Riksdagens Skrifvelse N:o 96

Riksdagsskrivelse 1894:96

10.

Riksdagens Skrifvelse N:o 96.

N:o 96.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 9 Maj 1894.
— — — — Andra Kammaren — 10 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om
ändrad lydelse af 1 § i förordningen om landsting den
21 mars 1862.

(Lagutskottets utlåtande n:o 53.)

Till Konungen.

Sedan Riksdagen numera för sin del antagit ett förslag till ändring
af, bland annat, § 6 i riksdagsordningen, enligt hvilket förslag hvarje landstingsområde
och stad, som ej i landsting deltager, utgör en valkrets, för
hvilken, efter folkmängden inom dess område, skall väljas en riksdagsman
för hvarje fullt tal, motsvarande en etthundrafemtiondedel af rikets folkmängd,
har det icke kunnat undgå Riksdagen, att, derest 1 § i förordningen om
landsting den 21 mars 1862 bibehölles oförändrad, missförhållanden skulle, i
afseende å rätten att utse riksdagsman i Första Kammaren, kunna uppstå
emellan landstingen och vissa städer, som utträdt ur landstinget. Dessa
missförhållanden torde, på sätt enskild motionär inom Riksdagen erinrat,
kunna'' på ett verksamt sätt afhjelpas allenast derigenom, att städernas rätt
att välja ledamöter i Första Kammaren göres beroende af enahanda förutsättning
som landstingens.

Med hänsyn dels till de icke oväsentliga rubbningar i förhållandet
mellan staden och länet i öfrigt, som eu stads utträde ur landstinget medför
med afseende å de angelägenheter, hvilka äro föremål för landstingens verk -

Riksdagens Skrifvelse N:o 96.

11

samhet, dels ock dertill att stads återförening med landsting kan vålla olägenheter
af afsevärd betydenhet, bör likväl åt en lagstiftning i ämnet gifvas
ett sådant innehåll, att påföljden icke blifver, att städer, hvilka uppnått den
folkmängdssilfra, som betingar utträde ur landstinget, under den närmaste
tiden derefter vexelvis skulle utgå från och återinträda i landstinget, oaktadt
stadens folkmängd icke i och för sig undergår någon förminskning.

Bestämmelse bör sålunda meddelas derom, att stad, som utträdt ur
landsting, ej skall med landstinget återförenas, så framt ej stadens folkmängd
nedsjunker under det invånareantal, som berättigat staden till utträde.

I enlighet härmed har Riksdagen för sin del antagit följande

Lag

angående förändrad lydelse af § 1 i förordningen om landsting

den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att § 1 i förordningen om landsting den 21 mars
1862 skall erhålla följande förändrade lydelse:

I hvarje län skall finnas ett landsting, sammansatt af valda ombud
från länets städer och härader eller tingslag; dock att detta stadgande, äfvensom
hvad här nedan vidare föreskrifves, icke eger tillämpning å stad, som
har en folkmängd af minst en etthundrafemtiondedel af rikets hela invånareantal,
eller ä stad, som utträdt ur landsting och hvars invånareantal ej
minskats under det, som berättigat staden till utträde. Landstingsmännen
äro i utöfningen af sitt uppdrag icke bundne af valmäns föreskrifter.

Stockholm den 10 maj 1894.

Med undersåtlig vördnad.