Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

alkohol och folkhälsan

Skriftlig fråga 2003/04:198 av Olsson, Ingrid (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-11-05
Anmäld
2003-11-10
Besvarad
2003-11-12
Svar anmält
2003-11-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 november

Fråga 2003/04:198

 av Ingrid Olsson (s) till statsrådet Morgan Johansson om alkohol och folkhälsan

Vi ser i dag en ändring i konsumtionsmönstren när det gäller alkohol. Alltfler svenskar dricker alltmer och vi ser också en oroväckande utveckling där alltfler unga människor dricker alkohol allt oftare. Detta sker samtidigt som det har skett en rad förändringar i våra grannländer som med stor sannolikhet kommer att påverka alkoholtillgängligheten även i Sverige. Nyligen sänkte till exempel Danmark sin spritskatt, och nästa år följer Finland efter. Utöver detta får EU också inom kort tio nya medlemsstater @ där spritpriserna är lägre än i Sverige. Dessutom höjs kvoterna vid årsskiftet på hur mycket sprit svenskarna får ta med sig från utlandsresor. I takt med att gränserna mellan nationerna luckras upp inom EU-samarbetet har det också blivit enklare att smuggla in sprit i Sverige. Följden blir rimligtvis ökad tillgänglighet, vilket i sig leder till ökad konsumtion. Dessa förändringar kommer över en längre tidsperiod troligtvis att påverka den svenska alkoholpolitikens förmåga att lika effektivt som tidigare värna om folkhälsan och minimera alkoholens skadeverkningar.

Vilka initiativ avser ministern att vidta med anledning av ovanstående?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:198 besvarad av

den 12 november

Svar på fråga 2003/04:198 om alkohol och folkhälsan

Statsrådet Morgan Johansson

Ingrid Olsson har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta med anledning av den ökade alkoholkonsumtionen och hotet mot folkhälsan.

Jag delar Ingrid Olssons oro över den ökande alkoholkonsumtionen i samhället. Det är oerhört viktigt att försöka bromsa denna utveckling eftersom en ökad totalkonsumtion av alkohol ofelbart leder till en ökning av de alkoholrelaterade skadorna.

För att motverka negativa effekter för folkhälsan beslutade riksdagen den 21 februari 2001 om en nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador. I handlingsplanen redovisas ett antal områden där insatser behöver genomföras och förstärkas fram till och med år 2005. Syftet med handlingsplanen är att lägga fast grundvalarna för en alkoholpolitik som leder till minskad alkoholkonsumtion och begränsar alkoholskadorna.

Huvudinriktningen för alkoholpolitiken enligt handlingsplanen är att stimulera utvecklingen av målinriktade och samordnade förebyggande insatser på kommunal nivå. Förstärkta åtgärder behövs dessutom i form av särskilda stödinsatser för riskgrupper och individer med riskbeteende, vård- och behandlingsinsatser, opinionsbildning och information, begränsning av tillgången på och marknadsföringen av alkoholdrycker, kompetensutveckling, uppföljning av konsumtions- och skadeutvecklingen samt alkoholforskning. Förstärkta åtgärder behövs också för att utveckla samarbetet på europeisk och internationell nivå.

För genomförandet av handlingsplanen har regering och riksdag anslagit 550 miljoner kronor för åren 2001@2003, samt på förslag från regeringen anslår förhoppningsvis riksdagen ytterligare drygt 130 miljoner kronor för år 2004. En särskild kommitté har tillsatts med uppgift att samordna insatserna på nationell nivå och i samspel med kommunerna och landstingen stimulera insatserna på regional och lokal nivå. Kommittén har också fått i uppdrag att svara för information och opinionsbildning nationellt och att genomföra seminarier, konferensserier etcetera som syftar till att förankra innehållet i planen och stimulera utvecklingen av olika förebyggande verksamheter såväl lokalt som regionalt.

Arbetet med att förverkliga handlingsplanens intentioner har nu pågått i drygt två år. Insatserna är av långsiktig karaktär där stora ansträngningar nu görs för att utveckla kompetens, metoder och verksamheter på framför allt lokal och regional nivå. Hittills har ca 250 lokala och regionala samordnare av det alkohol- och drogförebyggande arbetet anställts runtom i landets kommuner och landsting med hjälp av de statliga bidragen. Detta får anses vara ett bra resultat med tanke på den korta tid som förflutit sedan medlen i praktiken funnits tillgängliga för ansökan.

När det gäller att utveckla samarbetet på europeisk nivå så har Sverige i flera år fört diskussioner med medlemsländerna inom EU och med kommissionen om alkohol och folkhälsa. Vi måste få till stånd en gemensam europeisk syn på alkoholfrågan. Alkohol är inte vilken vara som helst. Med den ökade rörligheten över gränserna är det bara genom att arbeta internationellt som vi kan undvika en konkurrens nedåt när det gäller alkoholskatter. Olika alkoholpolitiska initiativ som jag har tagit på gemenskapsnivå inom EU och som enligt min mening bör ingå i en gemenskapsstrategi om alkohol handlar om rekommendationer eller direktiv om höjda minimiskatter på alkohol, begränsningar av alkoholreklam, alkoholfria arbetsplatser, alkoholfria graviditetsperioder, alkoholfri trafik och åldersgränser vid försäljning av alkohol.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.