Riksdagens Skrifvelse N:o 83

Riksdagsskrivelse 1897:83

Riksdagens Skrifvelse N:o 83.

1

N:o 83.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 10 maj 1897.
Andra Kammaren den 10

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående af Riksdagen beslutade
ändringar i rikets grundlagar.

(Konstitutionsutskottets memorial n:o 1.)

Till Konungen.

Vid numera företagen pröfning af de till slutligt afgörande vid
innevarande riksdag lagligen beredda förslag till ändringar i rikets grundlagar
bar Riksdagen för sin del godkändt och antagit följande förslag,
nemligen :

l:o) om ändring af § 17 regeringsformen;

2:o) om ändring af §§ 50, 70, 72, 98, 109 och 111 regeringsformen
samt §§ 32, 65, 68, 71 och 73 riksdagsordningen;

3:o) om ändring af § 26 riksdagsordningen;

4:o) om tillägg till § 33 riksdagsordningen;

5:°) om ändring af 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen i fråga om
utlemnande af mobiliseringsplaner för hären och flottan m. m.;

6:o) om ändring af 3 § 10:o tryckfrihetsförordningen.

Enligt de af Riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnda
grundlagsstadganden erhålla följande lydelse:

Bih. till Riksd. Prof. 1897. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 21 Haft. (N:is 83, 84.) 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

Begeringsformen.

§ 17-

Konungens domsrätt skall uppdragas minst tolf, högst tjugoen, af
Honom utnämnda, lagkunniga män, hvilka fullgjort hvad författningarne
föreskrifva dem, som uti domareembeten må nyttjas, samt i sådana värf
ådagalagt insigt, erfarenhet och redlighet. De kallas Justitieråd och
utgöra Konungens Högsta domstol. Deras antal må ej ökas utöfver tolf,
så vida ej Konungen och Riksdagen, i den ordning 87 § 1 mom. stadgar,
besluta, att Högsta domstolen skall på afdelningar arbeta; och varde,
i sådant fall, så väl justitierådens antal inom ofvan föreskrifna gränser,
som ärendenas fördelning mellan afdelningarna i samma ordning bestämda.

§ 50.

Riksdagen skall sammanträda i rikets hufvudstad, utom i de fall,
då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra
det omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt. I dessa
fall tillkommer Konungen att, efter samråd med de af Riksdagen valde
Fullmägtige i Riksbanken och Fullmägtige i Riksgäldskontor, annan
riksdagsort utsätta och kungöra.

§ 70.

När, i fråga om reglementariska föreskrifter för Riksbanken eller
om Riksbankens inkomster och utgifter eller om ansvarsfrihet för Fullmägtige
i Riksbanken, Kamrame stadna i stridiga beslut, skola Kamrarne
derom hvar för sig rösta, såsom i nästföregående § sägs.

§ 72.

Riksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas
af dertill förordnade Fullmägtige, efter af Konungen och Riksdagen gemensamt
stiftad lag.

Fullmägtige för Riksbanken skola vara sju, af hvilka Konungen
för tre år i sänder förordnar eu jemte en suppleant och de öfrige sex

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 83.

jemte tre suppleanter väljas af Riksdagen för tid ock på sätt i riksdagsordningen
sägs. Den af Konungen förordnade ordinarie ledamoten
vara Fullmägtiges ordförande, men må ej utöfva annan befattning inom
Riksbankens styrelse. Fullmägtig, som af Riksdagen vägrats ansvarsfrihet,
skall afgå från sin befattning. De af Konungen för Fullmägtig
eller suppleant meddelade förordnanden må återkallas, när Konungen
så pröfvar skäligt.

Riksbanken allena eger rätt att utgifva sedlar, som för mynt i
riket må erkännas. Dessa sedlar skola, vid anfordran, inlösas af Banken
med guld efter deras lydelse.

§ 98.

I händelse Justitieombudsmannan, under det Riksdag är församlad,
afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, skall
Riksdagen i embetet genast insätta den man, som blifvit till hans efterträdare
utsedd. Skulle Justitieombudsmannens utsedde efterträdare, under
riksdag, afsåga sig det erhållna förtroendet eller i justitieombudsmansembetet
insättas eller med döden afgå, utväljes, på ofvan stadgade sätt,
en annan behörig man i hans ställe. Inträffar något af dessa fall emellan
riksdagarne, skall Riksdagens rätt härutinnan genom de af Riksdagen
valde Fullmägtige i Riksbanken och Fullmägtige i Riksgäldskontoret
utöfvas.

§ 109.

