Riksdagens Skrifvelse N:o 88

Riksdagsskrivelse 1893:88

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

N:o 88.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 1 maj 1893.
Andra Kammaren den 2

Riksdagens skrifvelse till Körningen, angående tnllbevillningen.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 7 samt memorial n:is 15 och 16.)

Till Konungen.

Sedan Riksdagen öfversett och granskat bestämmelserna i gällande
tulltaxa med dertill hörande underrättelser, får Riksdagen härmed för
Eders Kongl. Maj:t anmäla de beslut, som dervid blifvit fattade.

I anledning af inom Riksdagen väckt motion har Riksdagen
beslutit,

att artikeln silke, rått, ofärgadt, skall åsättas en tull af två kronor
per kilogram.

I sammanhang härmed har Riksdagen beslutit:

dels att tullsatsen å artikeln silke, färgadt eller blekt, skall höjas
till tre kronor per kilogram;

dels att 9 § 1 mom. i tulltaxeunderrättelserna skall erhålla följande
förändrade lydelse:

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 88-

§ 9.

1. Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt
råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 kilogram raffineradt socker, topp-, kandi- och kak-,......... 28,2

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

dito

dito

dito

dito

dito

dito

dito

dito

dito

dito

chokolad, alla slag......................................................... 5

karameller och andra konfityrer.............................. 30

bröd.................................................................................... 2,3

tobak, arbetad:

cigarrer och cigaretter........................... 1 krona

spunnen, hopvriden eller pressad, äfvensom

i stänger............................................................... 70

malen eller snus ...................................................... 48

andra slag .................................................................. 55

k. flamgarn, färgadt eller tryckt af bomull... 15

k. flamgarn, färgadt eller tryckt af ull............ 20

helsidenväfnad............................................. 2 kronor

bomullsväfnad.................................................................. 15

linneväfnad ................................_.................................... 20

sydda bomulls- och linneartiklar, såsom skjortor,
kragar, manchetter med flera, under vilkor
att de icke hufvudsakligen bestå af lägre
tullbeskattad väfnad än oblekt bomullsväfnad,

s.

s.

ore

»

hvarvid för öfrigt iakttages:

a) att de af de här upptagna varor minst 50 kilogram af hvardera
skola till export angifvas och på en gång afsändas; kommande dock
denna bestämmelse icke att ega tillämpning, då den vara, för hvilken
tullrestitution sökes, utföres för proviantering af fartyg i Öresund under
enahanda förhållanden med dem, då utländska, pa frilager upplagda
varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet;

b) att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens, under
edlig förpligtelse afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran, att
varan är svensk tillverkning och af utländskt råämne, för hvilket full
införseltull blifvit erlagd, eller, beträffande flamgarn och väfnader, att
de äro inom landet tillverkade af utrikes spunnet och behörigen förtulladt
garn, och, i fråga om sydda bomulls- och linneartiklar, att de äro
inom landet tillverkade af utrikes ifrån införda, behörigen förtullade väfnader;
och kommer nu nämnda bevis att biläggas tullkammarjournalen
å don tullplats, hvarifrån varan utföres;

c) att utförseln verificeras genom intyg af vederbörande embete -

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

myndighet å lossningsorten, det varan derstädes blifvit lossad, hvilket
intyg bör vara af svensk konsul eller vice konsul, derest sådan å berörda
ort finnes anstäld, behörigen legaliseradt; dock att, derest utför-''
seln skett i fartyg af 30 tons drägtighet eller derutöfver och vid utförseln
iakttagits den kontroll, som i § 42 tullstadgan för reexportgods
finnes föreskrifven, något bevis om varans ankomst till den utländska
lossningsorten ej må för restitutionens beviljande erfordras; och

d) att, beträffande bröd, det mjöl, för hvilket restitution af tullmedlen
beviljas, skall vara inom do näst före utförseln förflutna sex
månaderna till riket infördt.

Med anmälan om dessa beslut får Riksdagen anhålla, det täckes
Eders Kongl. Maj:t låta kungöra desamma till allmän efterrättelse.

