antibiotikaresistens
Skriftlig fråga 2001/02:422 av Hagström, Caroline (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-12-14
- Besvarad
- 2001-12-21
- Anmäld
- 2002-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:422
av Caroline Hagström (kd) till socialminister Lars Engqvist om antibiotikaresistensVid den s.k. Microbial Threat-konferensen i Köpenhamn 1998 enades EU:s medlemsstater om rekommendationer för att komma till rätta med det växande problemet med bakterier som utvecklat resistens mot antibiotika. Som ett led i dessa rekommendationer fick Socialstyrelsen i april 1999 regeringens uppdrag att utarbeta en nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens.
Ett förslag till svensk handlingsplan mot antibiotikaresistens (SPAR-planen) överlämnades till regeringen den 2 maj 2000. Förslaget har utarbetats tillsammans med företrädare för ett stort antal myndigheter, organisationer och jordbruksnäringen och täcker samtliga aspekter på resistensproblemet, vilket är av betydelse för folkhälsan. Det tar även hänsyn till hanteringen inom och effekter på såväl humansjukvården, veterinärmedicinen, djuruppfödningen och jordbruket. Förslaget har också remissbehandlats och remissinstanserna har uttalat vikten av att planen antas.
Under det svenska EU-ordförandeskapet anordnade Socialstyrelsen i juni 2001 en uppföljande EU-konferens i Visby om antibiotikaresistens. Även vid detta möte betonades vikten av samlade nationella strategier mot antibiotikaresistens.
Ett och ett halvt år efter det att regeringen mottog Socialstyrelsens förslag till handlingsplan har denna ännu inte antagits.
När avser ministern lägga förslag till handlingsplan?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:422 besvarad av
Svar på fråga 2001/02:422 om antibiotikaresistens
Socialminister Lars Engqvist
Caroline Hagström har frågat mig när jag avser att lägga fram ett förslag till nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens.
En alltför omfattande användning av antibiotika medför att bakterier kan utveckla motståndskraft mot läkemedel. Detta kan leda till att svårbehandlade infektioner sprids inom befolkningen, vilket kan ge upphov till svårt mänskligt lidande och höga sjukvårdskostnader. Antibiotikaresistens är ett mycket stort problem runt om i världen. Även om tecken pekar på en oroande utveckling också i Sverige uppfattas den inhemska situationen som bättre än i många länder.
I Köpenhamn anordnades år 1998 en konferens om det mikrobiologiska hotet. Vid konferensen diskuterades problemen med antibiotikaresistens samt hur man ska kunna komma till rätta med detta problem inom EU. En av de uppmaningar som riktades till medlemsstaterna var att man ska utarbeta sektorsövergripande handlingsplaner mot antibiotikaresistens. Samtidigt riktades en uppmaning till kommissionen att ta fram en samlad strategi mot antibiotikaresistens inom EU.
I april 1999 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att i samråd med andra berörda myndigheter och aktörer utarbeta ett förslag till nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens. Förslaget redovisades i maj 2000 och har därefter remissbehandlats. Förslaget täcker de flesta av de problem som uppmärksammats beträffande antibiotikaresistens inom framför allt humanmedicinen och veterinärmedicinen.
I förslaget till handlingsplan utpekas åtgärder för att förebygga vårdrelaterade infektioner som ett avgörande inslag i en samlad strategi för att motverka antibiotikaresistens. Ett förslag till lagbestämmelser för att förebygga vårdrelaterade infektioner har på regeringens uppdrag utarbetats av Socialstyrelsen.
Ett led i arbetet inom EU mot antibiotikaresistens var den konferens som under det svenska ordförandeskapet anordnades i Visby för att följa upp slutsatserna från konferensen i Köpenhamn. I juni 2001 presenterade kommissionen dessutom ett meddelande om en strategi inom gemenskapen mot antimikrobiell resistens. I meddelandet görs en genomgång av hur gemenskapens insatser inom humanmedicin samt veterinärmedicin och växtskydd ska kunna bidra till att minska spridningen av antimikrobiell resistens. Till meddelandet bilades ett förslag till en rekommendation om återhållsam användning av antimikrobiella substanser inom humanmedicinen. Rekommendationen antogs vid hälsorådet i november 2001.
Sammantaget har en rad initiativ tagits sedan konferensen i Köpenhamn för att motverka uppkomsten eller spridningen av antibiotikaresistens. Såväl de initiativ som har tagits inom EU som förslaget till nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens och förslaget till lagbestämmelser beträffande vårdrelaterade infektioner utgör viktiga beståndsdelar i det arbete som inletts. Med utgångspunkt i dessa underlag avser regeringen att ta ställning till en samlad nationell strategi för att motverka antibiotikaresistens.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.