Adekvat hjälp i skolan för våldsutsatta barn
Skriftlig fråga 2020/21:2666 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-27
- Överlämnad
- 2021-04-27
- Anmäld
- 2021-04-28
- Svarsdatum
- 2021-05-05
- Sista svarsdatum
- 2021-05-05
- Besvarad
- 2021-05-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fem kvinnor har mördats de senaste tre veckorna. Det första jag tänkte på när jag nåddes av den tragiska nyheten var: Hur många barn finns med i bilden? Hur många barn bevittnade händelsen? Hur många barn försökte få liv i sin mamma? Hur många barn kommer tillbaka till skolan efter att de förlorat sin mamma genom våld i nära relation?
Hur många barn har flyttat runt mellan skyddade boenden innan det värsta som kan hända hände?
I Sverige dödas minst en kvinna i månaden av en man som hon har litat på, förmodligen älskat och i många fall skaffat ett barn med. Under 2000-talet fram till 2018 förlorade 254 barn sin mamma genom mord eller dråp. 99 barn var hemma, 55 barn såg mordet. Minst sju barn fann sin mamma. För de flesta barnen var det pappa som dödade mamma (Aftonbladets granskning).
Minister Anna Ekström lutar sig mot befintliga lagar och en departementsmemoria som har remitterats och där förslagen bereds inom Regeringskansliet. Uppdraget att stärka barnrättsperspektivet för barn som vistas i skyddat boende gavs år 2016, och betänkandet överlämnades från utredare 2018. Efter tre år ligger fortfarande frågan på regeringens bord utan att förbättrande åtgärder kommit på plats.
Vad ska de våldsutsatta barnen säga om de får börja i en ny skola efter att de fått fly till ett skyddat boende med sin mamma? Eller om de kommit tillbaka till sin gamla skola efter vistelse i skyddat boende? Eller om de förlorat en av sina vårdnadshavare genom våld i nära relation?
Det är mycket relevanta frågor som samhället måste hjälpa barnet att hantera och stödja barnet på rätt sätt den i svåra situation som barnet befunnit eller befinner sig i.
I de fall ett barn som bor i skyddat boende och börjar i en ny temporär skola eller kommer tillbaka till den gamla skolan har barnet med sig en tuff ryggsäck som man måste ta hänsyn till.
I frågorna 2020/21:1819, 2020/21:1821, 2020/21:1825 och 2020/21:1826 ställde jag flera viktiga frågor till minister Anna Ekström om hur skyddet för de våldsutsatta barnen ska stärkas upp. Tyvärr visar regeringen i sina svar att de inte har några planer på att ta fram adekvata åtgärdsplaner för att hjälpa dessa barn. De våldsutsatta barnen ska inte behöva vänta på utredningar som ligger på någons bord eller på befintliga lagar som helt uppenbart visat sig inte ha tillräckligt skyddande effekt. Personal ska inte behöva känna en otrygghet i att hantera så här svåra extraordinära situationer. Särskilda handlingsplaner kring våldsutsatta barn måste på plats och det nu. Våldet väntar inte!
Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till utbildningsminister Anna Ekström:
Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att skynda på processen med att få på plats handlingsplaner för hur man kan hjälpa och stötta våldsutsatta barn och deras kamrater i skolan?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2666 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:2666 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Adekvat hjälp i skolan för våldsutsatta barn
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att skynda på processen med att få på plats handlingsplaner för hur man kan hjälpa och stötta våldsutsatta barn och deras kamrater i skolan.
Inledningsvis vill jag framhålla att jag delar Marléne Lund Kopparklints upprördhet över hur kvinnor och barn drabbas och utsätts för våld. Regeringen har den 23 april 2021 i riksdagen träffat samtliga partier, berörda myndigheter och företrädare från civilsamhället. Regeringen välkomnar allt engagemang i frågan från civilsamhälle, opinionsbildare och från riksdagens partier.
Marléne Lund Kopparklint har tidigare uppmärksammat och på liknande sätt ställt frågor om hur skolväsendets arbete med dessa frågor kan förbättras genom t.ex. förslag om handlingsplaner och rutiner (2020/21:1819, 2020/21:1821, 2020/21:1825 och 2020/21:1826).
Även detta svar tar sina utgångspunkter främst i att ansvaret ligger på de kommunala eller enskilda huvudmännen. Jag utgår från att skolans huvudmän som har ansvaret enligt skollagen följer och upprätthåller bestämmelserna i skollagen och andra författningar.
Det framgår av skollagen (2010:800) att alla ska ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden. Utbildningen i skolan ska också utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Det slås även fast att i all utbildning och annan verksamhet som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Att främja likabehandling och motverka alla former av kränkande behandling är en viktig del i skolans arbete för trygghet och studiero. All personal i skolan som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa ska anmäla det till socialnämnden. Det är sedan socialtjänsten som har uppdraget att, om det behövs, utreda misstanken och erbjuda stöd och insatser. Elevhälsan och skolans arbete med orosanmälningar till socialnämnden är ett viktigt område när det gäller skolans arbete med våldsutsatta barn. Samverkan med andra myndigheter och aktörer har också en central betydelse. Läroplanerna framhåller skolans mål att barn och elever respekterar andra människors egenvärde och kan utveckla medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet.
Regeringen beslutade den 29 april 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Strategin ska anlägga ett helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen inriktning för arbetet under den närmaste tioårsperioden. Utredaren ska ta fram förslag till mål för det långsiktiga arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot barn, identifiera brister och möjliga åtgärder. I syfte att nå målen ska utredaren föreslå åtgärder. Det ska i arbetet uppmärksammas att våld och övergrepp mot eller mellan barn kan ske på samhällets alla arenor. Förskola och skola är viktiga arenor för insatser, inte minst för att förebygga våld och motverka trakasserier och kränkande behandling.
Regeringen beslutade i november 2016 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet för barn som vistas i s.k. skyddat boende tillsammans med en av vårdnadshavarna. I januari 2018 överlämnades betänkandet Ett fönster av möjligheter – stärkt barnrätts-perspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112) till regeringen. Under beredningen i Regeringskansliet framkom att förslagen bör kompletteras i vissa avseenden. Mot denna bakgrund togs en departementspromemoria fram: Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende – förslag till bestämmelser rörande bl.a. omedelbar placering, sekretess och skolgång (Ds 2020:16). Departementspromemorian har remitterats och förslagen bereds inom Regeringskansliet.
Vidare har regeringen lämnat förslag till riksdagen om att det ska införas ett särskilt barnfridsbrott. Det nya brottet innebär att det blir straffbart att utsätta ett barn för att bevittna brott i en nära relation (prop. 2020/21:170). När det gäller insatser för att motverka våld mot barn anser regeringen att det är nödvändigt med ett fortsatt samlat grepp och avser att vidta ytterligare åtgärder.
Regeringen har även gett Statens skolverk och Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete som ska syfta till att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser (U2017/01236). Statens skolverk har även tagit fram ett stödmaterial om skolans arbete med barn och elever som har skyddad identitet.
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att stärka skolans arbete för att alla barn och elever, inklusive våldsutsatta barn, ska få den utbildning de har rätt till.
Stockholm den 5 maj 2021
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.