Beträffande den i gällande tulltaxa under rubriken »maskiner, redskap
och verktyg . eller delar deraf, ej specificerade» förekommande
varugruppen har Riksdagens bevillningsutskott, på det att en bättre och
fullständigare kännedom om den inhemska maskinmarknadens storlek
och beskaffenhet än som genom nu tillgängliga statistiska uppgifter
vore möjligt, till Riksdagen gjort framställning om en uppdelning af
berörda rubrik i underafdelningar.

, 0l1. Enligt utskottets förslag skulle ifrågavarande del af tulltaxan erhållit
följande förändrade uppställning:

Maskiner, redskap och verktyg eller delar deraf, ej specificerade:

Motorer: vatten- och vindhjul, turbiner, luft- och gasmaskiner,
lokomobiler in. fl.;

Apparater: vacuumpannor, ventilations-, tork- och värmeapparater,
bränneri-, bryggeri- och mejeriapparater m. fl.;

Arbets- och verktygsmaskiner:

a) för maskintillverkning:

ånghammare, hejare, metallsvarfvar, hyfvel-, klipp-, borr-, pressoch
fräsmaskiner för bearbetning af metaller m. fl.;

b) för industrien i allmänhet:

ångpumpar, kranar, hissar, torf- och tegelslagningsmaskiner,
qvarn- och sågmaskiner, träbearbetningsmaskiner, pappersmaskiner,
.tryckpressar, spinnmaskiner, väfstolar, elektricitetsmaskiner
m. fl.;

Landtbruksmaskiner och redskap: plogar, jordbearbetningsmaskiner,
sånings-, slåtter- och skördemaskiner, tröskverk, sädesrensare, rotfruktsskärare,
hackelsemaskiner, krossar m. fl.;

Maskiner och redskap, andra slag;

Verktyg.

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

Vid bedömandet af ett industriföretags ekonomiska förutsättningar
ingår alltid kännedömen om marknadens storlek som en vigtig
faktor. I ett litet land som vårt är denna kännedom af så mycket
större vigt, som svaret på den frågan, om det lönar sig att i konkurrens
med utlandet här införa en ny fabrikstillverkning eller utvidga en
redan befintlig, i främsta rummet måste blifva beroende deraf, huruvida
den inhemska marknaden är tillräckligt stor för att medgifva en
tillverkning af ifrågavarande slag i så stor omfattning, att denna lönar
sig. Häraf framgår tydligt, att det ur näringsintressets synpunkt måste
vara af stor vigt, att landets såväl in- som utförsel så noggrant som
möjligt antecknas samt att, såvidt möjligt, hvarje vigtigare grupp af
industrialster får sin särskilda rubrik i statistiken.

Vid uppgörandet af sitt förslag till tulltaxa har tullkomitén ej
heller underlåtit att i flera fall ordna tulltaxans uppställning med fästadt
afseende på detta näringsintressets kraf, men så har ej skett i fråga
om varugruppen: maskiner, redskap och verktyg. Denna varugrupp
är likväl af flera skäl i lika hög grad som åtskilliga andra alster af
förädlingsindustrien, med afseende å hvilka komitén tillgodosett berörda
intresse, förtjent af att härutinnan egnas särskild uppmärksamhet.

Med afseende å landets in- och utförsel representerar maskingruppen
ett af de största tullvärdena. År 1890 uppgingo dessa värden
för införseln till 15 och för utförseln till 3 millioner kronor. Blott
några få artiklar representera ett stöi''re införselvärde, såsom stenkol
30,5, omalen spanmål 23, kaffe 20,5, socker 16,3 och bomull 15,2 millioner
kronor. För en rigtig insigt i landets näringsförhållanden vore
det ensamt af denna anledning icke utan betydelse att veta, hvilka
slags maskiner företrädesvis bidraga till detta höga införselvärde. Men
af ännu större vigt är denna kännedom för bedömandet af vår maskinindustris
afsättningsförhållanden. Detta faller så mycket mer i ögonen,
då man besinnar, att maskinindustrien är vårt lands främsta fabriksnäring
såväl med afseende å antalet sysselsatta arbetare, 16,000, som
med afseende å tillverkningsvärdet, 37,s millioner kronor, eller 15 procent
af fabriksindustriens hela tillverkningsvärde.