Lagtima Riksdag kan ej utan egen begäran upplösas förr än den
varit fyra månader tillsammans, derest icke Konungen, såsom i riksdagsordningen
sägs, förordnar om nya val till båda kamrarne eller den ena
af dem, i hvilka fall Riksdagen skall, med bibehållande af sin egenskap
utaf lagtima, sammanträda å den tid inom tre månader från det Riksdagen
blef upplöst, som Konungen bestämmer, samt må ej vidare af
Konungen upplösas förr än efter fyra månader från det senare sammanträdets
början.

Urtima Riksdag eger Konungen, när lian för godt finner, åtskilja
och vare urtima Riksdag alltid upplöst innan tid för lagtima Riksdags
sammanträde infaller.

Der så oförmodadt skulle hända, att Riksdag, när den afslutas,
icke hade staten reglerat eller någon ny bevillning till bestämdt belopp

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 83.

sig åtagit, fortfara den förra statsregleringen och bevillningen intill nästa
riksdag. År åter bevillningens hela belopp bestämdt, men Kamrarne
icke om fördelningen deraf ense, då skola, efter den faststälda bevillningssumans
förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad,
de i den sista bevillningsförordningen stadgade artiklar jemnlikt
ökas eller minskas; och uppdraga Riksdagen åt de af Riksdagen valde
Fullmägtige i Riksbanken och Fullmägtige i Riksgäldskontoret att en ny
bevillningsförordning på sådan grund uppgöra och utfärda.

§ in.

Beskylles riksdagsman för grof missgerning, må han ej i häkte
kunna inmanas förr än, efter anstäld ransakning, domaren sådant skäligt
pröfvat, så vida han ej å bar gerning funnen varder; dock gälle, om han,
efter domstols kallelse, sig ej inställer, hvad allmänna lagen i thy fall
stadgar. Ej må riksdagsman i andra fall, än som i denna och nästföregående
§ sagda äro, sin frihet beröfvas.

Fullmägtige i Riksbanken och i Riksgäldskontoret samt Riksdagens
Revisorer kunna ej, i och för sin befattning, emottaga befallningar utan
af Riksdagen allena, och enligt dess instruktioner, ej eller till redo och
ansvar ställas, utan efter Riksdagens beslut.

Riksdagsordningen.

§ 32.

1. Den, som blifvit till riksdagsman vald, skall, första gången
han efter valet till riksdag sig inställer, inför chefen för Justitie-departementet,
eller den Konungen i hans ställe förordnar, sin fullmagt till
granskning uppvisa å den dag Riksdagen sammanträder eller, om riksdagsman
senare sig inställer, så snart derefter ske kan. Denna granskning,
som skall ske i närvaro af tre bland de af Riksdagen valde Fullmägtige
i Riksbanken och tre bland Fullmägtige i Riksgäldskontoret,
har till föremål att undersöka, huruvida fullmagterne blifvit i föreskrifven
form utfärdade, och skall vid den riksdag, för hvilken nya val af
begge Kamrarnes eller enderas samtliga ledamöter egt rum, vara inom

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 83.

tre dagar fulländad, men vid andra riksdagar samma dag, då fullmagterne
uppvisas.

2. Hvardera Kammaren tillkommer dock sedan att pröfva behörigheten
till riksdagsmannakallets utöfvande, ej mindre för sådana dess
medlemmar, hvilkas fullmagter ej blifvit godkända, än äfven för dem,
emot hvilka eljest, till följd af denna grundlag, anmärkning förekommer.
Den, om hvars riksdagsmannarätt fråga är hos Kammare väckt, bibehåller
emellertid sin befattning såsom ledamot i Kammaren, intill dess han
blifvit dertill obehörig förklarad.

§ 65.

När, i fråga om statsutgifter eller bevillning, eller om reglementariska
föreskrifter för Riksbanken, dess inkomster och utgifter, eller om
ansvarsfrihet för Fullmägtige i Riksbanken, eller om Riksgäldskontorets
styrelse och förvaltning, inkomster och utgifter, Kamrarne fatta stridiga
beslut, som ej uppå vederbörligt utskotts förslag varda sammanjemkade,
skola bégge kamrarne hvar för sig rösta om de olika beslut,
hvari hvardera förut stannat; kommande den mening, som dervid erhåller
de flesta ledamöters af båda Kamrarna sammanräknade röster, att gälla
såsom Riksdagens beslut. För att vid sådan omröstning förekomma lika
antal röster, skall i Andra Kammaren afläggas och förseglas en sedel,
hvilken, i händelse de öfrige sammanräknade rösterna utfalla lika, öppnas
och afgör frågan. År pluralitet redan vunnen, bör den aflagda sedeln
ouppbruten genast förstöras.

§ 68.

