Till innehåll på sidan

Äldres ensamhet och ökande psykiska ohälsa

Skriftlig fråga 2019/20:671 av Ann-Christine From Utterstedt (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-12-18
Överlämnad
2019-12-19
Anmäld
2019-12-20
Sista svarsdatum
2020-01-02
Svarsdatum
2020-01-15
Besvarad
2020-01-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

I dag lider cirka 20 procent av alla äldre personer av psykisk ohälsa. Inom en snar framtid är siffran hela 25 procent av alla svenskar 65 år eller äldre, vilket gör psykisk ohälsa till en av våra största folksjukdomar.

Det kan vara svårt att uppmärksamma symtom på psykisk ohälsa hos äldre personer eftersom de inte sällan har flera andra sjukdomar samtidigt. Sjukdomsbilden hos äldre är ofta annorlunda än hos yngre; äldre har mer diffusa symtom, och risken är därför större att en psykiatrisk diagnos förbises.

Bland äldre personer som begått självmord har åtminstone 70 procent sökt sjukvård en månad före dödsfallet och mer än var tredje person har sökt veckan före. För att utveckla stödet till äldre personer med psykisk ohälsa är det viktigt att primärvården har tillgång till specialistpsykiatrins kompetens.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Hur avser ministern och regeringen att minska ensamheten hos äldre och bryta trenden med den ökande psykiska ohälsan så att den i stället minskar?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:671 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)



S2019/05332/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:671 av Ann-Christine From Utterstedt (SD) Äldres ensamhet och ökande psykiska ohälsa

Ann-Christine From Utterstedt har frågat mig hur jag och regeringen avser att minska ensamheten hos äldre och bryta trenden med den ökande psykiska ohälsan så att den i stället minskar.

Psykisk hälsa är en mycket prioriterad fråga för mig och regeringen. Regeringens nuvarande strategi inom området psykisk hälsa syftar till att skapa förutsättningar för ett långsiktigt och strategiskt arbete, med ett gemensamt ansvarstagande inom ordinarie strukturer. Målet är att främja psykisk hälsa, motverka psykisk ohälsa, förstärka tidiga insatser till personer som drabbas av psykisk ohälsa och förbättra vården och omsorgen för personer med omfattande behov av insatser.

Barn, unga, vuxna och äldre med psykisk ohälsa måste kunna räkna med att få tillgång till rätt insatser i rätt tid. Personal inom bland annat primärvården, handläggare inom socialtjänsten och hemtjänstpersonal behöver kunskap för att upptäcka tidiga signaler och kunna ge adekvata vård- och stödinsatser. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att stödja hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens arbete med att förebygga suicid och att ge stöd till efterlevande. Även civilsamhället är en viktig aktör i arbetet med att motverka psykisk ohälsa bland äldre. Under 2019 har Folkhälsomyndigheten fördelat drygt 30 miljoner kronor i verksamhetsbidrag till ideella organisationer för att stödja kunskapsutveckling inom psykisk hälsa och suicidprevention. Under 2019 har regeringen även beslutat om en ny förordning (2019:474) om statsbidrag för insatser som bidrar till att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre personer och avsatt 20 miljoner kronor under 2020 och 2021 till detta ändamål. Socialstyrelsen handlägger statsbidraget. Organisationer och stiftelser inom den ideella sektorn kan ansöka om medel enligt denna förordning.

Under 2020 avsätter regeringen 2,2 miljarder kronor inom området psykisk hälsa. Det förebyggande och främjande arbetet är en viktig del i satsningen på psykisk hälsa.

Stockholm den 15 januari 2020

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.