Apotek i glesbygden
Skriftlig fråga 2009/10:466 av Andnor, Berit (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-02-02
- Anmäld
- 2010-02-02
- Besvarad
- 2010-02-10
- Svar anmält
- 2010-02-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 2 februari
Fråga
2009/10:466 Apotek i glesbygden
av Berit Andnor (s)
till socialminister Göran Hägglund (kd)
Just nu genomförs privatiseringen av Apoteket AB. Successivt tar de privata företagen över Apoteket AB:s verksamhet.
Det är ett dyrt och osäkert experiment som av ideologiska skäl genomförs av den borgerliga regeringen. För konsumenterna finns det många skäl till oro. Inte minst för de som bor i glesbygden.
De apotek som i dag finns på många små orter har tillsammans med apoteksombuden en bra täckning över hela landet. Något som med stor sannolikhet kan bli svårt att nå upp till på en marknad som drivs av vinstintresse.
Läkemedelsförsörjningen bör enligt min mening vara kostnadseffektiv och säker samtidigt som den är lika tillgänglig för alla. Detta riskeras nu.
För att minska risken för stora försämringar av tillgängligheten i glesbygden ska Apoteket AB, under en övergångsperiod på tre år, ha kvar sina apoteksombud. Även de privata företag som tar över apotek i glesbygd ska under en treårsperiod garantera befintlig service. Vad som händer därefter är ett stort frågetecken.
Min fråga till socialministern är:
Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att garantera apoteksverksamhet i glesbygd även efter denna treåriga övergångsperiod?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:466 besvarad av Socialminister Göran Hägglund
Svar på fråga
2009/10:466 Apotek i glesbygden
Socialminister Göran Hägglund
Berit Andnor har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att garantera apoteksverksamhet i glesbygd även efter den treåriga övergångsperioden.
Regeringen redovisade i propositionen (prop. Omreglering av apoteksmarknaden 2008/09:145) den uppfattningen att omregleringen här, liksom i andra länder, kommer att leda till ett ökat antal apotek, och därigenom en bättre tillgänglighet till läkemedel. Eftersom det dock inte med säkerhet kan förutses hur apoteksetableringen på en omreglerad marknad kommer att se ut i Sverige gjorde regeringen bedömningen att aktörerna på marknaden borde få ett delat ansvar för apotekstäckningen i landet genom att det i samband med avyttringen av delar av Apoteket AB knöts villkor om detta. För Apoteket AB skulle åliggandet, liksom tidigare, regleras i verksamhetsavtalet med staten. Med övriga aktörer borde särskilda avtal om apotekstäckningen slutas för tre år i taget.
I samband med försäljningen av apotek har de nya aktörerna gjort vissa åtaganden vad gäller apotekstäckningen i landet. Detta innebär att ett drygt hundratal apotek i glesbygd inte får läggas ned av de nya apoteksaktörerna. Undantag gäller om aktören samtidigt med nedläggningen tillsett att ett nytt apotek öppnat inom orten eller om antalet apotek ökat på orten sedan åtagandet gjordes. Avtalen gäller i tre år och kan därefter förlängas efter särskild överenskommelse mellan parterna. På motsvarande sätt gäller enligt verksamhetsavtalet mellan staten och Apoteket AB en skyldighet för Apoteket AB att fram till den 1 juli 2012 behålla de apotek som kvarstår i bolagets ägo. Under samma tidsperiod ska Apoteket AB också behålla befintliga apoteksombud i den utsträckning det behövs för att upprätthålla en god läkemedelsförsörjning på orten. Verksamhetsavtalet gäller tills vidare med tre månaders ömsesidig uppsägningstid.
Regeringen gjorde också i propositionen den bedömningen att reformen bör följas upp och utvärderas, bland annat avseende effekter på tillgänglighet och tjänsteutbud i bland annat glesbygder. Uppföljning av reformen är av central betydelse och kommer att ge underlag för att bedöma ett eventuellt behov av åtgärder för att garantera apotekstäckningen i alla delar av landet efter utgången av övergångsperioden på tre år.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.