Akademiskt utbyte mellan Sverige och Mongoliet
Skriftlig fråga 2021/22:1676 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-06-02
- Överlämnad
- 2022-06-03
- Anmäld
- 2022-06-07
- Svarsdatum
- 2022-06-15
- Sista svarsdatum
- 2022-06-15
- Besvarad
- 2022-06-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
De svenska högskolorna och universiteten är fristående myndigheter. De är dock fortfarande underställda regeringen som på olika sätt kan verka för att en myndighet agerar på olika sätt. Något som bör ligga statsrådet Matilda Ernkrans varmt om hjärtat bör vara en utveckling av det akademiska utbytet mellan de aktörer som verkar inom högre utbildning. I synnerhet är detta något som kan bidra till en fortsatt positiv utveckling i länder som är att betrakta som stabila.
Ett exempel på ett sådant land är Mongoliet, som trots sin geografiska position mellan de auktoritära Ryssland och Kina, sedan 30 år är en välfungerande demokrati. Landet präglas även av invånare med hög ambitionsnivå avseende högre utbildning, där en betydande majoritet väljer att studera vidare efter avslutad grundutbildning. Inom universiteten har man dessutom en uttalad ambition att konkurrera med kvalitet på utbildningen, snarare än pris.
I Mongoliet finns en uttalad ambition att kunna öka samarbetet med svenska lärosäten, vilket bland annat undertecknad blev varse efter en talmansresa till landet. De önskar, genom ett utbyte med Sverige, dels kunna ta lärdom av kunskap om enskilda ämnen, dels kunna vidareutveckla befintlig forskning. I synnerhet då landet har stor potential avseende bland annat sol- och vindenergi bör det vara intressant från svensk sida att lyssna till förslag om ett tätare samarbete.
Mot bakgrund av ovanstående önskas statsrådet Matilda Ernkrans svara på följande fråga:
Har statsrådet verkat, eller avser hon att verka, för ett akademiskt samarbete mellan svenska lärosäten och motsvarigheter i Mongoliet, och hur ser hon på potentialen i detta framöver?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1676 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2021/22:1676 av Markus Wiechel (SD)
Akademiskt utbyte mellan Sverige och Mongoliet
Markus Wiechel har frågat statsrådet Matilda Ernkrans hur hon har verkat, eller hur hon avser att verka, för ett akademiskt samarbete mellan svenska lärosäten och motsvarigheter i Mongoliet, och hur hon ser på potentialen i detta framöver. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Forskning och utbildning av hög kvalitet kräver internationell samverkan och en hög grad av internationalisering. Universitet och högskolor är en del av en global utbildnings- och forskningsarena och målet om att vara en framstående kunskapsnation nås bara genom att interagera med omvärlden. Det gäller såväl för utveckling av den egna verksamheten som för möjligheten att kunna bidra till både nationell och global samhällsutveckling.
Sverige ska även vara drivande i klimatomställningen och vi behöver därför även ta hänsyn till klimatfrågor i det internationella arbetet. De globala utmaningarna som vi står inför kräver omfattande internationellt samarbete inom forskning och högre utbildning, med aktörer i såväl höginkomstländer som i låg- och medelinkomstländer. Samarbetet med låginkomstländer och lägre medelinkomstländer är viktigt eftersom många globala utmaningar rör situationen i dessa länder.
Den omfattande och betydelsefulla internationella verksamhet som bedrivs vid universitet och högskolor är väsentlig för att Sverige ska kunna nå dessa mål. Regeringen föreslog i den forsknings- och innovationspolitiska propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60) att det skulle införas en ny bestämmelse i 1 kap. 5 § högskolelagen (1992:1434) som tydliggör lärosätenas ansvar för internationalisering, till vilket riksdagen gav sitt bifall. Den nya bestämmelsen tydliggör att den samlade internationella verksamheten vid varje lärosäte ska stärka kvaliteten i dess utbildning och forskning, samt nationellt och globalt bidra till den hållbara utveckling som lärosätena har i uppdrag att främja.
Ett utmärkande drag för verksamheten som bedrivs vid universitet och högskolor är att kunskapssökande och kunskapsspridning ska kunna ske fritt. Detta innebär bland annat att lärosätena själva beslutar om vilken forskning de vill bedriva och kan välja vilka organisationer de vill samarbeta med. Den akademiska friheten är en förutsättning för att lärosätena ska kunna utföra sitt uppdrag med kvalitet och trovärdighet, och därmed leva upp till de höga krav som samhället ställer. Forskningens frihet skyddas i grundlagen (2 kap. 18 § regeringsformen). Sedan 2021 finns även en principbestämmelse om akademisk frihet som gäller generellt för lärosätens verksamhet och som genom riksdagsbeslut fastlagts i 6 § högskolelagen. Det är en viktig del i det demokratiska samhället som vi ska värna om.
Avslutningsvis vill jag understryka att universitet och högskolor, som statliga myndigheter med långtgående frihet, inom ramen för sin verksamhet själva kan bestämma med vilka lärosäten de vill bedriva utbildnings- och forskningssamarbeten. Denna ordning är jag mycket mån om. Jag har ett stort förtroende för att universitet och högskolor identifierar vilka andra lärosäten runt om i världen de ska samarbeta med för att uppnå sina viktiga uppdrag. Eventuella akademiska utbyten med lärosäten i Mongoliet är således något som våra universitet och högskolor själva kan besluta om.
Stockholm den 14 juni 2022
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.