Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

den svenska statsskulden

Skriftlig fråga 2004/05:343 av Tiefensee, Roger (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-11-12
Anmäld
2004-11-15
Besvarad
2004-11-17
Svar anmält
2004-11-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 november

Fråga 2004/05:343

 av Roger Tiefensee (c) till finansminister Pär Nuder om den svenska statsskulden

Den svenska statsskulden fortsätter att öka. Detta trots att regeringen målar en ljus bild av svensk ekonomi. Bara mellan åren 2004 och 2007 beräknas statsskulden öka med 127 miljarder kronor.

Att regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet syr ihop en budget där man måste låna till driften under vad som ska vara goda tider är oroväckande. Oroväckande för att det ökar Sveriges sårbarhet och ger för handen att regeringen kommer att behöva låna ännu mer i sämre tider. Fakturan för denna politik skickas till våra barn och barnbarn.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga finansministern följande:

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att minska statsskulden?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:343 besvarad av

den 17 november

Svar på fråga 2004/05:343 om den svenska statsskulden

Finansminister Pär Nuder

Roger Tiefensee har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska statsskulden.

Först skulle jag vilja påminna Roger Tiefensee om utvecklingen av statsskulden under den senaste 10-årsperioden. Sedan socialdemokraterna återtog regeringsansvaret 1994 har statsskulden som andel av BNP minskat med nära 30 procentenheter.

Den svenska skuldsituationen skiljer sig numera fördelaktigt från genomsnittet inom EU. Den konsoliderade bruttoskulden, såsom den mäts enligt Maastrichtfördraget, uppgick i Sverige till 50 % av BNP 2003, medan genomsnittet för EU-länderna var drygt 63 %. Då bör man också beakta att Sverige har jämförelsevis stora tillgångar i form av pensionsfonder för att täcka framtida pensionsutbetalningar. I många andra länder riskerar framtida pensionsutbetalningar att belasta statsbudgeten och driva upp statsskulden.

De åtgärder och den inriktning av finanspolitiken som föreslås i budgetpropositionen för 2005 innebär att statsskulden som andel av BNP fortsätter att minska mellan 2004 och 2007. Värt att notera är också att den offentliga sektorns finansiella nettoställning nu åter är positiv och fortsätter att förbättras under perioden fram till 2007.

Av de långsiktiga beräkningar som redovisas i budgetpropositionen framgår också, att saldomålet, med ett överskott i de offentliga finanserna på 2 % av BNP, innebär att statsskulden som andel av BNP fortsätter att minska på längre sikt. I de utvärderingar av medlemsländernas offentliga finanser, som EU-kommissionen regelbundet genomför, tillhör Sverige den grupp av länder, i vilka de offentliga finanserna bedöms vara långsiktigt stabila.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.