Riksdagens skrivelse nr 502—503

Riksdagsskrivelse 1944:503 - höst

Riksdagens skrivelse nr 502—503.

2

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 under fonden för förlag till
statsverket anvisat ett investeringsanslag av 100 000 000 kronor.

Stockholm den 13 december 1944,

Med undersåtlig vördnad.

Nr 503.

Godkänd av första kammaren den 13 december 1944.
Godkänd av andra kammaren den 13 december 1944.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående aktieteckning i Norrbottens Järnverk
Aktiebolag jämte i ämnet Häckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 247.>

Till Konungen.

I propositionen nr 305 bär Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 24 november 1944, föreslagit
riksdagen att till Aktieteckning i Norrbottens Järnverk Aktiebolag å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 under fonden för statens
aktier anvisa ett investeringsanslag av 8 000 000 kronor.

I motionen II: 567 har hemställts, att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts
proposition nr 305 måtte uttala som sin mening, att Kungl. Maj :t måtte genom
styrelsen för Norrbottens Järnverk Aktiebolag eller på annat sätt låta verkställa
en skyndsam utredning örn ytterligare utbyggnad av järnverket med
valsverk för utvalsning av de egna göten närmast till byggnads- och annat grövre
handelsjärn samt i samband därmed örn frågan örn järnverkets utbyggnad även
på bredden genom tillfogandet av ytterligare hyttugnar.

Det nya järnverket i Luleå är sedan över ett års tid i drift. Det tackjärn,
som produceras i de två elektriska ugnarna (hyttorna), har erkänts vara av
god kvalitet. Verket har sålunda kunnat lämna ett värdefullt tillskott till landets
i nuvarande avspärrningsläge knappa järnförsörjning. Av övriga i den
ursprungliga planen ingående anläggningar har sinterverket (för malmens förbehandling)
i dagarna satts under drift, medan elektrostålverket anges bliva
färdigt inom de närmaste veckorna. På grund av den inträdda starka prisfördyringen
och därav följande brist på anläggningskapital har däremot det
jämväl tidigare beslutade thomasverket ännu ej kunnat utbyggas.

Kungl. Maj :ts förevarande förslag avser att bereda medel till dels ifrågavarande
thomasverk med 4,5 miljoner kronor, dels ock en tredje elektrisk tackjärnsugn
med 3,5 miljoner kronor eller alltså sammanlagt med 8 miljoner kronor.

Mot byggandet av tack järnsugnen såsom eltackjärnsugn har invänts, att svå -

Riksdagens skrivelse nr 503.

3

righeter att anskaffa elektroder möjligen kunde väntas uppstå. Riksdagen förutsätter,
att i den mån situationen så påkallar statens industrikommission undersöker
möjligheterna till en lösning även av denna för vår kristidshushållning ej
oviktiga tekniska detalj.

Anläggandet av en tredje tackjärnsugn har mött betänkligheter från industrikommissionens
sida men utan meningsskiljaktigheter tillstyrkts av planeringskommissionen.
För egen del finnér riksdagen dess anläggande innebära en
rationell åtgärd, särskilt med hänsyn till att utbyggnaden kan företagas utan
att de allmänna förvaltningskostnaderna eller verkets utgifter för malmlossning
och för andra fasta anläggningar i tillnärmelsevis motsvarande grad behöva
ökas. För utbyggnadens genomförande nu omedelbart talar den allmänna
utvidgningen av vår tackjämsproduktion, som anses önskvärd även under den
närmaste framtiden. Av redan gjorda prognoser att döma skulle ett kommande
fredsslut ej kunna väntas medföra åtminstone för vårt lands del någon omkastning
i nuvarande knapphetsläge i fråga om denna vara; enligt vad som upplysts
torde man vid sina framtidskalkyler tvärtom böra räkna med en fortsatt
stark efterfrågan på järn åtminstone under de närmaste efter kriget följande
återuppbyggnadsåren.

Riksdagen anser alltså, att en tredje eltackjärnsugn bör anläggas.

Vad därefter angår thomasverliet bör beaktas, hurusom styrelsen för Norrbottens
järnverk i skrivelse den 18 januari 1944 hemställde örn anslag till thomasverkets
utbyggnad med förmälan att denna del av anläggningen dittills
måst anstå, emedan tidigare anvisade anslag blivit otillräckliga till följd av uppkommen
prisfördyring m. m. Sedan frågan därefter varit föremål för ytterligare
utredning i statens industrikommission, har den nu först i förevarande
proposition kunnat föreläggas riksdagen till avgörande. Det är att beklaga,
att denna fördröjning inträffat. På de skäl departementschefen anfört finner
riksdagen angeläget, att anläggningen nu snarast fullbordas.

