Riksdagens skrivelse Nr 409

Riksdagsskrivelse 1918:409

Riksdagens skrivelse Nr 409.

1

Nr 409.

Godkänd av första kammaren den 14 juni 1918.

Godkänd av andra kammaren den 14 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag angående rätt för Konungen
att i vissa fall medgiva riksbanken viss ökad sedelutgivningsrätt
m. m.

(Bankoutskottets utlåtande nr 78.)

Till Konungen. I

I en till riksdagen den 21- maj 1918 avlåten proposition, nr 450,
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen dels antaga ett vid propositionen fogat, här nedan intaget
förslag till lag angående rätt för Konungen att i vissa fall medgiva
riksbanken viss ökad sedelutgivningsrätt, dels ock medgiva, att riksbanken
må begagna den i 6 § andra stycket av lagen för Sveriges riksbank
omnämnda rätten att utgiva sedlar till ett belopp av ytterligare högst
etthundratjugufem miljoner kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 138 käft. (Nr 409.)

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 409,

Förslag

till

lag angående rätt för Konungen att i vissa fall medgiva riksbanken viss

ökad sedelutgivningsrätt.

Härigenom förordnas som följer:

Om sådant med hänsyn till krig, krigsfara eller svår penningkris
prövas oundgängligen nödigt, må Konungen på framställning av fullmäktige
i riksbanken och efter samråd jämväl med fullmäktige i riksgäldskontoret
medgiva riksbanken rätt att utgiva sedlar till ett belopp
av högst etthundratjugufem miljoner kronor utöver de belopp, som finnas
angivna i 6 § av lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, sådant
nämnda lagrum lyder enligt lag den 25 maj 1915; åliggande det fullmäktige
i riksbanken att, så snart ske kan, ur den allmänna rörelsen
indraga sedlar till belopp, motsvarande vad som på grund av sålunda
medgiven ökning av sedelutgivningsrätten må hava utgivits.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då densamma, enligt
därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,
samt gäller till dess riksdag sammanträder.

Riksdagen har till en början ansett sig böra lämna följande statistiska
redogörelse för riksbankens sedelcirkulation och sedelreserv under

åren 1914—1918.

A r	Sedelcirkulation	Sedelreserv
Högst	Lägst	Högst	Lägst
Datum	Belopp kr.	Datum	Belopp kr.	Datum! BtlopP | kr.	Datum j Bj^°PP
1914	S1/l2	304,067,600	24/i	194,006,300	24/i 137,682,300	s''°/9 34,137,500
1916	31/.2	327,885,900	äs/i	268,681,900	24/4 89,803,700	27/» 37,744,100
1916	3°/l2	417,617,400	!3/l	279,467,300	22/i I 142,650,400	8%» 74,521,900
1917	3,/l2	672,723,000	s,/l	367,399,800	27/i 138,270,500	29/d I 33,146,500
Vi-1/» 1918	V»	637,492,300	,fl/l	501,637,400	13/i 98,346,800	Ve | 4,873,200

3

Riksdagens skrivelse Nr 409.

Sedelreserven i förhållande till sedelcirkulationen utgjorde under
samma år.

Å r	Högst	Lägst
Datum	Procent	Datum	Procent |
1914	M/i	70.97	30/o	11.59
1915	24/4	34.28	2/io	12.7 2
1916	26/a	46.il	ao/i,	17.85
1917	"/t	38.69	22/l2	6.24
»/i—Ve 1918	M/i	19.11	Va	0.76

Såsom av förstnämnda tabell framgår, har sedelcirkulationen under
de senaste åren visat en mycket stark stegring. Lägsta beloppet uppgick
nämligen under år 1914 till 194 miljoner kronor och under år
1917 till 357 miljoner kronor. Under år 1.918 utgjorde motsvarande
siffra 501 miljoner kronor. Då det oaktat, vad angår åren 1914—1917,
sedelreserven icke nedgått till lägre belopp än 33 miljoner kronor, är
detta beroende därpå, att riksbankens guldkassa under denna tid i avsevärd
mån ökats. Guldkassan uppgick vid utgången av år 1914 till
108 miljoner kronor och vid slutet av år 1917 till 244 miljoner kronor,
vadan densamma under denna tid ökats med 136 miljoner kronor.
Härigenom har ock sedelutgivningsrätten ökats med dubbla beloppet eller
272 miljoner kronor. I vad mån eu ytterligare ökning av guldkassan
kan äga rum lärer emellertid icke på förhand kunna bedömas.

