Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

agaförbudet

Skriftlig fråga 2004/05:122 av Israelsson, Margareta (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-10-15
Inlämnad
2004-10-15
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-10-28
Svar anmält
2004-10-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 oktober

Fråga 2004/05:122

 av Margareta Israelsson (s) till socialminister Berit Andnor om agaförbudet

Sedan flera år tillbaka söker Sverige på olika sätt föra ut och informera om det svenska agaförbudet. Det är ett principiellt och viktigt sätt att föra ut vår syn på barnet och barnets rätt. Svenska barnrättsorganisationer är ständigt pådrivande i frågan och i riksdagen är behovet av åtgärder mot kränkningar av barn och barnmisshandel ständigt aktuellt. Det har känts som att vi arbetar gemensamt för en viktig sak.

När så en tingsrätt frikänner en pappa som erkänt sig skyldig till "ringa misshandel" av sin dotter faller hela argumentationen. Pappan gav sin dotter en örfil och knuffade henne så att hon satte sig i en snödriva. I domen förs ett resonemang om en förälders rätt att driva igenom sin vilja. Jag har svårt att tänka mig att en vuxen människa skulle acceptera att en överordnad driver igenom sin vilja med slag och knuffar.

Avser ministern att verka för att agaförbudet efterlevs?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:122 besvarad av

den 28 oktober

Svar på fråga 2004/05:122 om agaförbudet

Justitieminister Thomas Bodström

Margareta Israelsson har frågat socialminister Berit Andnor om hon avser att verka för att agaförbudet efterlevs. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.

Det är en självklarhet att förbudet mot aga och barnets rätt att inte utsättas för kroppslig bestraffning ska efterlevas av alla.

Som Margareta Israelsson säkert vet kan jag inte uttala mig om det enskilda fall som hon tar upp i sin fråga. De allmänna bestämmelserna i brottsbalken om misshandel, ofredande, grov fridskränkning med flera gäller dock självfallet också när barn utsätts för övergrepp från sina föräldrar eller andra vårdnadshavare. Detta tydliggjordes redan år 1979. Av föräldrabalken framgår att barn inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

I styrningen av rättsväsendets myndigheter har regeringen sedan flera år tillbaka tydligt lyft fram barnperspektivet i verksamheten och att ärenden som rör barn ska vara prioriterade. Jag vill dock betona att rättsväsendets förmåga att hantera frågor om våld mot barn fortfarande kan bli bättre. Polisens brottsuppklaring är ett exempel där insatser måste göras. Jag är medveten om att utredningarna ofta är svåra men med bland annat förbättrade kunskaper hos personal i yttre tjänst, tidiga kontakter med åklagare och tydligare riktlinjer är jag övertygad om att uppklaringen kan bli bättre. Här vilar ett stort ansvar på landets polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen att gemensamt finna vägar så att handläggningen av dessa ärenden kan uppnå högre och jämnare kvalitet i hela landet. De stora resurstillskott som polisen har fått de senaste åren torde ge goda förutsättningar för det arbetet.

I regleringsbrev har regeringen också återkommande angett bland annat att polisen och åklagarorganisationen genom fortsatt verksamhetsutveckling ska säkerställa att polisens och åklagarnas brottsbekämpning effektiviseras när det gäller vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn samt att de åtgärder som genomförts ska redovisas, exempelvis åtgärder för att beakta barnperspektivet i verksamheten utifrån FN:s barnkonventions bestämmelser och intentioner.

En fråga som Justitiedepartementet nu ser över är hur vi bättre kan möta utsatta barn som misshandlats eller lever med våldet i sitt hem. Vi undersöker också möjligheterna att ge dessa barn en förbättrad möjlighet att få brottsskadeersättning som viss kompensation för det lidande som de utsatts för.

Regeringen är således pådrivande i arbetet med att stärka skyddet för utsatta barn och för att öka uppklaringen av anmälda brott. Jag är dock inte främmande för att framöver vidta ytterligare åtgärder inom mitt ansvarsområde om detta skulle visa sig nödvändigt.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.