A-kassa för egenanställda
Skriftlig fråga 2016/17:937 av Katarina Brännström (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-02-24
- Överlämnad
- 2017-02-27
- Anmäld
- 2017-02-28
- Svarsdatum
- 2017-03-08
- Sista svarsdatum
- 2017-03-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Svensk arbetsmarknad blir alltmer tudelad. De som har svårast att få jobb har ofta låg utbildningsnivå och ringa arbetslivserfarenhet. Detta ställer krav på fler vägar in på arbetsmarknaden. Egenanställning kan utgöra en väg in på arbetsmarknaden för människor som har svårt att få en traditionell anställning eller har svårt att starta företag.
En egenanställning innebär en anställning i ett företag för egenanställda, ett egenanställningsföretag. Företaget är arbetsgivare, och de egenanställda utvecklar sin egen karriär genom att ta in olika uppdrag. Kunden får en faktura från egenanställningsföretaget, som i sin tur betalar ut lön till den egenanställde. Många av de egenanställda kommer från arbetslöshet eller studier. Antalet egenanställningar har växt snabbt i Sverige den senaste tiden, om än från en relativt låg nivå. Inte minst håller oklarheter om rätten till a-kassa anställningsformen tillbaka. A-kassorna beslutar olika från fall till fall, vilket skapar en osäkerhet för den anställde.
Tidningen Arbetet lät nyligen undersöka hur a-kassorna ställer sig till egenanställdas möjligheter att få a-kassa. Beslut tas från fall till fall, säger a-kassorna. Flera säger dock att de oftare slår fast att den sökande är företagare än tvärtom. Dessutom går bedömning att få först när man sökt ersättning, eftersom a-kassornas regler förbjuder förhandsbesked. När a-kassorna avgör från fall till fall om en person ska räknas som anställd eller inte så innebär det en osäkerhet för den anställde, som blivit informerad från sitt egenanställningsföretag att anställningen ger rätt till a-kassa. Regelverket behöver därför förtydligas. Alla parter måste veta vad som gäller vid egenanställning.
Det bör finnas ett intresse från regeringen att ta tag i denna fråga, då behovet av anställningar som sänker tröskeln in på arbetsmarknaden är stort. Anställningsformen gynnar dessutom företagande, då den innebär en möjlighet att få testa sin företagsidé till lägre risk. Ska egenanställningar kunna nå sin fulla potential krävs tydliga regler kring de anställdas rätt till a-kassa.
Med anledning av ovanstående är min fråga till arbetsmarknads- och etableringsministern:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att skapa tydlighet kring rätten till a-kassa för egenanställda?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:937 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Dnr A2017/ 00461/A | ||
Arbetsmarknadsdepartementet |
Arbetsmarknads- och etableringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:937 av Katarina Brännström (M) A-kassa för egenanställda
Katarina Brännström har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att skapa tydlighet kring rätten till a-kassa för egenanställda.
Till att börja med vill jag framhålla att det är viktigt med välfungerande försäkringar som, även för egenanställda, ger skydd i händelse av exempelvis sjukdom eller arbetslöshet.
Egenanställda betraktas i dag som uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen. En uppdragstagare anses, beroende på omständigheterna i det enskilda ärendet, antingen vara självständig eller osjälvständig i förhållande till sin uppdragsgivare. I praxis anses den självständiga uppdragstagaren vanligtvis vara företagare och den osjälvständiga uppdragstagaren anses vara anställd.
Variationen i det sätt som uppdrag planeras, utförs och ersätts på är stor. Så ska det vara på en dynamisk arbetsmarknad. Svårigheten ligger i att utforma regler i arbetslöshetsförsäkringen som är rättvisa och rättssäkra, men som inte sätter upp hinder för förvärvsarbete.
Regleringar kan, vilket Parlamentariska socialförsäkringsutredningen framhöll i sitt slutbetänkande, leda till oberättigade skillnader mellan försäkrade om arbetslöshetskassorna inte längre ska beakta alla relevanta omständigheter i varje enskilt fall.
Detta stöds av en rapport om uppdragstagare som Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) publicerade förra året. I rapporten dras slutsatsen att det i dagläget inte är möjligt att genom lagstiftning undvika de bedömningar om rätt till ersättning för uppdragstagare som arbetslöshetskassorna måste göra i varje enskilt fall. Eftersom varje ärende är unikt krävs en noggrann bedömning av omständigheterna i just det ärendet.
Slutligen vill jag framhålla att det pågår en översyn inom Regeringskansliet av arbetslöshetsförsäkringen i syfte att underlätta för fler att kvalificera sig för och ansluta sig till den. Det är angeläget att fler har en ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.
Stockholm den 8 mars 2017
Ylva Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.