Till innehåll på sidan

Ansvar för att konkurrensneutralitet ska råda

Skriftlig fråga 2019/20:805 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-01-23
Överlämnad
2020-01-24
Anmäld
2020-01-28
Svarsdatum
2020-02-05
Sista svarsdatum
2020-02-05
Besvarad
2020-02-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Jag hade nyligen en interpellationsdebatt med finansministern, där jag fick följande svar på mina frågor om konkurrensneutralitet inom vård- och omsorgssektorn. Det här är ett direkt citat från finansministern:

Privata vårdgivare betalar moms på ett sätt som kommuner och regioner inte gör. För att kommuner och regioner på grund av detta inte ska undvika att använda privata aktörer finns en kompensation till i första hand regionerna eftersom det gäller sjukvård för att de ska kunna ha konkurrensneutralitet mellan offentlig och privat verksamhet. Här finns alltså ett system för att man ska kunna skapa likvärdiga villkor.

Däremot är den ersättning som privata utförare får ingenting som vi i regeringen eller riksdagen bestämmer, utan det gör regionerna själva när de upphandlar verksamheten. Vi har tillskjutit pengar till regionerna för att de ska kunna kompensera privata vårdgivare för den nya skattebelastningen. Återigen är det viktigt att påpeka att de privata aktörerna får betalt av regionerna oavsett momssats. Det är regionerna som ger dem uppdrag och upphandlar deras tjänster. Då de privata aktörerna får ersättning av regionerna är det naturligtvis upp till regionerna att besluta om vilken ersättning man ska ge, och det finns självklart möjlighet att ge kompensation för de nya momsreglerna. 

Jag har besökt ett antal privata vårdgivare, och när de har frågat regionen om hur de pengar som regeringen har tillskjutit för momskompensation ska fördelas har de fått svaret att det inte är klart att det är regionerna som ska ersätta privata aktörer för den så kallade vårdmomsen, utan det är staten som ska göra det. 

Min fråga till finansminister Magdalena Andersson blir därför:

 

Vem ska ersätta de privata vårdgivarna för den ökade momskostnaden, och när ska detta kommuniceras så att de privata aktörerna vet vad som gäller?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:805 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)



Fi2020/00277/S2

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:805 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) Ansvar för att konkurrensneutralitet ska råda

Elisabeth Björnsdotter Rahm har frågat mig vem som ska ersätta de privata vårdgivarna för den ökade momskostnaden, och när detta ska kommuniceras så att de privata aktörerna vet vad som gäller.

Enligt det särskilda ersättningssystem som finns för kommuner och regioner kan dessa ansöka om en schablonersättning för kostnader för mervärdesskatt som uppkommit i hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs av privata utförare. Syftet är att mervärdesskattekostnaderna inte ska påverka om regionen väljer att utföra sjukvård i egen regi eller att upphandla verksamheten från privata utförare. Hur hög ersättning som regionerna i sin tur betalar till de privata utförarna är dock något som bestäms inom ramen för upphandlingen mellan parterna, inte genom beslut av riksdag eller regering.

Regeringen beslutade den 30 januari 2020 om tillfälliga medel till regioner för att omförhandla ingångna avtal med privata utförare som fått ökade bemanningskostnader (S2020/00436/FS). Statsbidraget syftar till att regionerna ska kunna omförhandla ingångna avtal med de privata utförare som utför hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och som fått ökade kostnader för bemanning inom den aktuella regionen. På så vis kan medlen täcka vissa kostnader som de privata utförarna fått. Statsbidraget uppgår till 210 miljoner kronor 2020 och fördelas till regionerna utifrån befolkningsmängd. Regionerna får rekvirera medel från Kammarkollegiet.

Bakgrunden till beslutet är att ny praxis från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2018 ref. 41) och EU-domstolen om mervärdesskatt för inhyrd personal har inneburit kostnadsökningar för de privata utförare inom hälso- och sjukvården som hyr in vårdpersonal. Det nya rättsläget kan ha medfört oförutsedda kostnader för de privata utförarna.

Stockholm den 5 februari 2020

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.