Användning av växtskyddsmedel
Skriftlig fråga 2016/17:223 av Krister Örnfjäder (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-10-26
- Överlämnad
- 2016-10-26
- Anmäld
- 2016-10-27
- Svarsdatum
- 2016-11-02
- Sista svarsdatum
- 2016-11-02
- Besvarad
- 2016-11-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Lök och bönor odlas i huvudsak i Skåne och på Öland. Bara på Öland skördas 7 miljoner kilo lök och 3 miljoner kilo bönor om året.
Ogräsmedlet Stomp som tidigare använts har fasats ut samtidigt som medlet Totril kommer att förbjudas nästa år. LRF har försökt hitta alternativ men inget har visat sig tillräckligt effektivt. I andra länder har man godkänt ersättningspreparat men inte i Sverige. Detta innebär att Sveriges lök- och bönodlare inte får använda medel som är tillåtna i andra EU-länder varpå en negativ konkurrenssituation uppstår. Konsekvensen blir att importen ökar från andra länder där fler bekämpningsmedel är tillåtna. Det kan få till följd att de svenska producenterna slås ut. Det gynnar varken miljön, konsumenterna eller de svenska bönderna.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att svenskt jordbruk även fortsättningsvis ska ha tillgång till effektiva växtskyddsmedel såsom Stomp och Totril?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:223 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Dnr N2016/06650/JM | ||
Näringsdepartementet |
Landsbygdsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 201/17:223 av Krister Örnfjäder (S) Användning av växtskyddsmedel
Krister Örnfjäder har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att svenskt jordbruk även fortsättningsvis ska ha tillgång till effektiva växtskyddsmedel såsom Stomp och Totril.
Förenklat kan man säga att växtskyddsmedel godkänns i två steg. För att ett verksamt ämne ska kunna ingå i ett växtskyddsmedel som sätts ut på den europeiska marknaden, måste det godkännas på unionsnivå. Sedan behöver en ansökan om godkännande av själva växtskyddsmedlet, produkten, göras i varje medlemsstat där medlet ska kunna säljas. Prövningen av godkännande av verksamma ämnen respektive produkter styrs av EU:s förordning (1107/2009) om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. Syftet med förordningen som helhet är att säkerställa en hög skyddsnivå både för människors och djurs hälsa och för miljön samt att förbättra den inre marknadens funktionssätt och samtidigt förbättra jordbruksproduktionen. För att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön får ett verksamt ämne eller ett växtskyddsmedel bara godkännas om ämnet eller medlet inte har några skadliga hälsoeffekter på människor eller djur och om det inte påverkar miljön på ett oacceptabelt sätt.
Kemikalieinspektionen ansvarar som behörig svensk myndighet för prövningen av växtskyddsmedelsprodukter i Sverige. Myndighetens beslut kan överklagas till mark- och miljödomstolen.
Det är inte min uppgift att uttala mig om myndigheters tillämpning av regelverk i enskilda ärenden. Det är heller inte min eller regeringens uppgift att ge instruktioner eller uppdrag till myndigheter om tillämpningen av EU-rättsakter.
Det bör finnas god tillgång till växtskyddsmedel som effektivt kan hantera de växtskadegörare som inverkar på odlingen och minimerar riskerna och konsekvenserna för människors hälsa och miljö. Regeringen har under 2016 satsat 6 miljoner kronor på ett projekt som Lantbrukarnas Riksförbund driver för att säkra tillgången till växtskyddsmedel för grödor som odlas i liten omfattning samt för begränsade användningsområden s.k. ”minor use” eller ”minor uses”, till dessa hör bl.a. lökodlingen. Några av försöken ser ut att kunna bidra till att ge lökodlarna i Sverige fler verktyg när det gäller ogräsbekämpning. Sammanfattningsvis vill jag föra fram att jag precis som Krister Örnfjäder är mån om en konkurrenskraftig svensk odling. Att det nu verkar komma fram nya verktyg ser jag som både positivt och angeläget.
Stockholm den 2 november 2016
Sven-Erik Bucht
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.