Utan att ringakta de svårigheter, som kunna anses vara förenado
med att sönderdela gruppen maskiner, redskap och verktyg på ett i
allo tillfredsställande sätt, torde densamma dock kunna uppdelas på ett
mer rationelt sätt än det, som nu förekommer i kommerskollegii berättelse
om utrikes handel och sjöfart och som grundar sig på tulltaxans
uppställning. I denna berättelse, der maskiner m. in. äro upptagna
endast med angifvande af varuvärdet, men utan uppgift på stycketal,

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

förekommer jemte hvarandra: maskiner, afsedda för jordbruket, med
sex underafdelningar, tillsammans representerande 531,000 kronor; för
industrien, deruti inbegripet symaskiner, 7,5 millioner; maskiner, andra
slag, 6,4 millioner; ångmaskiner, ångpannor, brandsprutor, gasmätare,
stråkardor och kardborrar, de begge sistnämnda i värde uppgående till
30,000 kronor. Det otillfredsställande i denna indelning är allt för mycket
i ögonen fallande för att vidare behöfva omordas.

Det mål, som med en sönderdelning af gruppen maskiner, verktyg
och redskap bör eftersträfvas, är beredandet af kännedom om antalet
och värdet af de maskiner, som förnämligast utgöra föremål för
införsel. För vinnandet af denna kännedom får man dock icke drifva
sönderdelningen allt för långt, ty derigenom skulle i berättelsen öfver
utrikes handeln för stort utrymme tagas i anspråk och öfverskådligheten
i jemnbredd dermed försvåras. Ej heller får man åtnöja sig med
ett allt för litet antal underafdelningar, ty då vinnes ej det eftersträfvade
ändamålet.

Riksdagen har emellertid funnit den uppdelning af ifrågavarande
varugrupp, utskottet. föreslagit, vara af sådan beskaffenhet, att, ehuru
utskottet förklarat sig icke hafva för afsigt att genom den föreslagna
åtgärden vidtaga någon ändring i gällande tullsatser å eller bestående
grunder för förtullningen af ifrågavarande artiklar, otydlighet och möjligen
rubbning i tulltaxans nuvarande tillämpning deraf skulle kunna
uppstå.. Åtskilliga af de artiklar, som, enligt utskottets förslag, äro upptagna
inom ifrågavarande varugrupp, synas nemligen rätteligen vara
att hänföra och lära jemväl hittills hafva hänförts under andra rubriker
i tulltaxan samt i följd deraf äfven tullbehandlats enligt andra grunder
än förevarande, varugrupp. Så lär t. ex. vara förhållandet med vacuumpannor,
elektricitetsmaskiner, värmeapparater, ventilationsapparater äfvensom
kranar. Till undanrödjande af dylika med utskottets förslag till
äfventyrs förknippade oegentligheter anser Riksdagen en noggrannare
utredning af frågan nödig.

Om ock åtskilliga af de påpekade oegentligheterna lätteligen skulle
kunna afhjelpas, såsom hvad beträffar uttrycket »kranar», derigenom
att detta uttryck utbyttes .mot »lyftkranar», har Riksdagen, särskilt
med hänsyn till den praxis, som vid tullbehandlingen af olika slag
af maskiner etc. till äfventyrs må vara rådande, funnit lämpligast, att
ifrågavarande utredning verkställes af vederbörande myndigheter på
föranstaltande af Eders Kongl. Maj:t.

Med anledning häraf får Riksdagen härmed hos Eders Kongl. Maj:t
anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täckes taga under ompröfning, huru -

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

vida icke, till vinnande af en bättre och fullständigare kännedom om
den inhemska maskinmarknadens storlek och beskaffenhet än den, som
genom nu tillgängligt statistiskt material står att erhålla, den i gällande
tulltaxa under rubriken »Maskiner, Redskap och Verktyg eller delar
deraf, ej specificerade», omförmälda varugruppen lämpligen skulle kunna
uppdelas i flera grupper, samt i öfverensstämmelse dermed inom tullverket
anteckningar föras beträffande införseln till riket af ej mindre
de till hvarje sådan grupp hänförliga artiklar, än äfven särskildt af de
vigtigaste artiklarne inom en hvar af dessa grupper.

Stockholm den 2 maj 1893.

Med undersåtlig vördnad.