Till följd af regeringsformens 96 § skall hvarje lagtima Riksdag
förordna en för lagkunskap och utmärkt redlighet känd man att hafva
tillsyn öfver lagarnas efterlefnad af domare och embetsman samt att inför
den Riksrätt, som i bemälde grundlags 102 § till dess inrättning
och göromål beskrifves, eller vid andra vederbörliga domstolar, i laga
ordning tilltala dem, som i sina embetens utöfning anses af veld, mannamån
eller annan orsak hafva någon olaglighet begått eller underlåtit
att sina embetspligter behörigen fullgöra.

Denne Riksdagens Justitieombudsman, hvilkens rättigheter och
åligganden ytterligare så väl i regeringsformen som genom särskild in -

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 83.

struktion utstakas, väljes af fyratioårig för tillfället nämnde valmän, af
hvilka hvardera Kammaren inom sig utser tjugofyra. Desse valmän,
hvilka böra till valförättningen sammanträda samma dag, då de blifvit
utsedde och ej må åtskiljas förr än valet är fulländadt, skola först samfäldt,
medelst slutna sedlar, hvar för sig föreslå den man, som de anse
böra komma under omröstning. Falla dervid rösterne till mer än hälften
på en man, är han behörigen vald. Äro åter rösterne så delade
mellan flera, att sådan pluralitet för någon icke eger rum, anställes ny
omröstning med slutna sedlar till antagande af den, som de flesta rösterna
erhållit, eller, om han icke antages, af den, som näst honom blifvit af de
flesta kallad o. s. v. Skulle, sedan alla omröstningarna sålunda försiggått,
likväl ingen hafva erhållit den här föreskrifna pluralitet, anställes
ny omröstning öfver alla dem, som vid den första omröstningen blifvit
satte i fråga; skolande den, som erhållit de flesta rösterna, anses behörigen
vald.

Valmännen böra vid samma tillfälle, då Justitieombudsman utseå,
och på enahanda sätt, välja en man af de egenskaper, som hos denne
embetsman erfordras, för att honom efterträda, i fall han, innan nästa
lagtima Riksdag anstalt nytt val af Justitieombudsman, skulle med döden
afgå, samt att utöfva embetet under den tid Justitieombudsmannen kan
vara af svår sjukdom eller annat laga förfall derifrån hindrad.

I händelse Justitieombudsmannen, under det Riksdag är församlad,
afsäger sig förtroendet, eller med döden afgår, insätter Riksdagen
genast i embetet den man, som blifvit till hans efterträdare utsedd.
Skulle Justitieombudsmannens utsedde efterträdare, under riksdag, afsäga
sig det erhållna förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insättas
eller med döden afgå, utväljes på ofvan stadgade sätt en annan behörig
man i hans ställe.

Inträffar något af dessa fall mellan riksdagarna, skall Riksdagens
rätt härutinnan genom de af Riksdagen valde Fullmägtige i Riksbanken
och Fullmägtige i Riksgäldskontoret utöfvas.

§ 71.

1. De sex Fullmägtige i Riksbanken, hvilka enligt 72 § regeringsformen
skola utses af Riksdagen, väljas å lagtima riksdag för tiden

Riksdagens Skrifvelse N:o 83. 7

från valet, till dess sådant val under tredje året derefter försiggått.
Två af de utaf Riksdagen utsedde Fullmägtige skola årligen afgå. Har
af Riksdagen utsedd Fullmägtig före utgången af den bestämda tjenstgöringstiden
afgått, eller bar ansvarsfrihet honom vägrats, anställes val
för den tid, som för honom återstått.

2. Riksdagen skall jemväl välja Fullmägtige att, jern likt särskil dt
reglemente, förvalta Riksgäldskontorets medel och tillhörigheter. Desse
Fullmägtige skola vara sju och väljas å lagtima riksdag för tiden från
valet, till dess sådant val under tredje året derefter försiggått. Ordförande
bland lullmägtige väljes särskild!. Af de öfrige sex skola två
årligen afgå. Har Fullmägtig före utgången af den bestämda tjenstgöringstiden
afgått, eller har ansvarsfrihet honom vägrats, anställes val
för den tid, som för honom återstått. Då val af ordförande eger rum,
utses denne före öfrige Fullmägtige.

8. Val af Fullmägtige i Riksbanken och i Riksgäldskontoret
verkställas genom fyratioåtta valmän, af hvilka hvardera Kammaren inom
sig utser tjugofyra. Valen ske med slutna sedlar. Val för längre tjenstgöringstid
verkställes före val för kortare. Afgående Fullmägtig kan
återväljas.

4. Fullmägtige välje sjelfve bland sig vice ordförande; egande
den, som bland Fullmägtige förer ordet, afgörande röst, derest i frågor,
som hos Fullmägtige komma under omröstning, rösterna för två skiljaktiga
meningar utfalla lika.

§ 73.

