Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

adoptionslagstiftningen

Skriftlig fråga 2001/02:594 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-25
Anmäld
2002-01-29
Besvarad
2002-01-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 januari

Fråga 2001/02:594

 av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ingela Thalén om adoptionslagstiftningen

Nya uppgifter om internationellt adopterades utsatthet och överrepresentation i bl.a. självmord bekräftar den allvarliga bilden från tidigare undersökningar. Adoptivbarn är starkt @ mer än dubbelt @ överrepresenterade som patienter inom barn- och ungdomspsykiatrin. Adoptivbarn är också överrepresenterade på § 12-hemmen.

Regeringen bör tillsätta en parlamentarisk utredning för att göra följande:

1Följa upp och undersöka hur det gått för de adoptivbarn som hittills kommit till Sverige, samt initiera mer forskning om adoptivbarns utveckling och behov. Det finns betydande kunskapsbrister i båda dessa avseenden idag.

2Se över hela adoptionslagstiftningen, som i dag innehåller en rad konstigheter: En adoptivförälder kan fortfarande tillåtas gifta sig med den person han eller hon adopterat. Personer under 25 år har inte generell rätt att adoptera. När det gäller ensamståendes adoptioner är den enda motivtext som finns något enstaka stycke i förarbetena till 1917 års adoptionslag, då internationella adoptioner överhuvud taget inte var aktuella.

Dessa de mest grundläggande adoptionsfrågorna ingår underligt nog inte i den av regeringen tillsatta ensamutredningen av internationella adoptioner.

Är statsrådet beredd att tillsätta en parlamentarisk utredning för att utreda dessa grundläggande adoptionsfrågor?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:594 besvarad av

den 31 januari

Svar på fråga 2001/02:594 om adoptionslagstiftningen

Justitieminister Thomas Bodström

Sten Tolgfors har frågat statsrådet Ingela Thalén om hon avser att tillsätta en parlamentarisk utredning om adoption. Sten Tolgfors hänvisar bl.a. till att det i dag är tillåtet för en adoptant och ett adoptivbarn att gifta sig med varandra. I sin fråga tar Sten Tolgfors också upp forskning om adoptivbarns utveckling och behov. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Det förekommer en betydande mängd forskning om adoptioner och adoptivbarns situation i Sverige, Norden och övriga Europa. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) arrangerade i september förra året en forskningskonferens om adoptioner med ett trettiotal forskare bland deltagarna.

Ett problem, som är tydligt och som uppmärksammades under konferensen, är att det saknas sammanställningar av forskningen som kan överbrygga avståndet mellan forskare och användare. Hur det behovet ska tillgodoses övervägs för närvarande av NIA.

Ytterligare forskning behövs med all säkerhet. Jag har dock svårt att se behovet av en parlamentarisk utredning i detta sammanhang.

Det pågår i dag också ett omfattande arbete inom Regeringskansliet som rör frågor om adoption.

En departementspromemoria om vissa adoptionsfrågor har nyligen sänts ut på remiss. Departementspromemorian tar upp föräldrars samtycke till adoption och barnets rätt till information om att det är adopterat. Frågan om registrerade partners möjligheter att prövas som adoptivföräldrar har övervägts av Kommittén om barn i homosexuella familjer. Kommitténs förslag har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Som Sten Tolgfors nämner har regeringen också nyligen tillsatt en utredning med uppgift att överväga vissa frågor med anknytning till internationella adoptioner.

Jag håller med om att man på goda grunder kan ifrågasätta möjligheten i lagen för en adoptant och ett adoptivbarn att ingå äktenskap med varandra, även om sådana äktenskap knappast lär förekomma. Förmynderskapsutredningen (SOU 1989:100) har föreslagit att möjligheten ska tas bort. Avsikten är att det förslaget ska behandlas i en kommande propostition till riksdagen, troligen tillsammans med förslag i anledning av den departementspromemoria som jag redan nämnt.

Jag är mot den skisserade bakgrunden för närvarande inte beredd att ta initiativ till någon ytterligare utredning av adoptionslagstiftningen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.