Till innehåll på sidan

Antiterrorismarbetet i Åklagarmyndighetens regleringsbrev

Skriftlig fråga 2015/16:158 av Roger Haddad (FP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-10-20
Överlämnad
2015-10-20
Anmäld
2015-10-21
Svarsdatum
2015-10-28
Sista svarsdatum
2015-10-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Folkpartiet liberalerna uppmärksammade redan under våren 2015 behovet av att skärpa lagen mot terrorism men också vikten av att säkerställa att god kapacitet finns att också utreda för att kunna lagföra fler personer som ägnar sig åt terrorism i Sverige eller utomlands. Ingen av de dryga 300 personer som Säkerhetspolisen känner till som rest till Syrien och Irak för att stötta terroristorganisationen Islamiska staten, och som rest tillbaka till Sverige, har ännu åtalats och dömts. Folkpartiet har i interpellationsdebatter och nu senast i vår skuggbudget lagt mer resurser till Åklagarmyndigheten, där vi vill underlätta myndighetens prioritering av arbetet mot terrorism och krigsbrott. Båda dessa specialenheter ligger i dag under Åklagarmyndigheten. 

Regeringen har meddelat att man inte kommer att tillföra mer resurser till Åklagarmyndigheten för detta ändamål. Man säger också i ett svar vid riksdagens frågestund att det inte går att styra hur myndigheten prioriterar, utan det är upp till myndigheten. Eftersom regeringen ger årliga uppdrag till Åklagarmyndigheten i sitt regleringsbrev finns stora möjligheter att agera aktivt. Redan i dag finns några specialuppdrag för återrapportering, bland annat häktningstider men också finansiering av terrorism. Men långt ifrån alla terrorismärenden går att hänvisa till finansiering. 

Folkpartiet anser att regleringsbrevet bättre borde motsvara de uttalanden och utspel som regeringen gjort i frågan om terrorism. 

Mot bakgrund av detta blir frågan till statsrådet Anders Ygeman:

 

Kommer regeringen i regleringsbrevet för 2016 att förtydliga Åklagarmyndighetens uppdrag kring terrorism så att detta blir prioriterat för att öka möjligheten att fler kan lagföras?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:158 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Dnr 2015/07883

Justitiedepartementet

Inrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:158 av Roger Haddad (FP) Antiterrorismarbetet i Åklagarmyndighetens regleringsbrev

Roger Haddad har frågat mig om regeringen i regleringsbrevet för 2016 kommer att förtydliga Åklagarmyndighetens uppdrag kring terrorism så att detta blir prioriterat för att öka möjligheten att fler kan lagföras.

Arbetet mot terrorism är en prioriterad fråga för regeringen. Alla myndigheter inom rättsväsendet har en viktig funktion att fylla när det gäller bekämpningen av denna brottslighet. Jag presenterade tidigare i höstas Sveriges nya strategi mot terrorism som ska vara utgångspunkten för Sveriges långsiktiga arbete på detta område, både nationellt och internationellt. Syftet är att skapa en tydlig struktur för det arbete som krävs för att motverka terroristbrottslighet.

Terroristbrottmål är komplicerade och kräver ingående kunskaper om exempelvis hotbilder, tillvägagångssätt och trender som är kännetecknande för brottsligheten. Vid Åklagarmyndigheten handläggs alla ärenden med koppling till terrorism av specialiserade åklagare vid riksenheten för säkerhetsmål. Riksåklagaren har själv i ett pressmeddelande nyligen informerat om att man kommer att utöka denna enhet från tre till fyra åklagartjänster för att säkra enhetens resurser på lång sikt. Enligt riksåklagaren har organisationen tillräcklig kompetens och nödvändiga resurser för att hantera alla säkerhetsmål inklusive terroristbrottmålen. Myndighetens budgetprognoser visar på överskott såväl innevarande som nästa år. Jag har fullt förtroende för Åklagarmyndighetens arbete mot terrorism och ser i dagsläget inget behov av att regeringen styr myndigheten ytterligare i detta avseende.

Stockholm den 20 oktober 2015

Anders Ygeman

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.