Anslagen för placerade barn

Skriftlig fråga 2023/24:325 av Åsa Eriksson (S)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Ursprunget till den här frågan kommer från Norberg, som är en liten kommun med en hög andel barn som inte är folkbokförda men som ändå bor där, i familjehem, på HVB-hem eller i Migrationsverkets lägenheter. Jag tror att flera  kommuner brottas med samma problem.

Statsbidragens beräkning grundar sig i folkbokföring men fångar inte upp de barn som flyttar ut ur och in i olika kommuner, till exempel för att de är asylsökande eller för att de är familjehemsplacerade. Dessa barn är också inte sällan barn i behov av omfattande pedagogiskt och socialt stöd på grund av bristfällig tidigare skolgång, diagnoser eller psykosociala problem. De medel som kommer med barnen täcker inte på långa vägar deras behov. Kommunen kan inte välja att neka vare sig familjehemsplacerade eller asylsökande elever stöd utan har skyldighet att ge det stöd de behöver för att klara målen i skolan. 

För en liten kommun med hög andel icke folkbokförda elever medför denna princip att mycket resurser måste tas från det som var ämnat för de folkbokförda eleverna, som därmed inte får det stöd eller den undervisning som de har rätt till. Några exempel på skillnad i ersättning per barn, med Migrationsverkets ersättning inom parentes:

Barn i förskoleålder, generellt statsbidrag: 136 000 kronor (65 300 kronor) 

Barn i förskoleklass generellt statsbidrag: 71 000 kronor (53 400 kronor)

Barn i grundskola, generellt statsbidrag: 123 600 kronor (104 800 kronor)

Familjehemsplacerade elever ska, som jag förstår det, skrivas i kommunen de placeras i, men det görs inte alltid. 

Jag undrar hur finansministern ser på situationen att mottagande kommuner får ansvar för barn med stora behov men inte får ersättning som på långa vägar räcker för att täcka ens den normala undervisningen.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:

Har ministern och regeringen några planer på att ändra regelverket?