A-kassereglernas effekter för räddningspersonal i beredskap
Skriftlig fråga 2008/09:628 av Acketoft, Tina (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-02-16
- Anmäld
- 2009-02-17
- Besvarad
- 2009-02-25
- Svar anmält
- 2009-02-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 februari
Fråga
2008/09:628 A-kassereglernas effekter för räddningspersonal i beredskap
av Tina Acketoft (fp)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
Den införda begränsningsregeln för hur många ersättningsdagar som kan användas vid deltidsutfyllnad är i huvudsak en positiv åtgärd för att dels förstärka de deltidsarbetslösas incitament att söka heltidsarbete, dels till att sätta press på arbetsgivarna att i större utsträckning erbjuda heltidsarbete för att förhindra att personer fastnar i ofrivillig deltidsarbetslöshet. Men det har nu blivit uppenbart att reglerna kan ställa till problem för en grupp som upprätthåller en viktig samhällsfunktion – deltidsbrandmän som förlorat sina civila arbeten. Ersättningen som erhålls vid larm och utryckning ska med nuvarande regler räknas av mot a-kassan vilket gör att perioder av a-kassa kan gå förlorade och att man i värsta fall därför kan tvingas lämna sina uppdrag inom räddningstjänsten för att klara försörjningen.
I Sverige finns ca 18 000 brandmän, av dessa är 11 000 deltidsanställda i den kommunala räddningstjänsten. Just nu är ca 4 200 brandmän larmberedda i landet, av dem tjänstgör 3 200 brandmän anställda på deltid. Deltidsbrandmännen ingriper vid bränder, trafikolyckor, drunkning, kemiska utsläpp, översvämningar, vattenskador, djurräddning och annan räddningstjänst. Under beredskapsveckor är deltidsbrandmännen skyldiga att kunna rycka ut inom fem minuter, man måste alltså bo och verka nära den ort där man ska rycka ut. Det är nu en allvarlig farhåga att regelverket kan skapa allvarliga bekymmer för befolkningens säkerhet på orter där man är beroende av deltidsbrandmän.
Baserat på ovan vill jag fråga statsrådet Sven Otto Littorin:
Vad avser statsrådet att göra för att säkerställa att nuvarande a-kasseregler inte hotar kommunernas behov av räddningspersonal i beredskap?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:628 besvarad av Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Svar på fråga
2008/09:628 A-kassereglernas effekter för räddningspersonal i beredskap
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Tina Acketoft har frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa att nuvarande a-kasseregler inte hotar kommunernas behov av räddningspersonal i beredskap.
Tina Acketoft befarar att deltidsbrandmän som blir arbetslösa kan tvingas lämna sina uppdrag inom räddningstjänsten för att klara försörjningen.
Jag vill börja med att beskriva regelverket. Deltidsbrandmän som blir arbetslösa omfattas vanligen av bisysslebestämmelserna. Det innebär att de kan ha beredskap och delta i övningar utan att rätten till arbetslöshetsersättning påverkas. Däremot måste de deklarera arbete vid utryckning. Under de veckor som en utryckning sker kommer ersättningsdagarna att räknas som deltidsdagar. Som mest kan 75 dagar av ersättningsperioden användas som deltidsdagar. En deltidsbrandman som har beredskap var tredje vecka och rycker ut en gång varje beredskapsvecka kommer att kunna få arbetslöshetsersättning i cirka ett år innan deltidsdagarna är slut. Skulle det bli fler utryckningstillfällen per beredskapsvecka räcker deltidsdagarna under längre tid.
Jag vill också poängtera att deltidsbegränsningen inte påverkar den totala ersättningsperiodens längd. Därför kan en deltidsbrandman ha ersättningsdagar kvar när deltidsbegränsningen nås. Han eller hon kan då få fortsatt arbetslöshetsersättning under de veckor som inte är beredskapsveckor. Personen kan också få fortsatt ersättning under beredskapsveckor som inte innehåller någon utryckning. Det är vanligt att deltidsbrandmännen har beredskap var tredje eller var fjärde vecka. Det innebär att de kan få arbetslöshetsersättning huvuddelen av tiden även efter att deltidsbegränsningen nåtts. Eftersom personen får beredskapsersättning och därutöver lön om det blir utryckning under de veckor han eller hon inte får arbetslöshetsersättning är det inte självklart att deltidsbegränsningen leder till att deltidsbrandmännen tvingas säga upp sig.
Arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring och jag tycker att reglerna är rimliga även för deltidsbrandmän som blir arbetslösa. Jag avser därför inte att vidta några åtgärder med anledning av frågan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.