Riksdagens Skrifvelse N:o 52

Riksdagsskrivelse 1896:52

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 52.

f

N.h> 52.

Ijj i: in •_* i • l (■ -t. * ''j''.‘ : ’> I i I >; '' - ''V'';08l''n

.it • i •• -y< m-.

Uppläst och godkänd hos Först» Kammaren den 6 maj 1896.
— — — — Andra Kammaren den 7 — —

c., ;./ .ii jyJ> .fiUiiriiff; ''jonSi u;l j» il

Riksdagens skrifvelse till Kontingent angående vissa föreskrifter rörande
försäljning af konstgjorda gödningsämnen och beredda
foderämnen.

:}■■■: "i! Mil! ''li/f: SJij !''!!■: i f- *1 ■; i • ‘ i JU :

(Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (n:o 2) utlåtande n:o 9).

(Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (n:o 6) utlåtoutte mo 8).

Till Konungen.

I en inom Riksdagen väckt motion har framhållits behofvet af
stadganden i fråga om obligatorisk kontroll å till salu hållna konstgjorda
gödningsämnen och beredda fodermedel.

Till stöd för härutinnan väckt förslag har anförts, bland annat,
att ifrågavarande ämnen i sin egenskap af hjelpmedel vid jordbruket
intoge ett framstående rum och vunnit stor spridning; att emellertid ganska
ofta mot desamma uttalats ett misstroende, som i de flesta fall varit
förorsakadt af deras underhaltiga eller rent af förfalskade beskaffenhet,
hvaremot man nästan omöjligen kunde skydda sig; att tillfälle till kontroll
å de kemiska stationerna väl funnes, men att kontrollen vore förenad
med svårigheter och tidsutdrägt; att nu gällande lagstiftning icke
beredde en bedragen köpare möjlighet att af säljaren utfå nöjaktig ersätt V

'' VA V . -.t .WA ,W\\ %\ .iV-.ft

11

Riksdagens Skrifvelse Nio 5M.

ning för sina förluster i följd af bedrägeriet; att behofvet af en lagstiftning
till jordbrukarens skydd i förevarande hänseende derför vore
oafvisligt; att under de senare åren lagar i ämnet blifvit inom flera
länder dels utfärdade och dels förberedda; samt att öfverallt, der Sådan
lagstiftning införts, densamma ansetts hafva verkat nyttigt, i synnerhet
genom stränga straffbestämmelser.

Vid ett under nästlidna år hållet möte med hushållningssällskapens
ombud förevoro till behandling dels en framställning med enahanda
syfte som ofvannämnda motion, dels ock en hemställan från
landtbruksstyrelsen till ombuden angående väckt fråga om införande i
lagstiftningen af bestämmelser om obligatorisk kontroll af gödningsämnen,
fodermedel och utsädesvaror. Enhälligt biträddes af ombuden
den mening, att en kontroll å dessa varor vore synnerligen behöflig,
att den ej kunde åstadkommas på frivillighetens väg, samt att redan
befintliga iagbestämmelser vore otillräckliga.

Att handeln med och förbrukningen af konstgjorda gödnings- och
foderämnen i vårt land tagit en mycken stor utsträckning, framgår af
den officiella statistiken. Enligt denna statistik och särskildt inhemtade
upplysningar hafva under år 1894 konstgjorda gödningsämnen
till riket införts för ett värde af omkring 5 Va millioner och inom riket
tillverkats för vid pass 5 millioner eller tillsammans omkring 10 Va
millioner kronor, medan utförseln — hufvudsakligen sillguano -— icke
ens uppgått till värde 900,000 kronor. Af fodermedel hafva oljekakor
och kli samma år införts till värde af nära 5 3A millioner kronor, hvarjemte
i landet tillverkats oljekakor för ett värde af 800,000 kronor.
Sammanlagda värdet af dessa fodermedel utgör mer 6 V2 millioner
kronor, hvartill bör läggas det af statistiken ej uppgifna, men antagligen
till ett par millioner kronor uppgående värdet af inhemskt kli.
Utförseln af fodermedel har endast motsvarat ett värde af ungefär
200,000 kronor.

Ehuru Riksdagen icke kan närmare uppgifva, i hvilken utsträckning
underhaltiga eller rent af förfalskade konstgjorda gödnings- och
foderämnen förekomma i handeln, synes dock af erhållna upplysningar
framgå, att, om äfven något gynsainmare förhållanden råda å vissa håll,
såsom å orter, der tillvaron af en kemisk station underlättar upptäckandet
af underslef, i trakter, der hushållningssällskapen särskildt befordra
och understödja undersökningars verkställande samt der inköpen
ske från inhemska fabriker, vid hvilka köpare i regel behandlas redbart,
större eller mindre missbruk likväl ingalunda äto sällsynta i öfriga delar
af riket, särdeles å de från nämnda stationer och fabriker mera af -

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 52.

lägsna handelsplatser. Man saknar icke heller exempel på att till och
med i handeln förekommande inhemska klivaror vid undersökning befunnits
i så hög grad uppblandade med förmalda, mer eller mindre
giftiga ogräsfrön och andra föroreningar, att de förklarats odugliga till
kreaturens utfodring eller åtminstone endast med varsamhet och i
mindre myckenhet kunnat användas dertill.

Med hänsyn till hvad sålunda anförts och då härtill kommer, att
anställande af prof vid inköp af varorna ofta underlåtes och ej heller
kan med lätthet ske på ett betryggande sätt, synes statens ingripande
för ett bättre ordnande af handeln med dessa ämnen vara påkalladt.

Att låta genom en af staten bestämd myndighet verkställa undersökning
å varorna, så att hvarje säck eller kärl med konstgjorda gödningsämnen
eller beredda fodermedel blefve försedd med ett af den
kontrollerande myndigheten anbragt märke, torde vara en för långt drifven
omsorg. Dertill kräfdes undersökning af hvarje sådant från utlandet
infördt kärl eller säck likasom närvaro af den kontrollerande myndigheten
vid ifyllandet och plomberandet af hvarje kärl eller säck,
deri inhemsk vara af ifrågavarande slag skulle försändas. Kostnaden
härför, som gifvet måste öka priset och således i sista hand drabba
köparen, kunde ej annat än blifva betydlig.

En så långt gående kontroll synes ej heller nödig. På sätt såväl
landtbruksstyrelsen som hushållningssällskapens ombud antagit, torde
erforderlig trygghet vinnas, derest säljaren förpligtas att — med undantag
för obetydliga partier — å faktura och kolli anbringa en förklaring
angående varans namn och beståndsdelar samt hans ansvar för
uppgiftens rigtighet. En art af offentlig kontroll vore härigenom vunnen;
och i händelse säljarens uppgift visade sig origtig, borde han
vara saker till ansvar för bedrägeri och skyldig att ersätta den skada,
som vållats köparen.

Riksdagen anhåller derför, det täcktes Eders Kongl. Maj:t taga
under öfvervägande, om och huruledes vid handel med konstgjorda gödningsämnen
och beredda fodermedel säljaren må förpligtas att alltid med
ansvar för uppgiftens rigtighet angifva varans namn och beståndsdelar,
äfvensom att Eders Kongl. Maj:t måtte för Riksdagen framlägga förslag
till den lag, som må finnas erforderlig.

Stockholm den 7 maj 1896.

Med undersåtlig vördnad.