akutsjukhus
Skriftlig fråga 2000/01:1227 av Hagström, Ulla-Britt (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-05-15
- Anmäld
- 2001-05-22
- Besvarad
- 2001-05-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1227
av Ulla-Britt Hagström (kd) till socialminister Lars Engqvist om akutsjukhusSocialstyrelsen gör i rapporten Akut omhändertagande @ en konsekvensanalys (MARS Rapport nr 3, 1995) en bedömning av resurser och kompetens m.m. som bör finnas på ett akutsjukhus. Syftet har varit att utarbeta ett nationellt underlag för omhändertagande av akut sjuka och skadade.
Socialstyrelsen har utgått från en analys av en expertgrupp om akut omhändertagande (SoS Medicin faktadatabas, MARS nr 6, 1994.) Styrelsen har gjort bedömningen att akutsjukhus med områdesansvar är basen för akut omhändertagande av skadade och sjuka. I rapporten nämns kirurgi, ortopedi, internmedicin, gynekologi, röntgen, anestesi samt i vissa fall pediatrik, ögon- och öronsjukvård. Beredskapsresurser (bakjourslinjer) ska finnas inom huvudspecialiteterna samt vissa subspecialiteter, t.ex. kardiologi, urologi, kärlkirurgi och intensivvård.
Ett viktigt område är psykiatrin, där ofta mycket sårbara människor behöver akut sjukvårdshjälp. Den nedläggning av akutpsykiatri som nu pågår på vissa håll, hänvisar till att Socialstyrelsen inte kräver att ett komplett akutsjukhus ska ha tillgång till slutenvård inom vuxenpsykiatrin.
Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till socialminister Lars Engqvist:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att vuxenpsykiatrin ska garanteras tillgång till slutenvårdsplatser på akutsjukhusen?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1227 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:1227 om akutsjukhus
Socialminister Lars Engqvist
Ulla-Britt Hagström har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att vuxenpsykiatrin ska garanteras tillgång till slutenvårdsplatser på akutsjukhusen.
Det är varje enskilt landsting som svarar för att psykiatrivården organiseras på ett sådant sätt att man uppfyller hälso- och sjukvårdslagens krav på att en god hälso- och sjukvård erbjuds de som är bosatta i landstinget. Således är det också de enskilda landstingen som har att avgöra om det är mest ändamålsenligt att slutenvårdsplatserna inom vuxenpsykiatrin finns på ett akutsjukhus eller om akutpsykiatri och slutenvård bäst bedrivs på andra sjukvårdsinrättningar.
Enligt uppgifter från Socialstyrelsen har jourverksamhet inom psykiatrin med möjlighet till akuta inläggningar för sluten vård på många håll lagts ned och centraliserats. Separata akutmottagningar har dock i viss utsträckning ersatts av mobila team eller knutits till de ordinarie öppenvårdsmottagningarna med möjlighet för personalen att göra akuta hembesök. Inom hela det medicinska området har man medvetet utvecklat vård i öppna former i stället för i sjukhusmiljö. Denna trend har varit särskilt tydlig och viktig inom psykiatrin och är enligt Socialstyrelsen medicinskt motiverad. Trots att antalet slutenvårdsplatser inom psykiatrin har minskat, har antalet öppenvårdsbesök inte ökat i motsvarande grad, utan fortsatt att minska under 1990-talet. Vidare har antalet insatser ökat i patienternas nätverk utanför mottagningarna. Var tredje besök under jourtid sker i form av hembesök.
En fortsatt satsning på att förbättra tillgängligheten till vården, inom såväl primärvården som inom den specialiserade vården har aviserats i regeringens nationella handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149). Psykiatrin är, som bekant, ett av de områden som prioriteras i handlingsplanen.
Även om utvecklingen mot vård i öppnare former är positiv kommer det också fortsättningsvis att finnas behov av mer traditionell slutenvård för personer som söker akut hjälp. Det finns, enligt Landstingsförbundet, tecken som visar på att rättspsykiatrin och ungdomspsykiatrins verksamhet i vissa landsting tar resurser från den vanliga psykiatriska slutenvården. I andra landsting har man hittat en bra avvägning mellan de olika psykiatriska specialiteterna och den vård som efterfrågas. Jag förutsätter här att Socialstyrelsen i sitt tillsynsarbete uppmärksammar om brister uppstår.
Som jag nämnde inledningsvis är det först och främst varje landsting som måste göra en bedömning av hur man ska fördela resurserna inom vården efter de lokala förutsättningar som gäller. Jag avser dock att noga följa frågan om tillgången till psykiatriska akutmottagningar och antalet slutenvårdsplatser.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.