Till innehåll på sidan

Användning av viktningsfaktorer vid energideklarationer

Skriftlig fråga 2006/07:251 av Persson, Sven Gunnar (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-11-30
Anmäld
2006-11-30
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2006-12-12
Svar anmält
2006-12-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 november

Fråga

2006/07:251 Användning av viktningsfaktorer vid energideklarationer

av Sven Gunnar Persson (kd)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Energieffektiviseringen bör syfta till att minska användningen av jordens primära energiresurser, och därmed minska belastningen på klimat och miljö. Olika energikällor och olika energibärare har i det sammanhanget olika betydelse. Besparing av en kilowattimme el från kolkondenskraft är självklart något helt annat än besparing av en kilowattimme fjärrvärme från industriell spillvärme eller från en solfångare. Denna grundsyn redovisas i den borgerliga alliansens energiöverenskommelse.

Vid införandet av energideklarationer för byggnader kan viktningsfaktorer för olika energislag användas för att ta hänsyn till primärenergiförbrukningen och den faktiska påverkan på klimat och miljö. Flera europeiska länder har valt att göra det och en CEN-standard, där viktningsfaktorer ingår, håller också på att utarbetas till stöd för energideklarationerna. Som ansvarig myndighet i Sverige har Boverket lämnat förslag till föreskrifter och allmänna råd till lagen om energideklarationer. I dessa används inga viktningsfaktorer, vilket innebär att fastighetsägare och medborgare inte ges relevant eller jämförbar information om byggnaders energiprestanda eller dess faktiska påverkan på klimat och miljö.

Vad avser näringsministern att göra för att säkerställa att hänsyn tas till olika energiformers förbrukning av primära energiresurser vid beräkning av energiprestanda då byggnader ska energideklareras?

Svar på skriftlig fråga 2006/07:251 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson

den 12 december

Svar på fråga

2006/07:251 Användning av viktningsfaktorer vid energideklarationer

Näringsminister Maud Olofsson

Sven Gunnar Persson har frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa att hänsyn tas till olika energiformers förbrukning av primära energiresurser vid beräkning av energiprestanda då byggnader ska energideklareras.

Som Sven Gunnar Persson tar upp i sin fråga har olika energikällor och energibärare olika miljöpåverkan. Besparing av en kilowattimme el från kolkondenskraft är självklart något helt annat än en besparing av en kilowattimme fjärrvärme från industriell spillvärme eller från en solfångare. Det är därför viktigt att inrikta arbetet med energieffektivisering där störst minskning av miljöpåverkan kan uppnås. Detta är också är en grundsyn i den borgerliga alliansens energiöverenskommelse. Jag delar alltså uppfattningen att det är angeläget att ta hänsyn till olika energiformers användning av primärenergiresurser i utformningen av åtgärder för effektivare energianvändning.

När det gäller regelverket för energideklarationer av byggnader avser regeringen att återkomma inom kort med en förordning med närmare tillämpningsföreskrifter utifrån den lag som trädde i kraft den 1 oktober. Avsikten är att energideklarationen ska redovisa de olika energiformer som används i byggnaden för att göra det möjligt att ta hänsyn till den primära energianvändningen.

Vad gäller viktningsfaktorer planeras inom kort en särskild utredare utses till utredningen om genomförande av direktivet om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster. Utredningen ska analysera om de viktningsfaktorer för olika energibärare som anges i direktivet är lämpliga att använda eller om det finns skäl för att Sverige ska använda andra viktningsfaktorer.

Jag vill därför invänta utredningens arbete innan jag tar ställning till en eventuell reglering av viktningsfaktorer vid energideklarering av byggnader.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.