Ambulanspersonalens säkerhet
Skriftlig fråga 2023/24:704 av Mattias Eriksson Falk (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-03-06
- Överlämnad
- 2024-03-07
- Anmäld
- 2024-03-08
- Svarsdatum
- 2024-03-13
- Sista svarsdatum
- 2024-03-13
- Besvarad
- 2024-03-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Att vi har sekretess inom offentliga myndigheter som rör enskilda personer är i dag en självklarhet. Samtidigt finns en problematik kopplat till de hinder som i dag utgör en gräns mellan olika myndigheters möjligheter att byta information med varandra, eller för den delen personal inom olika verksamheter.
Till exempel kan vi tänka oss en stadsdel dit personal från ambulanssjukvården kallas för att en person behöver hjälp. I detta fall väljer personen att attackera personalens fordon med stenar, en allvarlig kränkning och ett hot mot deras hälsa. Situationen kan sedan återupprepas vid ett senare tillfälle, dock med annan personal som kallas till platsen. Denna personal känner inte till den tidigare händelsen då det, enligt uppgift, råder sekretess mot att kunna meddela sådan information mellan kollegor även om exempelvis polisanmälan skett. Rimligen borde de tekniska system som används av personalen kunna lämpa sig väl för att göra sådana markeringar i och med att en särskild person uppträtt våldsamt tidigare. Inte minst vore det ett skydd för ambulanspersonalen men också för att kunna få rätt stöd på plats från exempelvis polisen för att ändå kunna genomföra den insats larmet gäller. En viktig förändring skulle med andra ord kunna genomföras för hälso- och sjukvården och dess personal.
Jag vill därför ställa följande fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
Avser statsrådet att ta några initiativ med anledning av det i texten ovan anförda?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:704 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Svar på fråga 2023/24:704 Ambulanspersonalens säkerhet
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Svar på fråga 2023/24:704 av Mattias Eriksson Falk (SD)
Ambulanspersonalens säkerhet
Mattias Eriksson Falk har frågat mig om jag avser att ta några initiativ med anledning av hans beskrivning av en problematik kopplat till de hinder som i dag utgör en gräns mellan olika myndigheters möjligheter att byta information med varandra, eller för den delen personal inom olika verksamheter.
Ambulanssjukvården har ett brett och ansvarsfullt uppdrag, som är viktigt för den samhälleliga grundläggande trygghetskänslan. Befolkningen ska känna sig trygg med att ambulanssjukvården finns där när man själv eller en anhörig behöver akut vård. En trygg arbetsmiljö för ambulanspersonalen är vidare en förutsättning för att de på ett tillfredsställande och patientsäkert sätt ska kunna tillgodose patienternas behov av vård.
För att komma till rätta med de problem som har uppkommit när det i samband med olika hjälpinsatser bl.a. förekommit hot och våld mot hjälporganens personal och skadegörelse mot hjälporganens utrustning har ett antal insatser gjorts under senare år.
Det straffrättsliga skyddet för polisverksamhet, räddningstjänst och ambulanssjukvård har stärkts fr.o.m. den 1 januari 2020, genom införandet av brottet sabotage mot blåljusverksamhet i brottsbalken (13 kap. 5 c §). De allvarligaste fallen av brottet kan ge upp till livstids fängelse, vilket är en mycket tydlig signal från samhällets sida om att dessa verksamheter inte får angripas. Personer som fullgör samhällsnyttiga funktioner har skydd som tjänstemän i den utsträckning de utövar myndighet och omfattas därmed av det förstärkta straffrättsliga skydd som föreskrivs i bestämmelserna om våld eller hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och våldsamt motstånd.
Vidare har vissa utövare av samhällsnyttiga funktioner sedan augusti 2023 fått ett förstärkt straffrättsligt skydd eftersom de kan omfattas av straffbestämmelserna om våld eller hot mot tjänsteman och förgripelse mot tjänsteman. Med utövare av viss samhällsnyttig funktion avses bl.a. hälso- och sjukvårdspersonal och socialtjänstpersonal.
Regeringen har också gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram samt stödja spridning och implementering av ett nationellt kunskapsstöd. Stödet ska kunna användas av vårdpersonal i mötet med individer som antingen är involverade i, eller som drabbas av kriminella nätverk eller andra våldsbejakande miljöer (S2023/02981). Uppdraget ska slutredovisas den 1 december 2024.
När det gäller informationsutbyte kan jag konstatera att myndigheter och offentliga aktörer ofta hanterar stora mängder integritetskänsliga uppgifter. Dessa behöver hanteras varsamt och det måste alltid noggrant övervägas om det finns behov att möjliggöra ytterligare informationsdelning dem mellan eller om det finns andra sätt genom vilka man kan hantera gemensamma problem. I praktiken samverkar redan polisen, ambulanspersonal och räddningstjänsten nära. Detta innebär att om det förekommer social oro i ett område så åker ambulanspersonal inte ensamma till platsen.
Regeringen har tillsatt en utredning som ska överväga och föreslå förbättrade möjligheter att utbyta information om enskilda inom och mellan myndigheter och andra organ som enligt offentlighets- och sekretesslagen, jämställs med myndigheter (Ju 2023:22). Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2025.
Regeringen har också sedan 2021, för statens räkning, ingått överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner med finansiering för att stimulera en utveckling och förstärkning av ambulanssjukvården. Satsningen är en del av överenskommelsen God och nära vård och medlen kan användas av regionerna användas till insatser som utvecklar ambulanssjukvården, exempelvis insatser för ökad effektivitet avseende responstider och som möter hälso- och sjukvårdens utveckling inklusive omställningen till en nära vård. Medlen kan även användas till kompetenshöjande insatser för medarbetare inom ambulanssjukvården som t.ex. utbildningsinsatser.
Stockholm den 13 mars 2024
Acko Ankarberg Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.