åklagarämbetet

Skriftlig fråga 1998/99:168 av Johnsson, Jeppe (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-12-09
Anmäld
1998-12-14
Besvarad
1998-12-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:168 av Jeppe Johnsson (m) till justitieministern om åklagarämbetet

den 9 december

I ett Ekoinslag den 8 december 1998 redogör Tomas Pira, personalchef hos Riksåklagaren, för den arbetssituation som åklagarna för närvarande arbetar under. Utbrändhet, förtidspensioneringar, långtidssjukskrivningar och oro hör till vardagen på flertalet åklagarkamrar.

I Växjö har den hårda arbetsbelastningen lett till att åklagarna tvingats låta färdiga polisutredningar ligga så länge att misstänkta brottslingar sluppit åtal. I Malmö skall en omfattande arbetsmiljöundersökning genomföras. Ständig övertid hör till vardagen. Behovet av nyrekrytering av åklagare bedöms vara ca 75 stycken under 1999 men anslagna medel medger bara att 15 nya åklagaraspiranter rekryteras. Vi vet att ca 100 åklagare kommer att gå i pension de närmaste fem åren.

I sitt svar den 7 december skriver justitieministern: "Sammanfattningsvis vill jag som svar på Jeppe Johnssons fråga framhålla att de omfattande och ambitiösa projekt som pågår inom åklagarväsendet, inte minst i samverkan med polisen, nu börjar ge resultat. Detta tillsammans med en förbättrad ekonomi gör att jag för närvarande inte avser att vidta någon åtgärd. Jag kommer dock självklart att noga följa utvecklingen."

Signalerna från åklagarna ger en annan verklighetsbeskrivning.

På vilket sätt avser justitieministern agera när nu tydliga signaler från RÅ kommit om att det föreligger omedelbara behov att snarast rekrytera betydligt fler åklagare än nuvarande budgetförslag medger?

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:168 besvarad av

Svar på fråga 1998/99:168 om åklagarämbetet
    Justitieminister Laila Freivalds

den 18 december

Jeppe Johnsson har frågat mig på vilket sätt jag avser att agera när nu tydliga signaler från Riksåklagaren kommit om att det föreligger omedelbara behov att snarast rekrytera betydligt fler åklagare än nuvarande budgetförslag medger.

Jag vill till att börja med peka på att hela rättsväsendet just nu är föremål för ett omfattande moderniserings- och förändringsarbete. Detta innebär bl.a. ett utökat användande av IT och även i andra avseenden helt nya sätt att arbeta på. De krav som ställs på rättsväsendet från olika håll har också ökat och detta har medfört att de som arbetar inom verksamheten i många fall upplever sin situation som ansträngd. Åklagarväsendet som just genomgått en omfattande omorganisation är inte något undantag.

När det gäller just åklagarväsendet besvarade jag nyligen en liknande fråga från Jeppe Johnsson (1998/99:112). Jag vill till att börja med hänvisa till detta svar. Jag nämnde då bl.a. att det under 1998 rekryterats ca 30 nya åklagare vilket medför ett visst nettotillskott. Fortfarande fattas emellertid ca 30 åklagare på grund av anställningsstoppet och det finns därför all anledning att särskilt uppmärksamma hur detta påverkar åklagarväsendet.

Jeppe Johnsson talar om tydliga signaler från Riksåklagaren om ett omedelbart behov att snarast rekrytera fler åklagare än budgetförslaget medger. Jag ställer mig frågande till detta påstående då Riksåklagaren vid kontakterna med Justitiedepartementet inte gjort gällande att ett sådant omedelbart behov föreligger. Åklagarväsendets personalförsörjning är en viktig fråga och i dialogen mellan Riksåklagaren och Justitiedepartementet är just detta en av frågorna som kontinuerligt diskuteras.

Enligt Riksåklagarens nyhetsbrev den 8 december 1998 har åklagarväsendet nu en ekonomi i balans och under 1999 kommer de ca 20 åklagare som går i pension att ersättas med aspiranter. Som jag nämnde i mitt tidigare frågesvar pågår också ett arbete med att upprätta en personalförsörjningsplan för de närmaste fem åren. Inom ramen för det arbetet kommer bl.a. frågan om rekrytering för att ersätta de åklagare som försvann under anställningsstoppet att beaktas. Enligt Riksåklagaren är det först när planen är upprättad som det är möjligt att beräkna hur stor rekryteringen bör vara de närmaste åren och vilket medelstillskott som behövs för nyrekrytering. Planen kommer också att ligga till grund för Riksåklagarens budgetunderlag som ges in till regeringen i februari 1999.

Mitt svar blir därför, som tidigare, att jag för närvarande inte avser att vidta någon åtgärd. I den löpande dialogen med Riksåklagaren är dock frågan om personalförsörjningen inom åklagarväsendet uppmärksammad och utvecklingen kommer att följas noga.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.