Riksdagens Skrifvelse N:o 67

Riksdagsskrivelse 1895:67

Antal sidor
4
riksdag
tvåkammaren
kammare
session
lagtima

Riksdagsskrivelser

Riksdagsskrivelser är meddelanden från riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.

PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

19

fl -

j» t n

n

U''*T(

i i It i ?:

,1

!'' i '' - v i J /..! .i-t»

*> »: >,'' n - i i r y t c v ^ j. yj fm. /

l!'' ! '',''i, I i)-UIiåi-Ti''.

<> bibeln*?.tjog *

KT:o 67.

rf

>t* >( i !ji

!> T*.:

!( u t

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 10 maj 1895.
Andra Kammaren den 10

na rruniTtUi :n*>. k<; t**j» .-m ,*.«f h; itmi

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maf.ts proposition
angående försäljning till TIpsala stad af kronolägenheten

i. "! ... v

Slottstegelhagen och en del af kronolägenheten Slottshumlegården.

! j 4 i t I"l ''> .''!; j te. ii. WiiÖbU ifJijiltVijf ?.} it >i! rn. n a i;T^ i

(Statsutskottets utlåtande n:o 69.)

Till Konungen.

Uti en till Riksdagen den 15 mars innevarande år aflåten proposition
ineddelas, att Eders Kongl. Maj:t på derom gjord ansökning den 31 maj
1888 medgifvit Upsala stad rätt att, för tillgodoseende af dess behof af
ökad vattentillgång, å de för kronans räkning utarrenderade, söderut från
det planlagda stadsområdet belägna lägenheterna Slottstegelhagen och
Slottshumlegården tills vidare hafva fem borrhål jemte en samlingsbrunn
och ledningar anbragta mot skyldighet att, när så påfordrades, återställa
marken i förut befintligt skick samt att ersätta innehafvaren af lägenheterna
för all skada och olägenhet, som genom de ifrågavarande anordningarna
kunde honom tillskyndas.

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

Med skrifvelse den 8 mars innevarande år hade domänstyrelsen till
Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat en af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Upsala län till styrelsen insänd, till Eders Kongl. Maj:t stäld
skrift, deri stadsfullmägtige i Upsala anhållit, att, enär förenämnda borrbrunnar
och samlingsbrunn för närvarande lemnade den väsentligaste delen
af vattentillgången för stadens vattenbehof samt, derest, såsom ifrågasatts,
Andra Svea artilleriregemente blefve förlagdt till Upsala, det för staden,
särskildt med hänsyn till de anspråk, som till följd deraf komme att
ställas på vattenledningen, blefve oafvisligen nödvändigt att för framtiden
med fullkomlig trygghet kunna för vattenledningen påräkna den tillgång
på vatten, som lemnades genom borrbrunnarne, Eders Kongl. Maj:t täcktes
till Riksdagen aflåta proposition derom, att den mark, hvarå borrbrunnarne
och samlingsbrunnen vore anlagda, nemligen hela Slottstegelhagen,
utgörande 1 hektar 56,27 ar, samt af den angränsande Slottshumlegården
en areal af 19,5 ar, allt på sätt närmare utvisades å en ansökningen bilagd,
af stadsingeniören L. F. Wåhlberg uppgjord beskrifning och karteeskiss,
måtte till Upsala stad med eganderätt upplåtas mot en köpeskilling
af 2,000 kronor per hektar eller för hela området 3,515 kronor 40 öre,
motsvarande det värde, hvartill området vid en af domänintendenten i
Upsala län O. Lindewall, förste landtmätaren F. W. Mossberg samt uppskattningsmannen
för kronoegendomar inom södra delen af nämnda län
Carl Fock på anmodan af stadsfullmägtige den 31 sistlidne januari derå
hållen värdering blifvit uppskattadt.

Enligt hvad i instrumentet öfver den verkstälda värderingen omförmäldes,
bestode ifrågavarande jordområde, hvarå någon byggnad ej funnes,
af åkerjord med djup och bördig lättare lermylla på botten af godartad
lera; och hafva värderingsmännen, i betraktande af jordens förträffliga
naturliga beskaffenhet och dess fördelaktiga läge i närheten af Upsala
stad, ansett området ega ofvan berörda saluvärde af 2,000 kronor per
hektar.

Då det sökta inköpet af ifrågavarande jord åsyftade ernåendet af ett
allmännyttigt ändamål af största vigt och betydelse, nemligen ett stadigvarande
betryggande af stadens vattenledning, samt den erbjudna köpeskillingen
blifvit af sakkunnige och opartiske män bestämd och måste
anses fullt skälig, hade magistraten i Upsala i afgifvet yttrande öfver ansökningen
till densamma på det lifligaste tillstyrkt bifall.

