Riksdagens skrivelse Nr 277

Riksdagsskrivelse 1917:277

Antal sidor
4
riksdag
tvåkammaren
kammare
session
lagtima

Riksdagsskrivelser

Riksdagsskrivelser är meddelanden från riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.

PDF

Riksdagens skrivelse Nr 277.

Nr 277.

Godkiind av första kammaren den 8 juni 1917.

Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående understöd åt aktiebolaget Bifosfat
för försök med framställning av fosfor syregödselmedel
ävensom i ämnet väckta motioner.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 47.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 23 mars 1917 avlåten proposition, nr 147,
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att till understöd för fortsättande och avslutande av aktiebolaget Difosfats
försöksverksamhet för framställning på elektrokemisk väg av till gödselmedel
avsett dikalciumfosfat, under villkor i huvudsaklig överensstämmelse
med lantbruksstyrelsens förslag, å extra stat under nionde huvudtiteln
för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor,
ävensom medgiva, att Kungl. Magt må under år 1917 låta av tillgängliga
medel härav förskottsvis utanordna erforderligt belopp.

De av lantbruksstyrelsen för det ifrågasatta anslagets åtnjutande
föreslagna villkoren äro följande:

att staten skall äga att genom sakkunnig person, efter förordnande på sätt
Kungl. Maj:t täcktes besluta, kontrollera tillverkningen och taga del av de vid denna
erhållna resultaten;

att anslaget utbetalas endast i mån av behov av dess användning för ändamålet
enligt intyg härom av vederbörande kontrollant;

6

Riksdagens skrivelse Nr 277.

att vad som inom två år efter första lyftningsdagen icke blivit lyftat å anslaget
icke må utbetalas utan Kungl. Maj:ts särskilda medgivande;

att bolaget inom två år, sedan första delen av anslaget lyftats, inför av Kungl.
Maj:t bestämd myndighet styrker, att försöken blivit i den utsträckning utförda, att
uppfinningens praktiska användbarhet därav kan bedömas;

att i händelse bolaget skulle underlåta att inom den sålunda föreskrivna tiden
inkomma med förberörda utredning angående uppfinningens praktiska användbarhet
eller av samma utredning skulle framgå, att lyftade medel icke blivit i sin helhet
använda till det angivna ändamålet, det skall åligga bolaget att omedelbart till
statsverket återbetala det uppburna beloppet;

att bolaget skall inom fem år efter det första delen av anslaget uppburits,
för den händelse de lyftade medlen icke dessförinnan återbetalts, hos Kungl. Maj:t
styrka, huruvida det genom försäljning av patent å uppfinningen eller annorledes av
uppfinningen dragit ekonomisk vinst samt huruvida sådant skett genom överlåtelse
å annan person mot gottgörelse av uppfinningens utövande eller genom industriellt
tillgodogörande inom eller utom landet, med rätt för Kungl. Maj:t att efter omständigheterna
föreskriva, om och i vad mån bolaget skall vara skyldigt att till följd
av för detsamma genom uppfinningen möjligen uppkommen vinst till statsverket
återgälda det lyftade understödet;

att därest Kungl. Maj:t i enlighet med 17 § i förordningen den 16 maj 1884
angående patent skulle pröva nödigt, att ifrågavarande uppfinning skall utan hinder
av därå meddelat, bolaget eller dess rättsinnehavare tillhörigt patent utövas för
statens räkning, ersättning, som i sådant avseende må i därför stadgad ordning bliva
överenskommen eller fastställd, må kunna efter Kungl. Maj:ts bestämmande, i mån
av ersättningens belopp, utgå i form av befrielse från återbetalningsskyldighet för
understödet eller del därav; samt

att innan någon del av det beviljade understödet hos statskontoret lyftes,
bolaget skall hava ställt borgen eller annan säkerhet, som av statskontoret godkännes,
för fullgörande av ovan angivna skyldigheter.