Att under sådana förhållanden ett medgivande att begagna den
sedelutgivningsrätt, varom stadgas i § 6 andra stycket av 1897 års lag,
är av- behovet påkallat, synes riksdagen uppenbart. Emellertid har
riksdagen ansett, att ifrågavarande medgivande bör lämnas för viss begränsad
tid, och har riksdagen funnit denna lämpligen höra bestämmas
till den 1 mars 1919, varigenom tillfälle beredes att i god tid inkomma
med förnyad framställning i ämnet för att underställas riksdagens
prövning.

Med hänsyn till de stora anspråk, som under den närmaste tiden
kunde väntas bliva ställda på riksbanken, hava emellertid fullmäktige
ansett den möjligheten icke vara utesluten, att även med detta medgivande
sedelutgivningsrätten kunde komma att visa sig otillräcklig,
och hava fullmäktige därför hemställt, att genom en tillfällig lag måtte
beredas riksbanken möjlighet att, om så skulle visa sig erforderligt,
under viss tid erhålla en ytterligare sedelutgivningsrätt till ett belopp
av 125 miljoner kronor.

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att den sålunda

4

Riksdagens skrivelse Nr 409.

ifrågasatta rätten till ökad sedelutgivning, med hänsyn till vad i statsrådsprotokollet
i detta avseende anförts, är ägnad att väcka betänkligheter.
Departementschefen har också ställt i utsikt en undersökning
av härmed sammanhängande förhallanden. I frågans nuvarande läge
och i avvaktan på resultatet av en sådan undersökning lärer man emellertid,
enligt riksdagens mening, böra tillmötesgå framställningen även i
denna del, och man torde för övrigt med visshet kunna utgå ifrån att
denna ytterligare sedelutgivningsrätt icke kommer att begagnas i större
utsträckning än som är oundgängligen nödvändigt och först, sedan andra
utvägar anlitats till motverkande av den redan nu stora sedelcirkulationens
ytterligare ökning.

Sedan Eders Kungl. Maj:ts här ifrågavarande framställning''inkommit
till riksdagen, har mellan riksgäldskontor och ett antal privata banker
avtal träffats rörande en kredit å 550 miljoner kronor för krigstidskommissionerna,
och då inom riksdagen ifrågasatts, huruvida berörda
avtal möjligen kunde föranleda till en sådan begränsning av sedelcirkulationen,
att den ytterligare rätt till sedelutgivning, varom förmäles i
den föreslagna tillfälliga lagen, icke skulle vara erforderlig, hava fullmäktige
i angivet yttrande uttalat den mening, att det icke kunde på
förhand beräknas, i vad män nämnda avtal komme att medföra lättnad
för riksbanken, men att, även om anledning funnes att hoppas, att så
skulle ske, detta likväl icke undanröjde behovet av den säkerhetsåtgärd
mot överskridande av riksbankens sedelutgivningsrätt, som den föreslagna
tillfälliga lagen innebure.

I lagförslagets slutstadgande har beslutits sådan ändring, att
lagen gäller till dess ny riksdag sammanträder.

Åberopande vad sålunda anförts har riksdagen dels medgivit, att
riksbanken må för tiden till den 1 mars 1919 begagna den i 6 § andra
stycket av lagen för Sveriges riksbank omnämnda rätten att utgiva
sedlar till ett belopp av ytterligare högst etthundratjugufem miljoner
kronor;

dels ock antagit bilagda förslag till lag angående rätt för Konungen
att i vissa fall medgiva riksbanken viss ökad sedelutgivningsrätt.

Stockholm den 14 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens skrivelse Nr 409.

Förslag

till

lag angående rätt för Konungen att i vissa fall medgiva riksbanken viss

ökad sedelutgivningsrätt.

Härigenom förordnas som följer:

Om sådant med hänsyn till krig, krigsfara eller svår penningkris
prövas oundgängligen nödigt, må Konungen på framställning av fullmäktige
i riksbanken och efter samråd jämväl med fullmäktige i riksgäldskontor
medgiva riksbanken rätt att utgiva sedlar till ett belopp
av högst etthundratjugufem miljoner kronor utöver de belopp, som finnas
angivna i 6 § av lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, sådant
nämnda lagrum lyder enligt lag den 25 maj 1915; åliggande det fullmäktige
i riksbanken att, så snart ske kan, ur den allmänna rörelsen
indraga sedlar till belopp, motsvarande vad som på grund av sålunda
medgiven ökning av sedelutgivningsrätten må hava utgivits.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då densamma, enligt
därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,
samt gäller till dess ny riksdag sammanträder.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 138 höft. (Nr 409.)

2