På samma gång och pa lika sätt, som Fullmägtige och Revisorer
enligt föregående två §§ af Riksdagen utses, tillsättas jemväl suppleanter,
att, vid inträffande förfall för dem, träda i deras ställe, nemligen för de
af Riksdagen valde Fullmägtige i Riksbanken tre, för Fullmägtige i Riksgäldskontoret
likaledes tre och för hvarje års Revisorer sex.

§ 26.

Riksdagsmannabefattning kan endast af svensk medborgare utöfvas.

Ej må såsom riksdagsman godkännas:

a) den som står under förmyndareskap;

8

Riksdagens Skrifvelse N;o 83.

b) den som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på
på sätt lag förmår, gitter visa, att han från deras kraf befriad är;

c) den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom utslag,
hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af sådant
förtroende, eller den som är stäld under framtiden för brott, hvilket
medför nämnda påföljd;

d) den som är förklarad ovärdig att inför Tätta föra andras talan
eller att i rikets tjenst vidare nyttjas;

e) den som blifvit förvunnen att hafva vid riksdagsmannaval med
penningar eller gåfvor sökt värfva röster, eller emot vedergällning afgifvit
sin röst, eller genom våld eller hot stört valfriheten.

§ 38.

Så snart fullmagterne undergått den i mom. 1 af nästföregående
§ föreskri fn a granskning samt berättelse om förloppet dervid blifvit af
chefen för Justitiedepartementet, eller den i hans ställe förordnad är,
meddelad Kamrarna, hvar i hvad dess ledamöter angår, begäre hvardera
Kammaren ofördröjligen hos Konungen, medelst deputation, talman och
vice talman, dem Konungen då för hvardera Kammaren, bland dess
ledamöter, utnämner.

Då i något af de fall, som i 91, 93 och 94 §§ regeringsformen
omförmälas, Riksdagen på de i samma grundlags 95 § nämnde vederbörandes
kallelse sammanträder, eger hvardera Kammaren att, inom sig,
välja talman och vice talman.

Innan talmän äro förordnade eller valde, efter thy ofvan sägs,
föres i hvardera Kammaren ordet af den derstädes närvarande ledamot,
som de flesta riksdagar bevistat, och, der två eller flere ledamöter i lika
många riksdagar deltagit, den af dem, som är till lefnadsåren äldst.

Vid samtidigt förfall för både talmannen och vice talmannen i
någon af Riksdagens Kamrar utses under enahanda ordförandeskap, som
nyss är nämndt, en af Kammarens öfriga ledamöter att tjenstgöra såsom
talman, till dess förfallet upphört.

Riksdagens Skrifvelse N:o 83.

9

Tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o. Att ej några ministeriella handlingar

. ~ femtio riksdaler.

Att mobilisenngsplaner för hären och flottan samt planer för
deras sammandragning eller samverkan äfvensom sådana kartor, ritningar
och besknfmngar angående rikets fästningsverk, minförsvar, militära positioner,
kommunikationsleder och uppfinningar, hvilkas offentliggörande
an medföra våda för rikets säkerhet, ej må, utan Konungens särskilda
tillstånd, utlemnas, sedan Konungen i Statsrådet fattat beslut, att dessa
handlingar skola hållas hemliga; dock att härigenom Konstitutionsutskottets,
Statsutskottets och Statsrevisorernas rätt ej inskränkes. Den,
som i tryck offentliggör sådan handling, straffes, der honom veterlig!
är, att den bör hemlig hållas, med fängelse från och med eu månad
till och med två år eller i ringare fall med böter från och med trettiotre
riksdaler sexton skillingar till och med trehundratrettiotre riksdaler
sexton skillingai" och skriften konfiskeras.

§ -A

10:o. Allt kungörande i tryck af hvad som hörer till statens å
färde varande underhandlingar med främmande magter, eller eljest af
Konungens, i sammanhang med dem, tillärnade beslut och afsigter
samt Dess ministrars, råds och sändebuds värf, om det ej sker med
regeringens tillstånd, eller med officiel tillåtelse; förbrytelsen straffes enligt
allmän lag, och skriften konfiskeras; och

kungörande i tryck, under krigstid eller vid krigsfara, af sådana
underrättelser om krigsmagtens ställning eller rörelser eller om andra
åtgärder eller anstalter för försvaret, hvilkas offentliggörande Konungen
i Statsrådet förbjudit. Den häremot bryter, straffes efter allmän lag,
Bill. till Riksd. Prof. 1897. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 21 Haft. 2

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 83.

om gerningen är i den med sträf! belagd, men eljest med fängelse från
och med en månad till och med två år eller i ringare fall med böter
från och med trettiotre riksdaler sexton skillingar till och med trehundratrettiotre
riksdaler sexton skillingar, och skriften konfiskeras.

Stockholm den 10 maj 1897.

Med undersåtlig vördnad.