Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

allt yngre förtidspensionärer

Skriftlig fråga 2004/05:1332 av Lilliehöök, Anna (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-03-29
Anmäld
2005-04-04
Besvarad
2005-04-06
Svar anmält
2005-04-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 mars

Fråga 2004/05:1332

 av Anna Lilliehöök (m) till statsrådet Hans Karlsson om allt yngre förtidspensionärer

Antalet förtidspensionärer med sjuk- eller aktivitetsersättning blir ett allt allvarligare problem. Under 2004 förtidspensionerades ca 75 000 personer, ett nytt dystert rekord. Vad som är särskilt alarmerade är att förtidspensionärerna blir allt yngre. Mellan 2003@2004 ökade nytillkomna sjukpensionärer i gruppen trettio- och fyrtioåringar med nära en tredjedel och svarade för största delen av ökningen i antalet förtidspensioneringar mellan åren 2003@2004.

Vid en nyligen genomförd intervjuundersökning visade det sig att många förtidspensionärer ville arbeta och ansåg sig kunna arbeta. En tidig förtidspensionering riskerar att stänga ute människor från arbete och arbetsgemenskap för resten av livet. Det stora antalet unga förtidspensionärer är också en stor kostnadsbelastning för staten.

Mot denna bakgrund vill jag fråga arbetslivsministern vilka åtgärder han har vidtagit och ämnar vidtaga för att minska antalet unga förtidspensionärer.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1332 besvarad av

den 6 april

Svar på fråga 2004/05:1332 om allt yngre förtidspensionärer

Statsrådet Hans Karlsson

Anna Lilliehöök framhåller att antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning @ före detta förtidspension @ blir ett allt allvarligare problem, att det är särskilt alarmerande att dessa blir allt yngre, att de nytillkomna i åldrarna 30@40 år svarade för den största delen av den totala ökningen mellan 2003 och 2004 samt att detta innebär en stor kostnadsbelastning för staten. Vidare åberopar hon en intervjuundersökning enligt vilken många personer som uppbär dessa förmåner både ville och ansåg sig kunna arbeta.

Mot denna bakgrund har Anna Lilliehöök frågat mig vilka åtgärder jag vidtagit och ämnar vidta för att minska antalet unga personer med aktivitets- och sjukersättning.

Det är riktigt att antalet yngre personer som beviljas aktivitets- och sjukersättning har ökat något under de senaste åren och detta är givetvis inte tillfredsställande. Totalt fanns vid utgången av 2004 ca 7 % av alla som uppbär aktivitets- eller sjukersättning i åldrarna upp till 35 år och under det senaste året har nybeviljandet i dessa åldersgrupper ökat med mellan ca 2@4 %.

Den 1 januari 2003 reformerades förtidspensionssystemet och en viktig förändring gällde just yngre personer med nedsatt arbetsförmåga. Åldersgränsen för rätt till sådan ersättning höjdes från 16 till 19 år och den nya ersättningen som ges till personer i åldrarna 19@29 år benämns aktivitetsersättning och beviljas för högst tre år i taget. Därefter görs en förnyad prövning av rätten till ersättningen. Försäkringskassan ska i samband med ett beslut om aktivitetsersättning undersöka om den försäkrade kan delta i aktiviteter som kan antas ha en gynnsam inverkan på sjukdomstillståndet eller fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Om den försäkrade kan delta i aktiviteter ska Försäkringskassan tillsammans med honom eller henne utarbeta en plan för sådana aktiviteter och verka för att dessa aktiviteter kommer till stånd. Aktiviteterna syftar således till att när det är möjligt öka förutsättningarna för att på sikt förbättra arbetsförmågan. Det är givetvis ännu för tidigt att bedöma om syftet med reformen har uppnåtts, men Försäkringskassan kommer att lämna en rapport om detta i augusti i år.

Vidare har regeringen i regleringsbrevet för 2005 gett Försäkringskassan i uppdrag att följa upp utvecklingen av ungdomars hälsa i arbetslivet. I ett första skede ska Försäkringskassan identifiera och utforma indikatorer för att mäta utvecklingen av sjukskrivningar och aktivitetsersättningar i nära samverkan med Ungdomsstyrelsen. Målgruppen ska vara ungdomar i åldrarna 19@25 år. I ett andra steg ska Försäkringskassan i samråd med Arbetslivsinstitutet utifrån befintliga indikatorer belysa utvecklingen av dessa ungdomars ohälsa i arbetslivet. Resultatet ska lämnas i årsredovisningen för 2005. Detta kommer att vara ett viktigt underlag för regeringen vid bedömningen av om och i så fall vilka insatser som kan bli nödvändiga för att bryta den negativa hälsoutvecklingen för de yngre i arbetslivet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.