Till innehåll på sidan

Ambitioner kring svensk cancervård

Skriftlig fråga 2019/20:1064 av Camilla Waltersson Grönvall (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-03-06
Överlämnad
2020-03-09
Anmäld
2020-03-10
Svarsdatum
2020-03-18
Sista svarsdatum
2020-03-18
Besvarad
2020-03-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Det finns i dag många omotiverade och stora regionala skillnader inom svensk cancervård. Den nuvarande regeringen tillträdde 2014 med vallöftet från Socialdemokraterna om att korta köerna inom cancervården. Statsminister Stefan Löfven och socialminister Lena Hallengren undertecknade löftet (DN Debatt den 17 juni 2014). Alla skulle få sin cancervård inom fyra veckor efter att patienten fått en remiss. Löftet var inte bara djupt populistiskt formulerat från början, utan dess goda intentioner är inte ens i närheten av att uppfyllas.

Senast i en interpellationsdebatt i riksdagen den 3 mars innevarande år uttryckte socialministern att det finns högt ställda ambitioner gällande cancervården. Hon illustrerade detta genom följande resonemang att regeringen menar allvar. ”Man skulle kunna skruva ned siffrorna över hur många som ska genomgå ett SVF eller hur många som ska göra det inom maximala ledtider”. Men, underförstått, det gör inte regeringen. Resonemanget är provocerande.

Moderaterna har länge drivit och kommer att fortsätta att driva att den nationella cancerstrategin ska förnyas och uppdateras. Det gäller bland annat målen för hur många cancerpatienter som ska delta i ett standardiserat vårdförlopp. Målet borde vara att 90 procent av alla människor som insjuknar i cancer ska vara utredda enligt ett standardiserat vårdförlopp före utgången av 2022. Därtill att 90 procent av dessa ska få sin cancervård inom utsatta maximala tidsgränser. Detta vore ett mycket ambitiöst mål.

Samtidigt är det helt nödvändigt. Cancerpatienter får i dag vänta alldeles för länge i vårdköer. Till exempel får fem av sex människor med lungcancer inte sin första behandlingsstart inom utlovad väntetid, eller ledtider som det egentligen heter eftersom tiderna skiljer sig åt för olika cancerdiagnoser av medicinska skäl. Men för patienten handlar det om väntetider som bland annat skapar stor oro och ångest. Det är inte värdigt ett land som Sverige, som ska ha mycket höga ambitioner och ännu viktigare höga resultat i form av hög medicinsk kvalitet och korta väntetider.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Avser ministern att vidta åtgärder för att höja ambitionerna för svensk cancervård i enlighet med de förslag Moderaterna presenterat?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1064 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)



S2020/01325/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1064 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Ambitioner kring svensk cancervård

Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig om jag avser vidta åtgärder för att höja ambitionerna för svensk cancervård i enlighet med de förslag som Moderaterna presenterat.

Cancervården är en högt prioriterad fråga för regeringen, som avsätter
500 miljoner kronor årligen för att skapa en mer effektiv, jämlik och tillgänglig cancervård. Merparten av de statliga medlen beslutas inom ramen för överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner med fokus på arbetet med standardiserade vårdförlopp (SVF).

Målen med SVF är mycket högt ställda. I år, 2020, ska 70 procent av nya cancerfall inom aktuella diagnoser utredas via SVF och 80 procent av dessa patienter ska gå igenom respektive SVF inom utsatta ledtider. Dessa ledtider är ingen vårdgaranti utan beskriver hur lång tid varje moment minst behöver ta för att utföras med bibehållen kvalitet.

Målet om hur stor andel av cancerpartier som ska utredas via SVF är redan nått, men mer behöver göras för att nå målet om hur många av dessa som ska gå igenom SVF inom utsatta ledtider. Det bedöms emellertid inte rimligt att ändra till 90 procent. Dagens mål är satta bland annat med hänsyn till att vissa patienter inte kan, bör eller vill gå igenom ett så pass snabbt förlopp

som ett SVF innebär, till exempel på grund av att de har någon annan sjukdom samtidigt, är multisjuka eller har andra skäl.

Stockholm den 18 mars 2020

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.