Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

alternativa drivmedel

Skriftlig fråga 1999/2000:1356 av Gustafsson, Lars (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-08-25
Besvarad
2000-09-08
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 augusti

Fråga 1999/2000:1356

 av Lars Gustafsson (kd) till miljöminister Kjell Larsson om alternativa drivmedel

Koldioxidutsläpp från vägtrafiken är ett problem som måste tas på allvar. Ett viktigt steg är därför att ersätta fossila bränslen med miljövänliga alternativ. Olika försök bedrivs runtom i landet för att kunna framställa miljöanpassade drivmedel. Etanol och metanol är de vanligaste alternativen. Ett annat exempel är ekoparaffin.

Regeringen har beslutat att endast utfärda ett fåtal dispenser till verksamheter för tillverkning av alternativa drivmedel. Ansökningar från andra intressenter har avslagits.

Energimyndigheten anser däremot att nya dispenser bör utfärdas för att öka konkurrensen och därmed sänka priserna på biodrivmedel. Fler dispenser och likställning av energistödet till projekt för framställning av alternativa bränslen skulle driva på utvecklingen för minskade koldioxidutsläpp.

Vilka åtgärder avser ministern vidta för att fler och likställda dispenser utfärdas för framställning av alternativa drivmedel?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1356 besvarad av

den 8 september

Svar på fråga 1999/2000:1356 om alternativa drivmedel

Finansminister Bosse Ringholm

Lars Gustafsson har frågat miljöministern om vilka åtgärder han avser att vidta för att fler och likställda dispenser utfärdas för framställning av alternativa drivmedel.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Vad Lars Gustafsson menar med dispenser påkallar viss förklaring.

Huvudregeln inom EG-rätten är att alla bränslen som används för fordonsdrift ska beskattas. Den skattesats som tas ut ska då vara den som används för motsvarande motorbränsle. Detta innebär att om t.ex. etanol blandas i bensin, ska den skattesats som används för bensin tas ut även på etanolen.

Enligt mineraloljedirektivet finns dock möjlighet för medlemsstaterna att tillämpa hel eller delvis skattebefrielse i fråga om pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter, särskilt när det gäller bränslen från förnybara källor. Riksdagen har bemyndigat regeringen att meddela sådana beslut om skattebefrielse. Dessa beslut benämns ofta pilotprojektsdispenser.

I budgetpropositionen för år 1998 drog regeringen upp riktlinjerna för tillämpningen av pilotprojektsbestämmelsen. I anslutning till detta gjordes en uppskattning av det skatteintäktsbortfall framtida skattelättnader avseende bioetanol skulle kunna medföra. Bl.a. bedömdes att endast helt försumbara intäktsbortfall skulle uppstå under åren 1998 och 1999 och att skattebortfallet först därefter, när bl.a. en större inhemsk produktion av etanol kunde antas ha kommit i gång, skulle kunna bli mer betydande, upp emot 150 miljoner kronor per år. Intresset för bioetanol för fordonsdrift har dock visat sig vara långt större än vad som förutsetts. Sommaren 1999 förelåg ansökningar, som motsvarade ett skattebortfall överstigande 1 miljard kronor per år.

Det är framför allt en reduktion av koldioxidutsläpp som skulle kunna uppnås med en ökad användning av bioetanol som drivmedel. Hur stor reduktion som i praktiken kan bli fallet är emellertid till stor del beroende av vilken råvara och produktionsmetod som används. Det är därför osäkert hur stora miljövinster en allmänt ökad etanolanvändning leder till.

Vad som anförts om skatteintäktsbortfall samt tveksamheten angående miljönyttan av stora skattesubventioner var bakgrunden till att regeringen den 15 juli 1999 meddelade tio stycken avslagsbeslut i pilotprojektsärenden.

Enligt definitionen av pilotprojekt, ska dessa avse teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter. Mot denna bakgrund kan ifrågasättas om i fortsättningen projekt som i stor utsträckning använder beprövad teknik bör få åtnjuta skattebefrielse. I sammanhanget bör erinras om att regeringen, på andra sätt än genom skattebefrielse, stöder projekt för utveckling av ny teknik för framställning av miljövänligare bränslen.

Svaret på Lars Gustafssons fråga blir således att jag inte generellt tänker vidta några åtgärder för att fler beslut om skattebefrielse ska meddelas för framställning av alternativa drivmedel.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.