Användningen av mobiler av personer dömda till sluten ungdomsvård
Skriftlig fråga 2019/20:2102 av Boriana Åberg (M)
Frågan är inlämnad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-09-02
- Överlämnad
- 2020-09-03
- Anmäld
- 2020-09-08
- Svarsdatum
- 2020-09-09
- Sista svarsdatum
- 2020-09-09
- Besvarad
- 2020-09-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Nyligen fritogs en person dömd för mord och en person dömd för mordförsök från Råbyhemmet, som drivs av Statens institutionsstyrelse, Sis. Detta är bara en i raden av fritagningar av farliga personer med kopplingar till gäng med stort våldskapital. Sis har fått hård kritik för att de intagna har tillgång till både egna mobiler och egna surfplattor och med hjälp av dessa helt ostört kan upprätthålla sina kontakter med den kriminella världen och följaktligen bland annat planera sin egen fritagning. Dessa tekniska hjälpmedel används också till att beställa droger och hota personalen via sociala medier.
Enligt fackförbundet ST, som organiserar en del av personalen vid Sis-institutionerna, är tillåtandet av mobiler och surfplattor en följd av att barnkonventionen har blivit svensk lag.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Anser ministern att Barnkonventionen ger personer dömda till sluten vård rätt att ha obegränsad tillgång till mobiltelefoner och surfplattor, och om ministern inte anser det, vilka åtgärder avser ministern att vidta för att personer dömda till sluten ungdomsvård inte ska ha tillgång till dessa tekniska hjälpmedel?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:2102 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
S2020/06716/SOF
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:2102 av Boriana Åberg (M)
Användningen av mobiler av personer dömda till sluten ungdomsvård
Boriana Åberg har frågat mig om Barnkonventionen ger personer dömda till sluten vård rätt att ha obegränsad tillgång till mobiltelefoner och surfplattor, och om jag inte anser det, vilka åtgärder jag avser att vidta för att personer dömda till sluten ungdomsvård inte ska ha tillgång till dessa tekniska hjälpmedel.
Säkerheten vid de särskilda ungdomshemmen är en viktig fråga för regeringen. Regeringen och samarbetspartierna har tidigare i år gjort stora tillskott till Statens institutionsstyrelse (SiS). I vårändringsbudgeten ökades myndighetens anslag med 250 miljoner kronor, där en del av medlen används för att stärka säkerheten vid SiS särskilda ungdomshem.
Statens institutionsstyrelse har idag rätt att själva fatta beslut om inskränkningar i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster. Detta enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård. Statens institutionsstyrelse är en självständig myndighet och regeringen får enligt grundlagen inte påverka hur de hanterar eller bedömer enskilda ärenden.
FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är en internationell överenskommelse som också är svensk lag. Den beskriver vilka rättigheter barn och unga har. Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Det ligger i barnets bästa och i hela samhällets intresse att förhindra att barn och unga upprätthåller kontakter med kriminella. Säkerheten får inte äventyras, samtidigt som de dömdas rättigheter behöver tillgodoses.
Det våldskapital som de gängkriminella ungdomarna uppvisar innebär att Statens institutionsstyrelse behöver arbeta målmedvetet med det säkerhetshöjande arbetet på flera fronter, och jag välkomnar därför det säkerhetsarbete som myndighetens generaldirektör påbörjat.
Stockholm den 9 september 2020
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.