ansvar för människohandelns offer

Skriftlig fråga 2004/05:1261 av Acketoft, Tina (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-03-17
Anmäld
2005-03-17
Besvarad
2005-03-23
Svar anmält
2005-03-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 mars

Fråga 2004/05:1261

av Tina Acketoft (fp) till statsrådet Barbro Holmberg om ansvar för människohandelns offer

Enligt Rikspolisens beräkningar hamnar uppskattningsvis årligen 400@600 flickor och kvinnor i Sverige som offer för människohandel för sexuella ändamål. Länge var förvirringen total gällande vems ansvarsområde dessa offer hamnade under. Efter kontakter med olika berörda myndigheter till exempel socialtjänsten, polisen och Migrationsverket, är det tydligt att det fortfarande råder en oklarhet rörande vem som har ansvaret för kvinnorna.

Från den 1 oktober 2004 gäller en ny lag om tillfälligt uppehållstillstånd för människor som utsatts för människohandel. Enligt lagen kan kommunerna få ersättning från staten för sina kostnader i samband med omhändertagande av offren. Lagen slår fast att denna grupp har samma rättigheter som svenska brottsoffer. I dag är kunskapen om kommunernas ansvar alltför låg vilket innebär att lagen i praktiken inte tillämpas. Efter avslutad rättegång upphör dock Sveriges omsorg om dessa offer @ och kvinnorna har inget skydd vid en hemresa som ofta är farlig då de kriminella grupperna oftast är fullt informerade om att kvinnorna har vittnat och är på väg hem. Inte heller finns någon uppföljning som säkerställer att kvinnan får skydd vid ankomsten till hemlandet.

Baserat på ovanstående vill jag fråga ministern vilka åtgärder hon är beredd att vidta för att säkerställa en trygg hemresa för dessa kvinnor och ett tryggt överlämnande till berörda myndigheter och organisationer i hemlandet.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1261 besvarad av

den 23 mars

Svar på fråga 2004/05:1261 om ansvar för människohandelns offer

Statsrådet Barbro Holmberg

Tina Acketoft har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att säkerställa en trygg hemresa och återkomst till hemlandet för offer för människohandel.

Förutom det tidsbegränsade uppehållstillstånd som ett offer för människohandel kan beviljas för att medverka under en rättsprocess, har personen i fråga även möjlighet att när som helst ansöka om uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov. För det fall skyddsbehov bedöms föreligga enligt utlänningslagen ska normalt ett permanent uppehållstillstånd utfärdas. Om skyddsbehov inte bedöms föreligga, och personen inte heller har några andra skäl att få stanna i Sverige, ska denne återvända till hemlandet.

Återvändande till hemlandet sker således i dessa fall alltid efter det att en ingående prövning av skyddsbehovet har gjorts. Hemresan görs normalt med stöd av Migrationsverket som under återvändandesamtalen kan efterhöra eventuella behov eller önskemål från personen som ska återvända och i samband därmed bistå med att säkerställa en trygg hemresa i övrigt.

Jag vill i sammanhanget framhålla att Sida och UD inom utvecklingssamarbetet stöder en rad insatser för att förebygga och bekämpa människohandel i särskilt drabbade regioner. Samarbetet har ett brett perspektiv och innefattar såväl förebyggande insatser som direkt stöd för offren. En stor del av stödet har använts för att främja rehabilitering och återintegrering av offer samt stärka samarbetsländernas förmåga att lagföra förbrytare.

Jag kan även nämna den nordisk-baltiska aktionsgruppen mot människohandel som tillkom på svenskt initiativ år 2002. Aktionsgruppen har initierat ett pilotprojekt som är tänkt att fokusera på utveckling och implementering av åtgärder för att tillförsäkra offer för människohandel ett säkert återvändande.

Regeringen kommer även under åren 2004@2006 att utarbeta ett nationellt handlingsprogram för arbetet med att bekämpa alla former av människohandel. Handlingsprogrammet kommer att bestå av två handlingsplaner, varav den ena ska inbegripa åtgärder för förebyggande av prostitution och människohandel samt insatser för skydd och bistånd till offren.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.