åldersgräns för gymnasiestudier
Skriftlig fråga 2003/04:1453 av Billström, Tobias (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-07-22
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2004-08-20
- Svar anmält
- 2004-09-14
- Anmäld
- 2004-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 juli
Fråga 2003/04:1453
av Tobias Billström (m) till utbildningsminister Thomas Östros om åldersgräns för gymnasiestudierI Sydsvenska Dagbladet rapporteras den 21 juli om hur en elev som genomfört en utbildning på det individuella programmet i Malmö stads regi, nu klassas som "överårig" vad gäller fortsatta studier på ett praktiskt gymnasieprogram, närmare bestämt byggprogrammet.
Malmö kommun motiverar sitt beslut med att eleven, som ska fylla 20 år hösten 2004, skulle ha passerat ett "bäst-före-datum" och att kommunens ansvar därmed skulle vara avslutat. Kommunens beslut utgör en uppenbar regeltolkning, eftersom utformningen av det individuella programmet bygger på principen om att eleverna ska fortsätta till ett nationellt program. En sådan fortsättning anses vara huvudmålet för utbildningen på detta program, inte enbart uppnådd grundskolekompetens. Malmö kommuns beslut att tolka lagtexten "fram till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller tjugo år" som ett skäl för att inte bevilja fortsatta studier på ett nationellt program tyder på att lagen inte är tillräckligt flexibel och att den indirekt strider mot avsikterna med det individuella programmets flexibilitet. Genom sådana beslut sänds signalen att ansträngningar och mödor för att skaffa sig grundskolekompetens straffas och att det viktiga för kommunen är tidsåtgången för den genomgångna utbildningen, inte det faktiska kunskapsinnehållet.
Avser utbildningsministern att vidta några åtgärder för att tillse att regeringens intentioner för det individuella programmet följs?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1453 besvarad av
den 20 augusti
Svar på fråga 2003/04:1453 om åldersgräns för gymnasiestudier
Utbildningsminister Thomas Östros
Tobias Billström har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att tillse att regeringens intentioner för det individuella programmet följs.
Tobias Billström hänvisar i sin fråga till en artikel i Sydsvenska Dagbladet den 21 juli i år, i vilken det uppmärksammas att en elev i Malmö kommun inför hösten nekas plats i gymnasieskolan med hänvisning till att han är överårig eftersom han kommer att fylla 20 år innevarande år. Eleven i fråga hade, enligt vad Tobias Billström uppger, genomfört sina studier på ett individuellt program under våren och ville nu fortsätta sina studier på gymnasieskolans byggprogram.
Det främsta syftet med ett individuellt program är, som Tobias Billström också påpekar, att eleven så snart som möjligt ska gå över till och slutföra studierna på ett nationellt eller specialutformat program.
Regeringen har i den till riksdagen nyligen överlämnade propositionen Kunskap och kvalitet @ elva steg för en utveckling av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140) redovisat förslag som syftar till en kvalitativ utveckling av gymnasieskolan. Bland annat diskuterar regeringen behovet av att införa en lagreglerad rätt till studier på heltid för elever med individuella program. Detta i syfte att öka kvaliteten, övergångsfrekvensen och därmed också andelen elever som slutför en fullständig gymnasieutbildning. Regeringen återkommer med förslag till lagreglering och finansiering av detta utökade kommunala åtagande i den kommande budgetpropositionen.
Enligt skollagen (1985:1100) har en elev, som tagits in och påbörjat en gymnasieutbildning på ett nationellt eller specialutformat program, rätt att slutföra densamma. Utbildningen i gymnasieskolan är enligt 5 kap. 1 § samma lag avsedd att påbörjas av ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning, eller motsvarande, fram till och med det första kalenderhalvåret de fyller 20 år. Det är således här som lagstiftaren dragit gränsen för rätten till en utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan.
Tobias Billströms fråga rör just denna gräns mellan ungdoms- och vuxenutbildning, det vill säga när rätten till en utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan upphör för att ersättas med en möjlighet att läsa en gymnasieutbildning på komvux.
Inom den kommunala vuxenutbildningen erbjuds inte överallt samtliga kurser i de yrkesämnen som förekommer i gymnasieskolan. Av 11 kap. 17 § skollagen framgår dock att kommunerna ska sträva efter att erbjuda en utbildning som svarar mot efterfrågan och behov. I flera kommuner finns bra exempel på framgångsrik samverkan mellan gymnasieskolan och komvux, där ambitionen är att erbjuda ett rikt urval av kurser i till exempel yrkesämnen.
För elever som på grund av ålder inte har rätt att söka ett nationellt program i gymnasieskolan när de slutfört sina studier på ett individuellt program är det, enligt min mening, viktigt att det finns en fungerande samverkan mellan gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen som främjar flexibilitet för eleven. I sammanhanget ska påpekas att personer med kort utbildning, enligt 3 kap. 8 § förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning, ska prioriteras i de fall ett urval måste ske på grund av att antalet sökande överstiger antalet platser.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.