I detta sammanhang liar riksdagen till behandling förehaft tre
inom riksdagen i ämnet väckta motioner, varuti hemställts, att riksdagen
ville, med bifall till Eders Kungl. Majrts proposition nr 147 om anvisande
å 1918 års stat av ett reservationsanslag av 100,000 kronor till
understödjande av aktiebolaget Difosfats försöksverksamhet, förbinda,
förutom i propositionen omnämnda villkor, även följande:

att aktiebolaget Difosfat åtager sig att utan särskild kostnad för
statsverket under kontroll av därtill utsedd person, som äger av resultaten
erhålla fullständig kännedom, anställa försök enligt bolagets framställningsmetod
med de fosforrika malmer och anrikningsprodukter, som
staten för sådant ändamål kan komma att tillhandahålla bolaget från de
malmfält staten äger eller är delägare uti;

att försök i mindre skala anställas beträffande de av dessa malmer
och anrikningsprodukter, som möjligen på förmånligare sätt kunna
nyttiggöras genom andra kända metoder än ifrågavarande;

7

Riksdagens skrivelse Nr 277.

samt att garanti må kunna erhållas, att tillverkade fosforsyregödselmedel
till ett i förhållande till framställningskostnaderna skäligt pris
komma landets jordbruk till godo, genom bestämmande av vissa villkor
för tillhandahållande av staten tillhörig kraft och råvara till bolaget
eller det eller de företag, som kunna komma att utöva dess uppfinning,
eventuellt även genom anordnande från statens sida av fosfattillverkning
i viss utsträckning.

Förevarande proposition avser beviljande av ett statsanslag å 100,000
kronor till en särskild, ännu icke slutexperimenterad metod för framställning
av ett fosforsyregödselmedel, benämnt difosfat.

I sitt yttrande till berörda statsrådsprotokoll har departementschefen
uttalat, bland annat, att de fördelaktiga omdömen, som av kompetenta
bedömare fällts om difosfatet efter verkställda laborator^- eller
fältförsök, syntes giva grundad anledning antaga, att denna produkt borde
bliva av särdeles stort värde ävensom att, ehuru under vanliga förhållanden
det måhända kunde dragas i tvivelsmål, huruvida det vore lämpligt,
att staten lämnade ekonomiskt understöd på föreslaget sätt åt en
viss industri, departementschefen ansåge, att saken nu vore av så stor
vikt, att möjligen förefintliga principiella betänkligheter borde lämnas å
sido. Riksdagen delar departementschefens uppfattning, att difosfatet
torde kunna förväntas bliva ett värdefullt gödselmedel. Även riksdagen
förmenar, att vissa betänkligheter kunna resas mot att staten i förevarande
fall skulle träda hjälpande emellan, men håller riksdagen i likhet
med departementschefen före, att dessa betänkligheter här böra lämnas
å sido. Riksdagen anser i anledning härav att omförmälda anslag bör
för ändamålet beviljas, och synes riksdagen de villkor, som lantbruksstyrelsen
föreslagit för anslagets åtnjutande, vara i stort sett väl avvägda.

Beträffande de ytterligare villkor i nämnda avseende, vilka av motionärerna
ifrågasatts, anser sig riksdagen ej kunna biträda förslaget, att
bolaget, som arbetar efter en viss metod, skulle förpliktas anställa försök
även med andra metoder till problemets lösning. Ej heller torde det enligt
riksdagens förmenande vara lämpligt att redan vid försöksanslaget knyta
bestämmelser i syfte att reglera priserna å de färdiga produkterna.
Riksdagen anser emellertid, att det lämpligen bör ankomma på Eders
Kungl. Maj:t att efter närmare utredning bestämma de villkor, som böra
uppställas för anslagets utgående.

Vad angår andra metoder för framställning av gödselmedel av
ifrågavarande slag lärer Eders Kungl. Maj:t icke underlåta taga under
övervägande, huruvida och i vad mån råämnen må kunna från fyndig -

8 Riksdagens skrivelse Nr 277.

heter, varöver staten äger disponera, tillhandahållas jämväl utövare av
dylika metoder.

Under åberopande av det ovan anförda, får riksdagen anmäla, att
riksdagen i anledning av förevarande proposition samt i ämnet väckta
motioner till understöd för fortsättande och avslutande av aktiebolaget
Difosfats försöksverksamhet för framställning på elektrokemisk väg av
till gödselmedel avsett dikalciumfosfat under de villkor, Eders Kungl.
Maj:t efter närmare utredning äger bestämma, å extra stat under nionde
huvudtiteln för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 100,000 kronor,
ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må under år 1917 låta av
tillgängliga medel härav förskottsvis utanordna erforderligt belopp.

Stockholm den 8 juni 1917.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1917.

Riksdagsskrivelser

Riksdagsskrivelser är meddelanden från riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.