Till innehåll på sidan

aphållningen på Smittskyddsinstitutet

Skriftlig fråga 1997/98:656 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-04-17
Anmäld
1998-04-20
Besvarad
1998-04-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:656 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till jordbruksministern om aphållningen på Smittskyddsinstitutet

Djurskyddslagen har ändrats så att även försöksdjur omfattas av 4 §, vilket innebär att de skall hållas på ett sätt som gör att de kan få utlopp för sitt naturliga beteende. Under hela 1990-talet har aphållningen på Smittskyddsinstitutet varit föremål för kritik från både Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Jordbruksverket som hotat stänga hela anläggningen om inte SMI förändrar och förbättrar för aporna. SMI skall bygga nytt men projekteringen går sakta och under tiden sitter fortfarande apor ensamma i små burar utan dagsljus i källarplanet. Hittills presenterade förslag till nytt aphus har stora brister om 4 § i djurskyddslagen skall efterlevas.

Vad avser jordbruksministern göra för att snabbt ändra förhållandena vad gäller aphållningen på Smittskyddsinstitutet; SMI?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:656 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:656 om aphållningen på Smittskyddsinstitutet
    Socialminister Margot Wallström

Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat jordbruksministern vad hon avser göra för att snabbt ändra förhållandena vad gäller aphållningen på Smittskyddsinstitutet (SMI). Eftersom SMI:s verksamhet ligger under mitt ansvarsområde har frågan överlämnats till mig för besvarande.

Jag vill börja med att säga att min och regeringens inställning givetvis är att försök med djur bör göras i så liten utsträckning som möjligt och när det är nödvändigt med djurförsök skall det ske under så skonsamma omständigheter som möjligt och i en så bra miljö som möjligt. Tyvärr är det dock så att apor behövs i forskningen för att få fram vaccin och läkemedel mot hiv/aids samt i säkerhetskontrollen av poliovaccin. Användningen av apor för vetenskaplig forskning har dock alltid varit liten i Sverige, åtminstone vid jämförelse med de stora användarnationerna i Europa.

Försöksdjursverksamheten uppfyller alla officiella svenska och internationella krav och rekommendationer som gäller primathållning, inklusive burstorlek för aktuella primater. När det gäller den miljö som aporna vistas i så har man inte kunnat konstatera några tecken på fysisk ohälsa eller stress till följd av själva djurhållningen. Djurhusets personal är också mycket välutbildad. Däremot har man konstaterat att lokalerna behöver renoveras och burarna bytas. Dessutom finns krav på att aporna inte skall hållas i källarplan, där det inte finns dagsljus.

Eftersom den vetenskapliga forskningens behov av primater har bedömts viktigt i ett nationellt perspektiv har regeringen beslutat bygga ett nytt djurhus för att tillgodose kravet på bl.a. dagsljus. Det nya djurhuset beräknas stå klart under år 2000. I avvaktan på det nya djurhuset har vissa förbättringar gjorts i nuvarande lokaler, bl.a. när det gäller förströelsematerial. Försök pågår att miljöberika även de minsta burarna, där infekterade och smittfarliga djur bevaras, med sittpinnar, trädgrenar, speglar m.m. Introduktionen av metallspeglar har påtagligt aktiverat och stimulerat djuren. Aporna har också tillgång till en rikt varierad diet bestående av specialkomponerat torrfoder för primater, färsk frukt, grönsaker och nötter, vilket tillmäts stor betydelse för djurens sysselsätttning och välbefinnande.

Under 90-talet har burarna kontinuerligt bytts ut mot större burar. När det gäller de minsta burtyperna, där extremt smittsamma djur bevaras (hiv-/aidsaporna), så är det inte möjligt att anskaffa nya burar i nuvarande lokaler p.g.a. att rummen är för smala för att rymma de tilltänkta nya bursystemen och dessa passar inte heller ihop med befintligt system för avledning av infekterat vatten och luft. För att skapa bättre utrymme och miljö för dessa djur har SMI i stället valt att fördubbla djurens utrymme i det befintliga bursystemet genom att skapa passage mellan två angränsande burar.

Anledningen till att de infekterade aporna vistas i mindre burar än övriga apor beror på att det är mindre risk att smitta sprids mellan djuren inbördes och till personalen, dvs. vid dimensioneringen av burar måste en avvägning göras mellan säkerhet för personalen och djurens levnadsmiljö.

Aporna förvaras numer aldrig ensamma, dvs. i enskild bur och inte heller i enskilt rum, om inte detta är nödvändigt, t.ex. vid ihållande aggressivitet mot burpartner. Grupphållning med 3 till 20 apor i gruppbur (voljär) är alltid förstahandsval. Det dominerande förvaringssättet är parförvaring, dvs. förvaring av två apor av samma kön per bur.

I planeringen av det nya djurhuset hålls löpande kontakt med ledande primatologer och utvecklare av primatbursystem. SMI:s målsättning är att skapa ett primathållningssystem som tillgodoser de vetenskapliga kraven, uppfyller Arbetarskyddsstyrelsens krav på personskydd och samtidigt tillgodoser kraven på god djurhållning.

De myndigheter som utövar djurskyddstillsyn, dvs. Jordbruksverket, länsstyrelsen och den kommunala nämnd som ansvarar för miljö- och hälsoskyddsfrågor bevakar utvecklingen i både det befintliga och planerade djurhuset. Nya föreskrifter om hållande av bl.a. primater utarbetas för närvarande av Jordbruksverket. Vid detta arbete beaktas naturligtvis kraven enligt 4 § djurskyddslagen. Innan det nya djurhuset tas i bruk skall det godkännas och besiktigas av Jordbruksverket.

Jag har för närvarande inte för avsikt att vidta några ytterligare åtgärder i denna fråga.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.