Thomasverket utgör ett rationellt led i järnverkets utbyggnad. I thomasverket
skall en del av det i masugnarna framställda tackjärnet förädlas dels till
thomasgöt dels ock till förblåst thomasmetall, vilken senare skall slutbehandlas
i den inom kort färdiga elektrostålugnen till elstålgöt och högvärdig! omsmältningsmaterial
(järnsvampersättning).

Enligt industrikommissionens utredning skulle man under framtida sämre
konjunkturer nödgas räkna med avsättningssvårigheter för götprodukterna från
ett sålunda utbyggt verk. Mot denna utredning må dock ställas en av verksledningen
företagen undersökning utvisande att det inhemska köpintresset
täckte verkets sålunda planerade produktion. I detta sammanhang bör ej förbises
den under ärendets förberedande behandling samt för övrigt också a,v
reservanterna inom planeringskommissionen framförda tanken på verkets utbyggnad
med ett valsverk. En sådan utbyggnad ligger visserligen utanför det
program, som verksledningen satt som sin uppgift att lösa, Den torde dock
kunna anses som ett rätt naturligt framtidsled i verkets utveckling. Då av
nämnda reservanter uttalats, att ett valsverk ”skulle komma att kräva ett mångdubbelt
större anläggningskapital än thomasverket”, må erinras, att den anläggning
som väl närmast i detta fall skulle tänkas kunna ifrågakomma vore
ett grovvalsverk för framställning av valsade ämnen (billets m. m.), d. v. s.
inellanprodukter, vilka till skillnad från göt kunna betecknas som standardvaror
på den internationella marknaden och för vilkas framställning det i järnverket
ingående stålverkets produkter kunna direkt användas. Kostnaderna

4

Riksdagens skrivelse nr 503.

för ett grovvalsverk torde, enligt vad som uppgivits, vid nuvarande prisläge
kunna beräknas till 10 miljoner kronor. Minst lika viktigt som utformningen
av dessa framtidsplaner är dock vinnandet av en tillförlitlig överblick över de
i företaget hittills gjorda investeringarna och de framkomna driftsresultaten.

Sammanfattningsvis vill riksdagen erinra, att det nuvarande Norrbottens
järnverk kan anses härleda sin tillkomst från en begäran av 1932 års riksdagom
en skyndsam utredning av hithörande frågor. Den plan, som sedermera
efter synnerligen tidsödande utredningar vid 1941 års riksdag fastställdes och
som riksdagen med hänsyn särskilt till tidsläget ansåg böra snabbt genomföras,
avsåg, förutom anläggning av elektriska hyttor och ett elektrostålverk, utbyggnad
som ett led däremellan av ett thomasverk. Denna plan, uppbyggd på ingående
undersökningar även örn avsättningsmöjligheter och räntabilitet, hade
framlagts av bolagsstyrelsen. Den tillstyrktes då också av statens industrikommission,
som ansåg sig kunna uttala, att ett sådant planlagt verk borde
kunna bli ett ur försörjningssynpunkt värdefullt komplement till den nuvarande
inhemska järnindustrien. Ifrågavarande utbyggnadsprogram, vilket alltjämt
av verksledningen anses som det för företaget mest lämpliga, finner riksdagen
nu böra utan ytterligare dröjsmål fullföljas. Riksdagen förbiser därvid
ej de stora ekonomiska vanskligheter i form särskilt av utländsk konkurrens,
som kunna möta detta under världskrigsåren med deras uppdrivna priser
och knapphet på byggnadsmaterial nystartade företag inom en för konjunkturernas
växlingar så utsatt produktionsgren som järnindustrien. Riksdagen förutsätter
emellertid, att verkets ekonomiska utveckling av Kungl. Maj:t följes
med den största uppmärksamhet. I anslutning till vad redan 1939 års riksdag
framhållit vill riksdagen till sist också uttala den förhoppningen, att det
skall visa sig möjligt för Norrbottens järnverk att med redan bestående svensk
järnindustri erhålla samarbete till denna industris och landets gemensamma
bästa.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Aktieteckning i Norrbottens Järnverk
Aktiebolag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 under
fonden för statens aktier anvisat ett investeringsanslag av 8 000 000 kronor.

Stockholm den 13 december 1944.

Med undersåtlig vördnad.