Antisemitismen i Sverige
Skriftlig fråga 2020/21:1547 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-29
- Överlämnad
- 2021-01-29
- Anmäld
- 2021-02-02
- Svarsdatum
- 2021-02-10
- Sista svarsdatum
- 2021-02-10
- Besvarad
- 2021-02-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
I Sveriges Radio den 27 januari säger Benjamin Blecher, ordförande för Judiska Ungdomsförbundet i Sverige, att när judiska ungdomar ska välja gymnasium måste de tänka på vilket gymnasium de kan gå på för att risken för antisemitism inte ska bli ett problem.
Judiska Ungdomsförbundet är aktivt på sociala medier, men får ofta kommentarer som innehåller antisemitiska slagord när de lägger upp inlägg, enligt Benjamin Blecher.
Det är väldigt problematiskt. Att uttrycka sin judiska identitet på sociala medier är en väldigt exponerad position. Jag undrar hur många som gör det. Men som ett judiskt ungdomsförbund så är det vår uppgift att företräda de individer som inte kan företräda sig själva. Vi ska tala för alla judiska ungdomar, säger Benjamin Blecher till Sveriges Radio.
I Sverige har antisemitismen ökat till den grad att judar väljer att lämna kommuner som Malmö då de inte längre känner sig trygga.
Antisemitismen är till stor del importerad genom invandring till Sverige. Det bekräftas i en forskningsrapport av forskarna Lars Dencik och Karl Marosi som i rapporten studerat åtta europeiska länder med fokus på Sverige.
51 procent av förövarna bakom antisemitiska hot eller attacker uppfattas av offren ha extremistiska muslimska ståndpunkter, 25 procent vänsteråsikter och 5 procent högeråsikter.
Av dessa åtta länder är Sverige det land där judar oftast undviker att öppet bära kippa, davidsstjärna och annat som identifierar dem som judar. 60 procent av judarna i Sverige säger att de upplever antisemitism som ett stort problem i sitt land.
Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:
Vilka åtgärder vidtar ministern för att komma till rätta med den ökande och många gånger importerade antisemitismen i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1547 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Svar på fråga 2020/21:1547 av Björn Söder (SD) Antisemitismen i Sverige
Björn Söder har frågat mig vilka åtgärder jag vidtar för att komma till rätta med den ökande antisemitismen i Sverige.
Regeringen tar kraftfullt avstånd från alla former av antisemitism, rasism och diskriminering och har under de senaste åren fattat beslut om ett antal insatser mot antisemitism och för ökad säkerhet som genomförts och pågår. En viktig del i arbetet är att involvera den judiska nationella minoriteten i de frågor som berör den, exempelvis genom regelbundna samråd inom ramen för minoritetspolitiken och i dialog med judiska organisationer i specifika frågor såsom bl.a. säkerhetshöjande åtgärder och interreligiöst samarbete.
Flera av insatserna genomförs inom ramen för den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott som regeringen beslutade den 24 november 2016 (Ku2016/02629). I planen anges strategier och insatser för att förebygga och motverka antisemitism och andra former av rasism genom förbättrad samordning och uppföljning, mer utbildning och forskning, ökat stöd till och fördjupad dialog med det civila samhället, ett förstärkt förebyggande arbete på nätet och ett mer aktivt rättsväsende.
I oktober 2021 står regeringen värd för Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism. Med anledning av forumet pågår en nationell satsning för att öka kunskapen om Förintelsen och antisemitism och att stärka undervisningen i skola och vuxenutbildning. Forum för levande historia fick i februari 2020 (U2020/00292) i uppdrag att genomföra en nationell satsning i form av förstärkta utbildningsinsatser om Förintelsen, antisemitism och andra former av rasism. Uppdraget riktas särskilt mot målgrupper som idag i mindre utsträckning nås av myndighetens verksamhet. Satsningen syftar till att främja arbetet med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter. Olika delar av skolväsendet och folkbildningen ska vara i fokus för insatserna, liksom samhällsorienteringen för nyanlända.
Forum för levande historia ansvarar även för utgivningen av boken Om detta må ni berätta, som handlar om Förintelsen 1933–1945. Boken finns i dagsläget tillgänglig för nedladdning på sju talade språk (svenska, engelska, arabiska, finska, persiska, spanska och turkiska). Forum för levande historia har även tagit fram relaterat material i form av fördjupningsmaterial för lärare som undervisar om Förintelsen och andra folkmord.
Den 27 januari 2021 aviserade regeringen att ett museum om Förintelsen ska inrättas i Stockholm för att bevara och föra vidare minnet av Förintelsen. Betydelsen av att överlevandes vittnesmål och berättelser lever vidare går inte att överskatta. Vi som samhälle har ett åtagande att främja utbildning, hågkomst och forskning om nazisternas och deras allierades folkmord för att nya generationer ska kunna lära av historien.
Stockholm den 10 februari 2021
Amanda Lind
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.