Riksdagens Skrifvelse N:o 84

Riksdagsskrivelse 1894:84

Riksdagens Skrifvelse N:o 84.

13

N:o 84.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 7 maj 1894.

Andra Kammaren den 7

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts
proposition angående dels ändrade bestämmelser rörande
lönetursberäkning för vissa lärare, dels inrättandet af en
kommission för bedömande af undervisning spr of för lärarebefattningar.

(Statsutskottets utlåtande n:o 56.)

Till Konungen.

I en den 9 sistlidne mars till Riksdagen aflåten proposition (n:o 56)
tiar Eders Kongl. Maj:t, under åberopande af ett propositionen bifogadt
protokoll öfver ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
dels att medgifva, att bestämmelsen beträffande godkändt, undervisningsprof
såsom vilkor för lönetursberäkning såsom adjunkt vid allmänt
läroverk måtte upphöra att gälla samt att denna ändring måtte
vinna tillämpning från och med början af nästa kalenderår;

dels att till inrättande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i
berörda protokoll angifna grunder af en kommission i hufvudstaden,
inför hvilken samtliga utidervisningsprof för lärarebefattningar vid de
allmänna läroverken skulle afläggas, bevilja ett årligt reservationsanslag
af 12,000 kronor.

14 Riksdagens Skrifvelse N:o 84.

Riksdagen vill ej förneka, att olägenheterna'' vid den nuvarande
anordningen för lärareprofs afläggande äro sådana, att man allvarligen
bör taga i öfvervägande, huru de skulle kunna undanrodjas eller åtminstone
förminskas. Mot den utväg, som innefattas i Eders Kongl.
Maj:ts förevarande framställning, hyser dock Riksdagen stora betänkligheter.
Det synes nemligen Riksdagen vara i hög grad att befara,
att med den organisation, som föreslagits för den ifrågasatta prof kommissionen,
dennas arbetssätt skulle blifva synnerligen tungt, äfvensom
att densamma skulle komma att omedelbart eller medelbart medföra
olägenheter, bvilka, ehuru af något annan natur, dock skulle vara jemförliga
med de brister i den nu gällande ordningen, som man genom
kommissionens inrättande velat afhjelpa. Dertill kommer, att den skulle
ådraga statsverket en afsevärd utgift, äfven om denna skulle kunna inskränkas
till hvad som nu föreslagits, något hvarom emellertid Riksdagen
icke är öfvertygad, särskildt med tanken derpå, att troligen långt
flera s. k. omprof, än som beräknats, skulle , komma att afläggas.

Då Riksdagen på grund af hvad sålunda anförts ansett sig ej
böra biträda Eders Kongl. Maj:ts framställning i hvad den afser inrättandet
af en kommission för bedömande af undervisningsprof för
lärarebefattningar, så bar Riksdagen icke kunnat undgå att taga under
ompröfning, huruledes på annan väg olägenheterna af den nu gällande
ordningen härför skulle kunna afhjelpas. Det har då förekommit Riksdagen,
som om på goda grunder kunde ifrågasättas, huruvida ett verkligt
behof af de förnyade lärareprofven förefinnes. För så vidt Riksdagen
har sig bekant, saknas i de allra flesta andra länder dylika
prof, och på andra embetsmannabanor i vårt land kräfvas ej några
förnyade prof af dem, som en gång fullgjort vilkoren för anställning
inom en viss gren af embetsverksamhet. Då härtill kommer, att de
blifvande lärarnes pedagogiska anlag blifvit pröfvade och bedömda vid
den ett år räckande profårskursen, hvarjemte deras större eller mindre
duglighet såsom lärare vitsordas af dem, hvilka såsom deras närmaste
förmän följt deras lärareverksamhet, och då såväl i fråga om profårskursens
anordnande som beträffande rektorernas åliggande att utfärda
tjeustgöringsbetyg ändamålsenliga anordningar torde kunna vidtagas
för att bereda större säkerhet, än som för närvarande är fallet, för
dugliga lärares anställning vid läroverken, så synes häri ligga tillräcklig
grund för en väsentlig inskränkning i nu gällande skyldighet
att aflägga lärareprof. Deremot synes rättighet att genom iornyadt
prof ådagalägga framsteg i lärareskicklighet icke böra förvägras dem,
som vilja deraf sig begagna.

15

Bilcsdagens Skrifvelse N:o 84.

Af hvad Riksdagen här ofvan yttrat angående önskvärdheten af
en inskränkning i skyldigheten att aflägga undervisningsprof torde
framgå, att Riksdagen icke har något att erinra mot förslaget, att godkändt
undervisningsprof icke vidare skall utgöra vilkor för rätt att
räkna lönetur såsom adjunkt.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen medgifvit, att
bestämmelsen beträffande godkändt undervisningsprof såsom vilkor för
lönetursberäkning såsom adjunkt vid allmänt läroverk må upphöra att
gälla samt att denna ändring må vinna tillämpning från och med början
af nästa kalenderår;

hvaremot Eders Kongl. Maj:ts förslag om beviljande af ett årligt
reservationsanslag af 12,000 kronor för inrättande af en kommission i
hufvudstaden, inför hvilken samtliga undervisningsprof för lärarebefattningar
vid de allmänna läroverken skulle afläggas, icke af Riksdagen
bifallits.

Stockholm den 7 maj 1894.

Med undersåtlig vördnad.