Domänintendenten, hvars yttrande af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
inhemtats, hade, med förmälan att vid den uppskattning, som

Riksdagens Skrifvelse N;o 67.

21

år 1893 verkstäldes för förnyad utarrendering från den 14 mars 1896
af den landshöfdingen i Upsala län förut på lön anslagna jord, hvartill
det till afsöndring ifrågasatta området hörde, arrendevärdet för jorden i
Slottstegelhagen och Slottshumlegården, hvilken öfver allt vore af jemgod
beskaffenhet, beräknats till 60 kronor för hektar, vid jemförelse hvarmed
den af staden erbjudna köpeskilling eller 2*000 kronor för hektar kunde
anses för kronan fullt nöjaktig, förklarat, att, så vidt kändt vore, någon
särskild anledning att åt kronan bibehålla jordområdet i fråga ej förefunnes,
samt att någon olägenhet genom dess afyttrande syntes så mycket
mindre vara att befara, som kronan derförutom egde omkring 11 hektar
åkerjord i Slottshumlegården och den derintill gränsande lägenheten Pilhagen,
belägna i ett sammanhängande skifte mellan Fyrisån och vägen
till Upsala hospital. v !?

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som lika med domänintendenten
ansett den erbjudna köpeskillingen vara för statsverket fördelaktig,
hade jemväl tillstyrkt bifall till ansökningen.

För egen del hade, enligt hvad af propositionen vidare inhemtas,
domänstyrelsen, jemte meddelande, att Slottstegelhagen och Slottshumlegården
blifvit tillika med annan kronojord genom kammarkollegii kontrakt
den 28 februari 1876 upplåtna på arrende under 20 års tid från
den 14 mars samma år mot en årlig afgift af 7 60 kronor, anfört, att då,
så vidt för styrelsen vore kändt, ifrågavarande jordområde icke vore för
något statsverkets behof erforderligt, samt de lokala myndigheterna ansett
den erbjudna köpeskillingen fullt motsvara områdets värde, styrelsen ansåge
sig böra hemställa om bifall till ansökningen på det sätt, att området
finge af staden tillträdas den 14 mars 1896, mot det att köpeskillingen
då erlades, och med vilkor i öfrigt, att staden, om så påfordrades,
uppsatte och för all framtid underhölle stängsel i områdets gräns mot
kronans mark.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit har Eders Kongl. Maj:t
nu föreslagit Riksdagen att medgifva,

dels att ifrågavarande jordområde måtte till Upsala stad med eganderätt
upplåtas, att tillträdas den 14 mars 1896, mot en köpeskilling af
tretusen femhundra femton kronor 40 öre, som borde vid tillträdet inlevereras
till länets landtränteri, och med skyldighet för staden att, om
så påfordrades, uppsätta och för all framtid underhålla stängsel i områdets
gräns mot kronans mark,

dels ock att köpeskillingen för området måtte på samma sätt som
Bih. till Riksd. Prof. 1895. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 15 Häft. 4

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 67.

köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar användas till inköp
för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

Mot hvad Eders Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit har
Riksdagen icke haft annat att erinra, än att den erbjudna köpeskillingen
förefallit väl låg, särskildt med hänsyn till jordområdets synnerligen fördelaktiga
läge. Med anledning häraf har Riksdagen ansett en ny värdering
böra anställas och att dervid, i likhet med hvad ofta förut af Eders
Kongl. Maj:t föreslagits vid fråga om jordafsöndringar af ej allt för ringa
värde, ersättningen må bestämmas i den ordning, kongl. förordningen den
14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof
stadgar.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har alltså på det sätt
bifallits, att Riksdagen medgifvit,

dels att ifrågavarande jordområde må till Upsala stad med eganderätt
upplåtas, att tillträdas den 14 mars 1896, mot ersättning, som bestämmes
i enlighet med kongl. förordningen den 14 april 1866 angående jords
eller lägenhets afstående till allmänt behof, samt med skyldighet för staden
att, om så påfordras, uppsätta och för all framtid underhålla stängsel
i områdets gräns mot kronans mark,

dels ocJc att ersättningsbeloppet må på samma sätt som köpeskillingarna
för försålda mindre kronoegendomar användas till inköp för kronans
räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

Hvilket Riksdagen velat härigenom för Eders Kongl. Maj:t anmäla.

Stockholm den 10 maj 1895.

Med undersåtlig vördnad.

)

STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRALTKYCKEKIET, 1896.

Riksdagsskrivelser

Riksdagsskrivelser är meddelanden från riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.