Aktivitetsansvaret

Skriftlig fråga 2018/19:527 av Johanna Rantsi (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-04-11
Överlämnad
2019-04-12
Anmäld
2019-04-23
Svarsdatum
2019-04-24
Sista svarsdatum
2019-04-24
Besvarad
2019-04-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Att individen uppnår en gymnasieexamen är en av de viktigaste faktorerna för etablering på arbetsmarknaden. Att inte fullfölja gymnasiet innebär en ökad risk för arbetslöshet; det leder till ökad psykisk och fysisk ohälsa och ökad risk för utanförskap.

Det finns ett mörkertal av elever som faller mellan stolarna mellan gymnasieskolan och det kommunala aktivitetsansvaret. De går kvar i skolan på papperet fast de sällan är där. Det krävs inte mycket mer närvaro än sporadiska besök i skolan för att behålla sin plats i tre år. Det finns heller inga tydliga krav på att uppnå resultat för att få behålla sin plats i tre år. Så länge elever är inskrivna i gymnasieskolan ingår de inte i det kommunala aktivitetsansvaret.

Skolan ska ge elever stöd och särskilda anpassningar inom ramen för sin verksamhet, men det kommunala aktivitetsansvaret träder in först om eleven skrivs ut från gymnasieskolan. Det innebär i praktiken att en elev kan spendera tre år i gymnasieskolan utan att uppnå kunskapsmål eller erbjudas annan lämplig aktivitet som ligger utanför ramen för utbildningen eleven är inskriven på.

Bredare åtgärder måste sättas in och skolans befogenheter måste öka för att motverka att elever är inskrivna på en gymnasieutbildning i tre år utan att uppnå en gymnasieexamen. I de fall individer som riskerar att inte uppnå en gymnasieexamen kan identifieras tidigt måste åtgärder kunna vidtas redan då i stället för att vänta i flera år.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga till utbildningsminister Anna Ekström:

 

Vilka initiativ tänker utbildningsministern ta för att hjälpa de elever som riskerar att inte uppnå gymnasieexamen men inte heller omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:527 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)



U2019/01514/GV

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:527 av Johanna Rantsi (M)
Aktivitetsansvaret

Johanna Rantsi har frågat mig om vilka initiativ jag tänker ta för att hjälpa de elever som riskerar att inte uppnå gymnasieexamen men inte heller omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret.

Jag och regeringen delar Johanna Rantsis uppfattning att en slutförd gymnasieutbildning påtagligt ökar ungas möjligheter till arbete eller vidare studier. Av den anledningen föreslog regeringen i propositionen En gymnasieutbildning för alla (prop. 2017/18:183) en rad ändringar i skollagen (2010:800), som riksdagen beslutade om under våren 2018 (bet.2017/18:UbU23, rskr. 2017/18:309), i syfte att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning.

Förändringarna innebär bl.a. att stöd ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, att information som behövs för att underlätta när elever byter skola ska lämnas från den skolenhet som eleven lämnar till den mottagande skolenheten och att varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha en mentor som följer elevens kunskapsutveckling och studiesituation och som ska uppmärksamma om eleven behöver stöd.

Vidare beslutades att rektorn ska ges ett förtydligat ansvar att utreda upprepad eller längre frånvaro och att kommunernas aktivitetsansvar ska justeras för att bli mer träffsäkert och inriktas mot de elever som behöver insatser allra mest. För de elever som inte är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram och går ett introduktionsprogram genomförs en rad förbättringar. Bland annat ska utbildningsplanen förtydligas, eleverna ska ha rätt till en garanterad minsta undervisningstid och rätten att fullfölja utbildningen ska knytas till elevens individuella studieplan.

Vissa av dessa skollagsändringar trädde i kraft den 1 juli 2018 och andra delar träder i kraft den 1 juli 2019. Det är således för tidigt att kunna utläsa några effekter av förändringarna, men jag och regeringen kommer självklart att noga följa effekterna och vid behov överväga ytterligare åtgärder så att fler elever påbörjar och genomför sina gymnasiestudier.

Stockholm den 24 april 2019

Anna Ekström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.