Rilc sd agens skrivelse Nr li

Riksdagsskrivelse 1918:3 - urtima

Antal sidor
4
riksdag
tvåkammaren
kammare
session
urtima

Riksdagsskrivelser

Riksdagsskrivelser är meddelanden från riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.

PDF

I

Rilc sd agens skrivelse Nr li.

Kr

Q

fii

Godkund av första kammaren den 29 november 1918.
Godkänd av andra kammaren den 29 november 1918.

Bilisdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående extra krigstidstillägg för senare
halvåret av 1918 åt f. d. befattningshavare i statens tjänst
m. m.

(Första särskilda utskottets utlåtande nr 2.)

Till Konungen.

Uti en till riksdagen avlåten, den 25 oktober 1918 dagtecknad
proposition, nr 2, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslagit
riksdagen att

dels för beredande av extra krigstidstillägg för tiden från och med
den 1 juli till och med den 31 december 1918 åt sådana f. d. befattningshavare,
som avses i kungörelsen den 22 mars 1918 (Svensk författningssamling
nr 139) angående krigstidstillägg under år 1918 åt
f. d. befattningshavare i statens tjänst, å extra tilläggsstat för år 1918
under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag å 1,365,000 kronor;

dels förklara, att det extra krigstidstillägget skall till vederbörande
f. d. befattningshavare eller, om han efter juni månads utgång avlidit,
till hans stärbhusdelägare utgå med en tredjedel av vad å 1918 års
senare hälft belöper av den pension eller det årliga understöd, varå
krigstidstillägg beräknas enligt ovannämnda kungörelse av den 22 mars
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 11 sand. Nr 3—6. 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 3.

1918, med iakttagande dock att det extra krigstidstillägget icke må
överstiga 250 kronor; och

dels ock besluta, att i fråga om det extra krigstidstillägget skall i
övrigt i tillämpliga delar gälla vad i nyssberörda kungörelse finnes i fråga
om krigstidstillägg stadgat; dock med iakttagande

att något avdrag å det extra krigstidstillägget icke skall ske för
krigstidstillägg, som befattningshavare i denna sin egenskap må hava
åtnjutit tidigare under året; samt

att den, som efter utgången av juni månad 1918 avgått med pension,
å denna erhåller extra krigstidstillägg med ett belopp, motsvarande
vad han i sådant avseende skolat uppbära, om han den 1 juli
1918 redan varit pensionerad, minskat med det extra krigstidstillägg,
han såsom befattningshavare efter sistnämnda dug åtnjutit.

I samband med förevarande proposition har riksdagen till behandling
förehaft flera inom riksdagen i anledning av propositionen väckta
motioner.

Enligt beslut vid 1918 års lagtima riksdag utgår för år 1918
krigstidstillägg till ifrågavarande f. d. befattningshavare med 200 kronor
jämte en tredjedel av vederbörandes pension eller understöd, dock tillhopa
högst med 700 kronor. Därjämte hava vissa av dessa f. d. befattningshavare,
vilka under år 1917 icke erhöllo del av den vid samma
års riksdag beslutade krigstidshjälpen, berättigats under år 1918 utbekomma
motsvarande belopp i krigstidstillägg.

Kostnaderna för nämnda vid lagtima riksdagen beviljade krigstidstillägg
hava upptagits till 4,300,000 kronor.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag skall till vederbörande
f. d. befattningshavare i extra krigstidstillägg för tiden 1 juli—
31 december 1918 utgå ett belopp, uppgående till en tredjedel av vad å
1918 års senare hälft belöper av den pension eller det årliga understöd,
varå det vid lagtima riksdagen beviljade krigstidstillägg beräknas, med iakttagande
dock att det extra krigstidstillägget icke må överstiga 250 kronor.

Något förskott för år 1919 i avräkning å det krigstidstillägg,
som för nämnda år kan varda ifrågavarande pensionärer beviljat, har
däremot icke ifrågasatts. Såsom skäl härför har åberopats, att dylikt
förskott icke ansetts böra ifrågakomma beträffande det krigstidstillägg
som blivit de f. d. statstjänarna beviljat vid lagtima riksdagen, och har
i sammanhang därmed av departementschefen framhållits, att ifrågavarande
f. d. befattningshavares pensioner eller understöd i regel pläga
utbetalas i efterskott kvartalsvis sålunda, att första utbetalningen under
året i allmänhet infaller först efter mars månads ingång, vid vilken

3

Riksdagens skrivelse Nr 3.

tidpunkt riksdagens beslut i fråga om krigstidstillägg under år 1919
torde vara om ej redan meddelat, likväl så nära förestående, att tidsvinsten
för vederbörande pensionärer ej bleve avsevärd.

