Anmälningsplikt på familjecentraler

Skriftlig fråga 2023/24:456 av Anna Vikström (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-12-28
Överlämnad
2023-12-29
Besvarad
2024-01-12
Sista svarsdatum
2024-01-12
Svarsdatum
2024-01-12
Anmäld
2024-01-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

 

En god hälsa under de tidiga barnåren är en viktig förutsättning för den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Barn och unga i områden med socioekonomiska utmaningar har generellt sett sämre uppväxtvillkor och livschanser än andra barn och unga. Ett sätt att bedriva det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är genom familjecentraler. 

Enligt Socialstyrelsens rapport 2023 riktar sig en familjecentral till barn, blivande föräldrar, föräldrar och andra viktiga vuxna kring barnet och är en hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande verksamhet och mötesplats. På familjecentralen arbetar flera olika verksamheter tillsammans kring barnfamiljen såsom förebyggande socialtjänst, barnmorskemottagning, barnavårdscentral och öppen förskola. När det gäller förebyggande socialtjänst på familjecentralerna anger verksamheterna i rapporten att det finns grupper som är svårare att nå än andra. Grupper som nämns som svårare att nå är utrikes födda föräldrar, familjer som saknar tillit till socialtjänsten och/eller de som har en annan syn på behov av stöd från exempelvis socialtjänsten.

Regeringen skriver att föräldraskapsstöd bland annat erbjuds inom socialtjänstens öppna verksamheter, till exempel på familjecentraler, och regeringen har förväntningar på att föräldraskapsstöd ska främja barns hälsa och utveckling och förebygga kriminalitet.

Samtidigt vill regeringen att anställda i regioner, kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att undersöka personers lagliga rätt att vistas i landet och ange papperslösa till polisen och Migrationsverket, och en utredning pågår. Detta omfattar även anställda inom familjecentralsverksamheterna; inga verksamheter är undantagna i utredningen. Förslaget på ”angiverilag” har mött omfattande kritik från fackföreningar och anställda. Studerande skriver att de går utbildningar där de lär sig att göra etiska bedömningar i enlighet med yrkesmässiga värderingar och yrkesetiska regler och att det riskerar att stå i direkt konflikt med den framtida yrkesutövningen.

Akademikerförbundet SSR anser att allmänhetens förtroende är helt avgörande för att deras offentliganställda medlemmar ska kunna göra sitt jobb och att om förtroende saknas leder det till att den som behöver välfärden mest kommer att undvika att söka stöd och hjälp.

Som framgår av Socialstyrelsens rapport om familjecentraler finns redan utmaningar i att nå alla föräldrar och barn, framför allt utrikes födda och de som saknar tillit till socialtjänsten.

Min fråga till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall är:

 

På vilket sätt bedömer statsrådet att en lag om anmälningsplikt för socialtjänstens anställda på familjecentraler påverkar förutsättningarna att arbeta förebyggande, stödjande och med föräldraskapsstöd för målgrupperna barn, blivande föräldrarna och föräldrar, och avser statsrådet att ta några initiativ med anledning av detta?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:456 besvarad av Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)


Svar på fråga 2023/24:456 av Anna Vikström (S)
Anmälningsplikt på familjecentraler

Anna Vikström har frågat mig på vilket sätt jag bedömer att en lag om anmälningsplikt för socialtjänstens anställda på familjecentraler påverkar förutsättningarna att arbeta förebyggande, stödjande och med föräldraskaps-stöd för målgrupperna barn, blivande föräldrar och föräldrar, och om jag avser att ta några initiativ med anledning av detta.

Inledningsvis vill jag understryka hur viktigt det är att säkerställa en god hälsa för barn tidigt i livet och att familjecentraler kan spela en väsentlig främjande, förebyggande och förtroendeskapande roll i detta avseende. Nyligen har regeringen bl.a. gett Socialstyrelsen ett uppdrag att ge stöd till kommuner och regioner i arbetet med att inrätta och organisera familjecentraler med fokus på områden med stort utanförskap.

Det är angeläget att socialtjänsten har bästa möjliga förutsättningar att utföra sitt viktiga uppdrag. Flera omständigheter kan försämra dessa förutsättningar, exempelvis om enskilda som inte har tillstånd att uppehålla sig i Sverige ändå gör det. Regeringen beslutade den 30 augusti 2023 tilläggsdirektiv (dir. 2023:126) till Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet (Ju 2022:12), som tillsattes av den förra regeringen. Enligt tilläggsuppdraget ska utredaren bland annat lämna förslag på en reglering som innebär ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att stärka arbetet med verkställighet och försvåra möjligheterna att leva i landet utan tillstånd. För att regleringen ska vara rättssäker och inte leda till orimliga effekter för enskilda kan vissa situationer behöva undantas från en informationsplikt.

Det kan handla om situationer där en sådan plikt skulle strida mot ömmande värden, exempelvis inom sjukvården. Förslagen ska vara i enlighet med de internationella regler och konventioner som Sverige har åtagit sig att följa (bl.a. Europakonventionen och barnkonventionen) där barnets rätt till utbildning slås fast. I utredningens uppdrag ingår att, utan att på förhand utesluta några verksamheter från informationsplikten, bedöma hur regleringen ska utformas och vilka situationer som ska undantas från en informationsplikt. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2024.

Stockholm den 12 januari 2024

Camilla Waltersson Grönvall

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.