Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ålens sjukdomar

Skriftlig fråga 2000/01:736 av Ek, Lena (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-02-16
Anmäld
2001-02-20
Besvarad
2001-02-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 februari

Fråga 2000/01:736

 av Lena Ek (c) till miljöminister Kjell Larsson om ålens sjukdomar

Det finns en bred politisk enighet om att skapa en hållbar utveckling i landets skärgårdar. För detta krävs att fastboende kan försörja sig, vilket bl.a. beror på möjligheterna till fiske. Ålfisket är sedan länge det viktigaste skärgårdsfisket. På sina håll var åldöden omfattande under sommaren 2000 och många sjuka ålar noterades. Ålfisket blev på många håll katastrofalt dåligt och priserna sjönk med ungefär en tredjedel mot föregående år.

Olika skärgårdsorganisationer har krävt forskning och åtgärder inom miljöområdet för att återfå en livskraftig ålpopulation, som kan bidra till ekologisk mångfald och skärgårdsbornas försörjning. Miljöministern har 1999 mottagit ett upprop från Skärgårdsföreningen i Gryts skärgård i Östergötland, liksom frågor från Valdemarsviks kommun och Länsstyrelsen i Östergötland. Efter en del diskussioner om forskning fanns i gång eller inte, tillsattes en undersökningsgrupp inom Fiskeriverket. Sedan dess har intet hörts, det har varit tyst som i djupgraven.

Min fråga till miljöministern är:

Vilka åtgärder avser miljöministern vidta för att belysa och åtgärda orsakerna till ålens sjukdomar?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:736 besvarad av

den 23 februari

Svar på fråga 2000/01:736 om ålens sjukdomar

Jordbruksminister Margareta Winberg

Lena Ek har frågat statsrådet Kjell Larsson vad han avser att vidta för åtgärder för att belysa och åtgärda orsakerna till ålens sjukdomar. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Ålbeståndet har minskat i Europa ända sedan 50-talet. Detta är således inte enbart ett svenskt problem. Den primära orsaken till nedgången i bestånden är en minskande rekrytering av ålyngel vilket visar sig i att färre yngel når den europeiska kontinenten. Minskningen kan bero på en rad olika faktorer, såsom klimatologiska och oceanografiska faktorer, fiskets effekter, miljögifter, brist på tillgång till uppväxtområden, skarv, sjukdomar och parasiter. Exakt vilken eller vilka mekanismer som orsakat nedgången är dock ännu okänt.

Inom Sverige arbetar Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium och kustlaboratorium sedan lång tid kontinuerligt med studier av ålens tillväxt, överlevnad och dödlighet i typiska ålmiljöer. Sötvattenslaboratoriet är dessutom koordinator för ett forskningsprojekt om ålens livshistoria för att kunna utforma en långsiktig europeisk fiskevårdsplan. Dessutom satsar vi årligen i Sverige omkring 5 miljoner kronor på utsättning av ålyngel från England och småål från västkusten i viktiga ålfiskesjöar och utmed ostkusten. Statens veterinärmedicinska anstalt har även genomfört studier av den s.k. vårsjukan (såriga ålar som dör på våren), men har ännu inte entydigt kunnat identifiera dess orsaker.

Det är dock viktigt att betona att frågan är komplicerad och att det sannolikt inte kommer att räcka med nationella åtgärder utan att det även kommer att behövas samverkande åtgärder mellan de berörda medlemsländerna för att stärka ålbestånden. Således har kommissionen meddelat att man har för avsikt att under våren komma med en kommunikation med ett förslag på ett handlingsprogram för ålen. I detta program kommer sannolikt ingå både kortsiktiga åtgärder såsom fiskerestriktioner och långsiktiga såsom miljöåtgärder i form av skapande av fiskvägar och restaurering av uppväxtområden.

Sammanfattningsvis kan man således konstatera att våra myndigheter arbetar med frågan och att det pågår förberedelser för åtgärder inom EU för att både belysa och åtgärda orsakerna till det vikande ålbeståndet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.