I fråga om de närmare villkoren för det extra krigstidstilläggets
utgående skulle de av lagtima riksdagen antagna grunderna vinna tilllämpning.
Dock bär ett tillägg eller förtydligande ansetts i detta
sammanhang vara av behovet påkallat. Enligt § 4 av kungörelsen i
ämnet den 22 mars 1918 skall befattningshavare, som efter ingången
av år 1918 avgått med pension, erhålla krigstidstillägg med ett belopp,
motsvarande vad han skolat uppbära, om han vid årets början varit
pensionerad, minskat med det krigstidstillägg, han såsom befattningshavare
under året åtnjutit. Därest denna bestämmelse skulle vinna
tillämpning jämväl i fråga om det extra krigstidstillägget, skulle, såsom
av departementschefen framhållits, följden bliva den, att befattningshavare,
som avgått t. ex. under mitten av året, i regel icke skulle
komma i åtnjutande av något som helst extra krigstidstillägg. Det
har emellertid icke befunnits vara överensstämmande med vare sig rättvisa
eller billighet, att någon av denna orsak uteslötes från ett extra
krigstidstillägg, som eljest ansetts böra komma alla dem till godo, vilka
förut tillerkänts krigstidstillägg eller krigstidshjälp. Ovannämnda bestämmelses
tillämpning har därför inskränkts att avse allenast de fall, att
någon i egenskap av befattningshavare tillerkänts extra krigstidstillägg.

Till bestridande av kostnaderna för sålunda av Eders Kungl. Maj: t
föreslagna extra krigstidstillägg har en summa av 1,365,000 kronor beräknats
bliva erforderlig.

Riksdagen, som, enligt vad riksdagen tidigare i skrivelsen nr 2
anmält, för sin del beslutat beviljande av dyrtidsbidrag till nuvarande
befattningshavare i statens tjänst i större utsträckning än som av Eders
Kungl. Maj:t föreslagits, har ansett att, jämväl nu ifrågavarande f. d. statstjänare
böra beviljas extra krigstidstillägg med högre belopp än uti förevarande
proposition föreslagits. Med beaktande av den svåra ställning,
vari dessa pensionärer och med dem likställda genom den avsevärda
stegringen i levnadsomkostnaderna i regel blivit försatta, har riksdagen
i anslutning till vad av riksdagen sålunda tidigare beslutats i fråga om
befattningshavarna i statens tjänst funnit sig böra medgiva, att till envar
av ifrågavarande f. d. befattningshavare utbetalas, förutom det av Eders
Kungl. Maj:t föreslagna procentuella extra tilllägget, ett ytterligare belopp
av 100 kronor, eller hälften av den summa, som vid lagtima riksdagen
beviljades såsom grundplåt. I sammanhang därmed har det högsta belopp,
varmed ifrågavarande extra krigstidstillägg skulle kunna utgå, an -

4 Riksdagens skrivelse Nr 3.

setts böra höjas från av Eders Kungl. Maj:t föreslagna 250 kronor till
350 kronor.

Kostnaderna för utanordnande av den nu av riksdagen beslutade
extra grundplåten skulle uppgå till 785,000 kronor. Sammanlagda utgiftssumman
för extra krigstidstillägg till ifrågavarande f. d. statstjänare
bör alltså beräknas till (1,365,000 4-785,000=) 2,150,000 kronor.

I fråga om de närmare villkoren för åtnjutande av dessa extra
krigstidstillägg finner riksdagen sig böra biträda vad Eders Kungl.
Maj:t i sådant hänseende föreslagit.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels för beredande av extra krigstidstillägg för tiden från och med
den 1 juli till och med den 31 december 1918 åt sådana /. d. befattningshavare,
som avses i kungörelsen den 22 mars 1918 (Svensk författningssamling
nr 139) angående krigstidstillägg under år 1918 åt
f. d. befattningshavare i statens tjänst, å extra tilläggsstat för år 1918
under tionde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 2,150,000 kronor;

dels beslutat, att det extra krigstidstil lägget skall till vederbörande
f. d. befattningshavare eller, om han efter juni månads utgång avlidit,
till hans stärbhusdelägare utgå med 100 kronor jämte en tredjedel av
vad å 1918 års senare hälft belöper av den pension eller det årliga
understöd, varå krigstidstillägg beräknas enligt ovannämnda kungörelse
av den 22 mars 1918, med iakttagande dock, att det extra krigstidstilllägget
icke må överstiga 350 kronor; och

dels ock beslutat, att i fråga om det extra krigstidstilllägget skall
i övrigt i tillämpliga delar gälla vad i nyssberörda kungörelse finnes i
fråga om krigstidstillägg stadgat; dock med iakttagande

att något avdrag å det extra krigstidstillägget icke skall ske för
krigstidstillägg, som befattningshavare i denna sin egenskap må hava
åtnjutit tidigare under året; samt

att den, som efter utgången av juni månad 1918 avgått med pension,
å denna erhåller extra krigstidstillägg med ett belopp, motsvarande
vad han i sådant avseende skolat uppbära, om han den 1 juli 1918
redan varit pensionerad, minskat med det extra krigstidstillägg, han såsom
befattningshavare efter sistnämnda dag åtnjutit.

Stockholm den 29 november 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagsskrivelser

Riksdagsskrivelser är meddelanden från riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.