Riksdagens Skrifvelse N:o 50

Riksdagsskrivelse 1896:50

Riksdagens Skrifvelse N:o 50.

3

N:o 50.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 6 maj 1896.

— — — — Andra Kammaren den 6 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj ds
proposition angående ändring i gällande bestämmelser i fråga
om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 26.)

Till Konungen.

I proposition af den 13 sistlidne mars har Eders Kongl. Maj:t,
med åberopande af ett propositionen bilagdt protokoll öfver finansärenden
för samma dag, föreslagit Riksdagen att besluta,

att § 2 i förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen
i riket den 19 maj 1893 skulle erhålla i propositionen införd
förändrad lydelse, enligt hvilken det enligt § 1 i nämnda förordning
beskattningspligtiga råsockret skulle beräknas efter de för tillverkningen
använda betornas vigt sålunda, att etthundra kilogram råa (ej torkade)
hvitbetor antoges lemna ett utbyte af tio och ett hälft kilogram socker;

samt att berörda paragraf i dess sålunda förändrade lydelse skulle
lända till efterrättelse från och med den 1 september 1896, dock att
det i samma paragraf omförmälda utbyte skulle intill den 1 september
1898 beräknas till allenast tio procent och att för fabrik, som, på grund
af gällande bestämmelser om beräkning af utbytet i vissa fall, redan
kommit i åtnjutande af lägre utbytesberäkning än den i allmänhet
stadgade, sagda bestämmelser, så vidt enligt dem utbytet vid fabriken
skulle beräknas i visst förhållande till utbytet vid äldre fabrik, fortfarande
skulle för den i omförmälda bestämmelser afsedda tid lända
till efterrättelse.

Vid behandlingen af Eders Kongl. Maj:ts förevarande proposition
har Riksdagen funnit den föreslagna utbytesberäkningen under de två

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 50.

närmaste tillverkningsåren vara för låg. Den vid propositionen fogade,
i finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå uppgjorda tablå öfver
hvitbetssockerfabrikernas utbyte af socker, reduceradt till första produkt,
visar nemligen, att utbytet vid samtliga fabriker inom landet utgjort
för 1894—1895 års kampanj i medeltal 11,21 procent och endast vid
två fabriker understigit 10,5 procent. Vid en af dessa fabriker beräknas
dock ännu, på grund af stadgandet i 2 § 2 mom. af förordningen den
19 maj 1893, utbytet till 2 procent lägre än hvad enligt samma förordning
eljest skall ske. Riksdagen anser derför, att någon fara för
industriens bestånd och utveckling ej förefinnes samt ej heller någon
orättvisa tillfogas densamma, derest den föreslagna förhöjningen till
10,5 procent träder i kraft redan med nästa afverkningsperiods början.
På grund häraf och då erfarenheten dessutom ådagalagt, att utbytesprocenten
hittills varit i ständigt stigande, så att någon minskning
deraf för framtiden icke torde vara att befara, har Riksdagen funnit
anledning att icke biträda Eders Kongl. Maj:ts proposition, i hvad den
medgifver en lägre beräkning af utbytesprocenten intill den 1 september
1898.

Mot Eders Kongl. Maj:ts proposition i öfrigt har Riksdagen icke
haft något att erinra; och har Riksdagen i anledning häraf besluta,

att § 2 i förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen
i riket den 19 maj 1893 skall erhålla följande förändrade
lydelse:

Det enligt § 1 beskattningspligtiga råsockret beräknas efter de
för tillverkningen använda betornas vigt sålunda, att etthundra kilogram
råa (ej torkade) hvitbetor antagas lemna ett utbyte af tio och ett
hälft kilogram socker;

samt att berörda paragraf i dess sålunda förändrade lydelse skall
lända till efterrättelse från och med den 1 september 1896, dock att
för fabrik, som, på grund af gällande bestämmelser om beräkning af
utbytet i vissa fall, redan kommit, i åtnjutande af lägre utbytesberäkning
än den i allmänhet stadgade, sagda bestämmelser, så vidt enligt
dem utbytet vid fabriken skall beräknas i visst förhållande till utbytet
vid äldre fabrik, fortfarande skola för den i omförmärda bestämmelser
afsedda tid lända till efterrättelse.

Stockholm den 6 maj 1896.

Med undersåtlig vördnad.