Ägarstyrning och kvalitetskontroll av SJ
Skriftlig fråga 2009/10:864 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-06-03
- Anmäld
- 2010-06-03
- Besvarad
- 2010-06-09
- Svar anmält
- 2010-06-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 juni
Fråga
2009/10:864 Ägarstyrning och kvalitetskontroll av SJ
av Ameer Sachet (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Jag har med skriftliga frågor tagit upp de problem som funnits med tågtrafiken i Mälardalen och som fortsatt efter vårens inträde. Dessa problem är kopplade till marknadiseringen och företagiseringen av den kollektivtrafik som borde utgå från medborgarnyttan.
Näringsministern menar att SJ har ett operativt ansvar som hon inte kan lägga sig i. Detta är förvisso riktigt men samtidigt hänvisar hon till en ägarstyrning och den årliga bolagsstämman. Vidare sker ju en upphandling varvid SJ fått ansvaret av regeringen för att sköta trafiken på vissa sträckor. Rimligen har i alla fall regeringen godkänt riktlinjerna för upphandlingen.
Ärendet kokar då ändå ned till frågan om statsrådets aktivitet eller passivitet. Kraven vid upphandlingen måste ha varit lågt satta och uppenbarligen saknas sanktioner från ägarens sida då SJ inte sköter sina åligganden. Ägarstyrningen tycks inte heller utövas i realiteten såvida inte statsrådet vid bolagsstämmorna framfört synpunkter och krav utifrån de brister medborgarna regelbundet framför via krav och brev till företag och departement samt inlagor i medierna runt om i Mälardalen.
Vilka aktiviteter avser näringsministern att vidta i samband med budget, upphandling, ägardirektiv och bolagsstämmor för att järnvägstrafiken i Mälardalen ska fungera bättre?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:864 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson
Svar på fråga
2009/10:864 Ägarstyrning och kvalitetskontroll av SJ
Näringsminister Maud Olofsson
Ameer Sachet har frågat mig vilka aktiviteter jag avser att vidta i styrningen av SJ för att järnvägstrafiken i Mälardalen ska fungera bättre.
Som jag tidigare redogjort för i svar till Ameer Sachet driver SJ sin verksamhet i aktiebolagsform. Aktiebolagslagen anger ramverket för vilket ansvar som styrelse och ledning har samt på vilket sätt ägaren kan utöva sitt inflytande.
SJ bildades 2001 efter beslut av riksdagen om att bolagisera dåvarande affärsverket Statens Järnvägar. Vid bolagiseringen övertog SJ affärsverkets persontrafik på järnväg. Målet var att skapa effektiva och lönsamma järnvägsföretag som kan konkurrera på samma villkor som övriga intressenter på marknaden och som kan garantera kunderna en bra och prisvärd service inom järnvägstransportområdet samtidigt som man ger en affärsmässig avkastning på det kapital som ägaren tillskjutit. På bolagsstämma i SJ har staten som ägare beslutat om ändamålet med bolagets verksamhet och marknadsmässiga avkastningskrav på det kapital som är investerat i bolaget.
SJ verkar inom två typer av trafik, kommersiell trafik och avtalstrafik. I den kommersiella trafiken har SJ en exklusiv trafikeringsrätt. Riksdagen har beslutat att SJ:s ensamrätt till kommersiell persontrafik på järnväg avvecklas i oktober 2010 och alla kommersiella tågoperatörer ges en med SJ likvärdig rätt att operera på det svenska järnvägsnätet. Avtalstrafiken omfattar sträckor där det inte går att driva lönsam trafik på grund av få resenärer eller höga kostnader men där det är samhällsekonomiskt motiverat med tågtrafik. Rikstrafiken eller regionala trafikhuvudmän sköter upphandling av och betalningen av den ersättning för avtalstrafik som normalt utgår för att täcka upp för att trafiken i sig inte är lönsam. SJ driver de båda typerna av trafik på affärsmässiga grunder.
I Mälardalen tillhandahåller SJ trafik med stöd av den exklusiva trafikeringsrätten. Trafikhuvudmännen kring Mälardalen och SJ har nyligen träffat avtal om utökad trafik. Det är styrelse och ledning i SJ som ansvarar för såväl bolagets trafikutbud som avtal med externa intressenter, i detta fall trafikhuvudmän, samt att detta sker på affärsmässiga grunder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.