Riksdagens skrifvelse Nr 267

Riksdagsskrivelse 1912:267

Riksdagens skrifvelse Nr 267.

23

Nr 267.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 29 maj 1912.
» » »i Andra kammaren den 29 maj 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till grunder för tillgodogörande
af kronans jakträtt.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 97.)

Till Konungen.

I en till Riksdagen den 29 mars 1912 aflåten proposition, nr 99,
har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen
antaga propositionen bilagdt förslag till grunder för tillgodogörande af
kronans jakträtt.

Riksdagen bar vid granskning af nämnda förslag med däri förekommande
grundstadgande om åliggande för Kungl. Maj:t att afgöra,
i hvilken omfattning utarrendering af kronans jakträtt bör ifrågakomma,
hvilken bestämmelse synes väl afvägd och innefatta garanti för att å
ena sidan utarrendering af jakträtten kommer att ske i den mån inkomster
däraf kunna påräknas och å andra sidan skogsvårdsintresset
vid sådan utarrendering blifver behörigen tillgodosedt, icke funnit sig
böra ifrågasätta andra ändringar i förslaget, än att, då, i öfverensstäm -

24

Riksdagens skrifvelse nr 267.

melse med Riksdagens i dess skrifvelse, nr 266, med anledning af
Eders Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om rätt till jakt
meddelade beslut, kronan ej vidare bör hafva jakträtt å häradsallmänningarna,
föreskrifter om dessa ur l:a och 7:e punkterna uteslutas,
att chefen för Konungens hofjägeristat endast på Konungens uppdrag
berättigas utöfva jakt å de i l:a punkten omförmälda fastigheter, samt
att, då Riksdagen ansett, att den förvaltande och den bevakande personalen
vid skogsstaten böra likställas i afseende på deras rätt att utöfva
jakt inom de områden, de hafva under sin förvaltning, respektive bevakning,
men för hela denna personal dock otvifvelaktigt gäller, att deras
hufvuduppgift är att ägna sig åt skogens skötsel, åt dem icke inrymts
ett allmänt tillstånd till utöfvande af jakt, utan ett dylikt tillstånd i
hvarje fall gjorts beroende af vederbörande myndighets, domänstyrelsen,
pröfning och afgörande.

Under åberopande af hvad sålunda anförts får Riksdagen anmäla,
att Riksdagen antagit följande

Grunder för tillgodogörande af kronans jakträtt.

l:o. Kronans jakträtt å dess hägnade jaktparker och djurgårdar,
å mark, hörande till de kungliga lustslotten och andra till Konungens
egen disposition ställda lägenheter, å kungsgårdar, kungsängar, kronoparker,
från kronans jordbruksdomäner vid utarrendering undantagen
skog och i öfrigt all kronan tillhörig, odisponerad mark, samt å statens
till bergshandteringens och sågverksrörelsens understöd anslagna skogar
utöfvas af Konungen själf och på Konungens uppdrag af chefen för
hans hofjägeristat jämte dem, som vid sådana tillfällen äro följ aktiga.

2:o. Å nämnda områden, med undantag af dem, som äro
ställda till Konungens egen disposition och där Konungen själf om
jakten särskildt förordnar, må jakt idkas jämväl af chefen för domänstyrelsen.

3:o. Personal vid skogsstaten äger att å sådana i 2:o afsedda
marker, som tillhöra deras tjänstgöringsområde, idka jakt efter skadliga
djur samt, med domänstyrelsens på särskilda skäl och begränsad tid
lämnade tillåtelse, äfven efter annat vildt eller vissa arter däräf.

4:o. Vid jakt, som idkas uti de i 2:o och 3:o omförmälda fall,
må dock utan Kungl. Maj:ts särskilda tillstånd jakten icke afse älg,
hjort, rådjur, vildren eller svan, ej heller björn; dock må björn, som

25

Riksdagens skrifvelse Nr 267.

anfallit människa eller husdjur, äfven annorledes än i nödvärn dräpas,
efter tillåtelse af den tjänsteman vid skogsstaten, under hvars tillsyn
marken är ställd.

5:o. Personal och elever vid skogsläroverken äga å de i 2:o afsedda
områden idka jakt i enlighet med de bestämmelser, som därom
af Kungl. Maj:t meddelas.

6:o. På Kungl. Maj:t ankommer att uppdraga åt domänstyrelsen
att:

a) därest å kronopark stammen af älg, hjort eller rådjur så förökat
sig, att densamma ur jaktvårdssynpunkt lämpligen bör beskattas eller
till förekommande af olägenhet eller hinder för skogsskötseln minskas,
antingen på af styrelsen bestämda villkor till den högstbjudande upplåta
rätt att under angifven tid fälla och behålla visst antal villebråd
af berörda slag, eller ock uppdraga åt revirförvaltningen att ombesörja
den jakt, som må finnas erforderlig, med skyldighet för domänstyrelsen
att i sistnämnda fall jämväl meddela föreskrift, huruvida vid sådan jakt
fälldt villebråd skall för statsverkets räkning försäljas eller om detsamma
må af den jagande mot ersättning till statsverket behållas; samt att,

b) därest å kronopark utarrenderande af rätten till jakt å annat
villebråd, än nyss är sagdt, anses öfverensstämma med god jaktvård
och i öfrigt lämpligen böra ske, upplåta jakträtt, hvarom nu är fråga,
på arrende under villkor och på sätt, som må finnas för skogs- och
jaktvården betryggande.

7:o. Hvad i 6:o stadgats rörande kronopark skall äga tillämpning
jämväl å annan här ofvan under l:o omförmäld mark, med undantag
af sådan, som är ställd under Konungens egen disposition.

8:o. Sker upplåtelse af jakträtt å kronans jaktområde enligt 6:o
eller 7:o här ofvan, må till utöfvande af kronans jakträtt eljest berättigade
personer å den med upplåtelsen afsedda mark utöfva jakt allenast i omfattning,
som är förenlig med den skedda upplåtelsen.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1913.

Stockholm den 29 maj 1912.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 sand. 75 käft. (Nr 266267.) 4