ansvar och sanktioner vid arbetsmiljöbrott
Skriftlig fråga 2004/05:1368 av Olander, Ronny (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-04-07
- Anmäld
- 2005-04-07
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-04-20
- Svar anmält
- 2005-04-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 april
Fråga 2004/05:1368
av Ronny Olander (s) till justitieminister Thomas Bodström om ansvar och sanktioner vid arbetsmiljöbrottÅr 2003 anmäldes 92 800 arbetsolyckor till Arbetsmiljöverket. 51 hamnade i domstol. Mellan 2000 och 2003 dog 185 arbetstagare i olyckor på jobbet. Tio dödsolyckor ledde under dessa år till fällande domar. I genomsnitt dömdes de ansvariga till 65 dagsböter på sammanlagt 15 580 kr. De låga straffen känns olustiga. Det handlar om människors liv.
Få dödsfall och andra olyckor på arbetsplatser hamnar i domstol. Dör någon på jobbet läggs polisutredningarna oftast ned. Om någon åtalas sker det efter lång tids utredning. Om någon fälls blir straffet oftast lågt, visar en genomgång som tidningen Dagens Arbete har gjort. Tidningen skriver att det finns tre skäl till att så få arbetsmiljöbrott hamnar i domstol. För det första anses arbetsmiljöolyckor sällan viktiga hos polisen. För det andra saknar polisen ofta de kunskaper som krävs för att utreda arbetsmiljöbrott. För det tredje är det svårt att slå fast vem som har ansvaret för arbetsmiljön.
Allt detta går att råda bot på. Polisen prioriterar brott med högst straffvärde. Alltså bör högre straff kunna utdömas. Poliser och åklagare kan få bättre utbildning om arbetsplatsolyckor och arbetsmiljö. Lagen kan ändras så att det blir lättare att döma arbetsgivare, både själva företaget och enskilda chefer.
Min fråga till justitieminister Thomas Bodström är vilka åtgärder han avser att vidta för att komma till rätta med dessa problem.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1368 besvarad av
den 20 april
Svar på fråga 2004/05:1368 om ansvar och sanktioner vid arbetsmiljöbrott
Justitieminister Thomas Bodström
Ronny Olander har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med vissa problem när det gäller ansvar och sanktioner vid arbetsmiljöbrott.
Jag vill inledningsvis understryka att regeringen arbetar på bred front för att förebygga arbetsolyckor. Det är dock viktigt att betona att inte alla olyckor nödvändigtvis har sin grund i ett brottsligt förfarande. Arbetsmiljöverket bedriver tillsyn över arbetsmiljön och kan genomdriva sina krav med tvångsåtgärder. En sådan tvångsåtgärd förutsätter inte att någon har gjort sig skyldig till brott eller att någon har skadats, det räcker att det finns brister i arbetsmiljön.
Polis och åklagare är, som utgångspunkt, skyldiga att utreda och lagföra samtliga arbetsmiljöbrott. En annan sak är att sådana brott kan vara svårutredda. Dels kan det vara svårt att i efterhand klarlägga vad som faktiskt hänt, dels kan det vara svårt att styrka orsakssamband. Utbildning och specialisering är viktigt för att säkerställa att utredningar av arbetsolyckor sker på ett effektivt och rättssäkert sätt. Utbildningsnivån inom polisen och åklagarväsendet är i dag generellt sett hög. Till det kommer att förundersökningar rörande arbetsmiljöbrott leds av 25@30 särskilt utsedda åklagare som har särskild kunskap och erfarenhet när det gäller arbetsmiljöbrott. De brottsbekämpande myndigheterna arbetar således aktivt för att öka lagföringen.
När det gäller straff för arbetsmiljöbrott vill jag framhålla att straffskalan för arbetsmiljöbrott i form av vållande till annans död är vid. Utrymmet för en nyanserad straffmätning är därför stort. Vidare ger gällande regler om företagsbot stora möjligheter att rikta sanktioner mot den som svarar för en verksamhet, bland annat vid allvarligare fall av arbetsmiljöbrott. Dagens system kräver inte att gärningsmannen identifieras. Det räcker att det kan utredas att någon inom företaget har begått ett brott. Ett företags ledning ska alltså inte kunna gömma sig bakom en otydlig delegationsordning.
Detta innebär emellertid inte att företagsboten inte kan bli en effektivare sanktion. Det pågår därför ett sådant reformarbete. Företagsbotsutredningen föreslog ett system där ett straffansvar skulle införas för juridiska personer och ersätta företagsbot. Förslaget skulle innebära ett systemskifte och fick också viss remisskritik. Inom Justitiedepartementet har därför utarbetats ett alternativt förslag som innebär att det nuvarande systemet med företagsbot effektiviseras, bland annat med sänkta krav för att kunna döma ut företagsbot och en höjning av maximibeloppet. En lagrådsremiss beräknas läggas fram under hösten 2005.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.