Antibiotikaresistenta bakterier
Skriftlig fråga 2007/08:161 av Watz, Marianne (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-10-24
- Anmäld
- 2007-10-25
- Besvarad
- 2007-10-31
- Svar anmält
- 2007-10-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 oktober
Fråga
2007/08:161 Antibiotikaresistenta bakterier
av Marianne Watz (m)
till statsrådet Lars Leijonborg (fp)
Antibiotikaresistenta bakterier är ett växande globalt problem. En studie på barn i Tanzania har visat att fler dog av infektioner med motståndskraftiga bakterier än av malaria. Om ett antal år skulle detta kunna hända i Sverige.
Det brådskar med forskning för att utveckla antibiotika mot de här bakterierna säger professor Otto Cars, som leder det internationella antibiotikanätverket React. Tanken förskräcker att vi skulle få en situation också i Sverige då barn och även vuxna dör på sjukhus för att vi inte har livräddande antibiotika att sätta in.
Läkemedelsindustrin har visat ljumt intresse för att utveckla alternativ till antibiotika.
Jag vill därför fråga om statsrådet har för avsikt att ta initiativ till att från statligt håll stödja och uppmuntra forskning på detta område.
Svar på skriftlig fråga 2007/08:161 besvarad av Statsrådet Lars Leijonborg
Svar på fråga
2007/08:161 Antibiotikaresistenta bakterier
Statsrådet Lars Leijonborg
Marianne Watz har frågat mig om jag har för avsikt att ta initiativ till att från statligt håll stödja och uppmuntra forskning som rör antibiotikaresistenta bakterier.
Bakterier som utvecklar resistens mot antibiotika har blivit ett stort problem runt om i världen och utgör ett allvarligt hot mot möjligheterna att tillförsäkra människor ett gott smittskydd och en god hälso- och sjukvård. Frågan är uppmärksammad av regeringen. Flera initiativ har tagits och aktivt arbete pågår. Som exempel vill jag nämna regeringens strategi för samordnat arbete mot antibiotikaresistens (prop. 2005/06:50) som antagits av riksdagen, Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (Strama) inom Smittskyddsinstitutet och det internationella samarbetet som sker bland annat genom Europeiska unionen (EU) och genom Världshälso-organisationen (WHO).
Strama är ett samverkansorgan mot antibiotikaresistens med uppdrag från regeringen inskrivet i Smittskyddsinstitutets instruktion. Uppdragen är bland annat att identifiera kunskapsluckor och arbeta för att studier genomförs och att sammanställa och aktivt återföra kunskap.
Marianne Watz refererar i sin fråga till professor Otto Cars som menar att ”det brådskar med forskning för att utveckla antibiotika mot de här [antibiotikaresistenta] bakterierna”. I anslutning till detta vill jag framhålla att det behövs en rad olika insatser från flera olika aktörer för att hantera problemet där forskning utgör en viktig del. Forskningen i sig inte det enda instrumentet för att lösa alla de utmaningar som är förknippade med en ökning av antibiotika resistenta bakterier.
Regeringen kommer att intensifiera sitt arbete för att stärka svensk forskning. Enligt tidigare beslut ökas resurserna för forskning med 1,24 miljarder kronor 2008. Utöver dessa redan beslutade medel föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2008 att lärosätenas resurser till forskning och forskarutbildning ökas med ytterligare 300 miljoner kronor 2008, det vill säga en total ökning om ca 1,6 miljarder kronor. Dessutom föreslås att ytterligare medel ska tillföras inom andra politikområden.
När det gäller fördelningen av statliga resurser till forskning, oavsett område, fattar riksdag och regering övergripande beslut om prioriteringar och om forskningssystemets struktur och funktion. Den mer detaljerade fördelningen av resurser mellan och inom olika forskningsområden, liksom beslut om inriktningen av verksamheten, fattas sedan av berörda myndigheter som besitter sakkunskap inom sina områden.
Som Marianne Waltz skriver i sin fråga är antibiotikaresistens ett globalt problem. Ett viktigt led i det internationella samarbetet kring dessa frågor är ett aktivt forskningssamarbete inom EU. I EU:s sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling, som påbörjades 2007, är hälsa ett prioriterat tematiskt område. Inom detta tematiska område har särskilda medel avsatts till forskningsinsatser kring infektionssjukdomar. Antimikrobiell resistens mot läkemedel är ett område som särskilt uppmärksammas och där EU har avsatt medel för gemensamma europeiska forskningsinsatser. Det övergripande syftet är att reducera utvecklingen och spridningen av infektioner där bakterierna är resistenta mot läkemedel.
Sammanfattningsvis finns redan i dag förbättrade förutsättningar för forskning, såväl nationellt som inom EU. Diskussionen om fördelning av framtida resurser för forskning är en viktig och pågående process där kunskapsutveckling inom antibiotikaområdet måste sättas i relation till andra forskningsbehov.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.