Antisocialt dominansbeteende
Skriftlig fråga 2022/23:774 av Pontus Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-06-12
- Överlämnad
- 2023-06-13
- Anmäld
- 2023-06-14
- Svarsdatum
- 2023-06-21
- Sista svarsdatum
- 2023-06-21
- Besvarad
- 2023-06-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Otryggheten ligger på alldeles för höga nivåer i Sverige; det är vi nog alla överens om. Många åtgärder krävs, både förebyggande men inte minst hårdare straff och bättre verktyg för våra brottsbekämpande myndigheter.
Det dock finns en viss typ av ordningsstök som ligger på gränsen till vad som är tillåtet och någonting som samhället behöver bekämpa, något som många kallar för antisocialt dominansbeteende. Med det menar man allt från ordningsstök på bibliotek till grupper av ungdomar som tränger sig före i kön på nöjesfält eller ungdomar som upptar stor plats och tydligt markerar sin närvaro i kollektivtrafiken med musik, dålig attityd och allmänt stök.
I en annan tid i Sverige fanns det vuxna i det offentliga rummet som tillrättavisade stökiga ungdomsgäng som dessa, men i takt med att ungdomar allt längre ned i åldrarna har högre våldskapital och att samhället blivit mindre auktoritärt får denna typ av ungdomsgäng tyvärr härja fritt fram tills att de gör något som faktiskt är olagligt.
Faktum är att även om deras agerande inte är olagligt bidrar de till en stadsmiljö som medborgare uppfattar som otrygg, och därför behöver något göras åt problemet.
I Tidöavtalet lyfter vi frågan om missfirmelse mot tjänsteman. Det är bra och ger ett ökat skydd till poliser. Med kriminalisering av det jag benämner som antisocialt dominansbeteende kan vi på liknande sätt komma åt dem som skapar otrygghet för människor i deras vardagsmiljö.
Med anledning av ovanstående ställer jag följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer:
Är ministern beredd att kriminalisera antisocialt dominansbeteende?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:774 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2022/23:774 av Pontus Andersson (SD)
Antisocialt dominansbeteende
Pontus Andersson har frågat mig om jag är beredd att kriminalisera antisocialt dominansbeteende.
Regeringen tar brottslighet, trakasserier och andra störningar som drabbar samhället och enskilda på stort allvar. Alla ska kunna känna sig trygga på allmänna platser.
Den som fysiskt antastar eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år. Att allvarligt skrämma eller störa någon genom höga ljud eller pyroteknik kan utgöra ofredande. Att störa andra människor genom att föra oljud kan också vara straffbart som förargelseväckande beteende. Även beteenden som innefattar hot, skadegörelse och nedskräpning är idag straffbara.
En särskild utredare har i uppdrag att bl.a. lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps och att ett nytt brott som tar sikte på förolämpningar mot tjänstemän införs.
Om någon genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen finns det enligt polislagen möjlighet för polis eller ordningsvakt att avvisa eller avlägsna den personen från visst område eller utrymme. Under vissa förutsättningar finns även möjlighet till tillfälligt omhändertagande.
Lagen om tillträdesförbud till butik trädde i kraft den 1 mars 2021 och genom ändringar som trädde i kraft den 1 juli 2022 utvidgades den till att även omfatta badanläggningar och bibliotek. Ett tillträdesförbud ska grundas på en bedömning av risken för brott och allvarliga trakasserier samt, för bibliotekens del, risken för vissa ordningsstörningar. Lagändringarna ökar besökares möjligheter att ta del av verksamheten på ett tryggt och ostört sätt.
För att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället måste det också bedrivas ett effektivt och evidensbaserat brottsförebyggande arbete. Det behövs tidiga och samordnade insatser i en nära samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och andra berörda aktörer för att förhindra att barn och unga involveras i kriminalitet. En särskild utredare har även i uppdrag att analysera och föreslå en ordning med ungdomskriminalitetsnämnder i Sverige. Syftet är att åstadkomma tydligare åtgärder när barn och unga har hamnat i kriminalitet samt möjliggöra tidigare, tillräckliga och mer samordnade insatser för att förebygga kriminalitet. Även föräldraansvaret behöver stärkas och socialtjänsten ges ökade möjlighet att besluta om insatser. Åldersgränsen för öppna insatser till barn utan vårdnadshavares samtycke har sänkts och en utredare har fått i uppdrag att se över möjligheten att, utan samtycke, besluta om öppna insatser till vårdnadshavare.
Vidare pågår arbetet med att förstärka kapaciteten vid Polismyndigheten för fullt. I det här sammanhanget finns det också skäl att framhålla ordningsvakternas roll i det trygghetsskapande arbetet. Regelverket för ordningsvakter anpassas nu till dagens förhållanden. Den nya lagen, som börjar gälla den 1 januari 2024, skapar förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter samt ger dem utökade befogenheter. Ordningsvakter ska kunna användas på fler platser och inom större områden än i dag. Det tydliggörs också att ordningsvakter ska få användas för att medverka till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller främja trygghet.
Det pågår således flera åtgärder för att öka tryggheten i samhället. Det är en prioriterad fråga för regeringen som vid behov inte tvekar att agera.
Stockholm den 21 juni 2023
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.