Riksdagens Skrifvelse N:o 220

Riksdagsskrivelse 1908:220

Riksdagens Skrifvelse N:o 220.

3

N:o 220.

Uppläst och godkändt hos Första Kammaren den 2 juni 1908.
— — — — Andra Kammaren den 2 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl.
Maj:ts proposition angående godkännande af postverkets
utgiftsstater för år 1909 m. m.

(Statsutskottets- utlåtande n:o 186.)

Till Konungen.

I en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 168) af den 9 sistlidne
april har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bifogadt
utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen
dels medgifva,

att postdirektören Carl Axel Hasselrot, därest han med 1909 års
ingång tillträder befattningen såsom distriktschef i Stockholms distrikt,
må äga att, så länge han kvarstår vid denna befattning eller vid annan
befattning inom postverket, som är jämförlig med eller högre än
distriktschefsbefattning, på öfvergångsstat uppbära, intill dess Hasselrot
i laga ordning undfår afsked med full pension, ett personligt lönetillägg,
hvilket dock icke skall grundlägga rätt till högre pension, med
så stort belopp, att lians aflöning kommer att sammanlagdt utgöra

13,000 kronor för år;

att postbetjänten Jöns Olssons änka Carolina Olsson, född Widman,
må å postverkets pensionsstat tilldelas ett årligt understöd af

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 220.

500 kronor, att till henne utbetalas från och med 1908 års ingång, så
länge hon lefver ogift;

att den provision å frankotecken, som enligt nu gällande bestämmelser
utgår till poststationers eller ångbåtspostexpeditioners föreståndare,
samt den rabatt å frankotecken, som åtnjutes af antagna särskilda
frankoteckensförsäljare eller af allmänheten vid partiköp, må med 1909
års ingång upphöra;

att, då poststationsföreståndare, som varit medelst personligt kontrakt
anställd, eller landtbrefbärare afgår från sin befattning efter att
hafva tjänstgjort, poststationsföreståndare minst 25 år och landtbrefbärare
''minst'' 30 år, må, därest den afgångne visas vara i behöfvande
omständigheter, till honom utbetalas årligt understöd med lämpligt belopp,
dock högst hvad som motsvarar för poststationsföreståndare hälften
af det arfvode och för landtbrefbärare hälften af den ersättning,
som till eu hvar senast utgått från postverket;

dels —- under förutsättning att Eders Kung]. Maj:t beträffande nu utgående
sportelinkomster meddelar bestämmelser i enlighet med de i statsrådsprotokollet
af departementschefen förordade grunder — godkänna
de nu framlagda förslagen till utgiftsstater för postverket, att tillämpas
under år 1909, och till aflöningsreglemente för tjänstemän vid postverket
jämte till detta reglemente hörande öfvergångsbestämmelser samt
på grund häraf bestämma postverkets anslag, förslagsvis, till 20,300,000
kronor, att utgå direkt af postmedlen;

dels ock medgifva, att antalet i staterna uppförda manliga och
kvinnliga postexpeditörsbefattningar må i erforderlig mån jämkas, under
villkor att sammanlagda antalet, eller 948, icke må öfverskridas.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition innehåller förslag till en
genomgripande förändring af postverkets organisation, särskildt hvad
angår generalpoststyrelsen och distriktsförvaltningarna, samt till en på
nya grunder hvilande lönereglering för postverkets tjänstemän. Dessa
frågor äro synnerligen omfattande och påkalla gifvetvis en grundlig
pröfning. Då emellertid propositionen aflämnats till Riksdagen först
den 16 sistlidne april samt Riksdagen under den sedan dess gångna tiden
varit upptagen med behandling af åtskilliga andra, delvis ganska omfattande
och viktiga frågor, har det för Riksdagen icke varit möjligt
att ägna ifrågavarande proposition den ingående granskning, som skulle
hafva varit nödvändig för att kunna fullt intränga i det föreliggande
ärendet och tillförlitligt bedöma lämpligheten af de förändringar, som i
olika afseenden föreslagits. Riksdagen har vid sådant förhållande ansett
sig icke kunna godkänna de af Eders Kungl. Maj:t framlagda förslagen

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 220.

till utgiftsstater för postverket, att tillämpas under år 1909, eller till
aflöningsreglemente för tjänstemän vid postverket jämte till detta reglemente
hörande öfvergångsbestämmelser.

Häraf följer, att Riksdagen ej heller kunnat bifalla de särskilda
framställningar, som i propositionen innehållas angående personligt lönetillägg
för postdirektören Hasselrot, angående jämkning, under visst
villkor, af antalet i staterna uppförda manliga och kvinnliga postexpeditörsbefattningar
samt angående upphörande med 1909 års ingång af den
provision å frankotecken, som enligt nu gällande bestämmelser utgår till
poststationers eller ångbåtspostexpeditioners föreståndare, samt den rabatt
å frankotecken, som åtnjutes af antagna särskilda frankoteckensförsäljare
eller af allmänheten vid partiköp.

Då sålunda den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna omorganisation och
lönereglering för postverket icke kommer att med 1909 års ingång
genomföras, har Riksdagen haft att tillse, till hvilket belopp postverkets
anslag för nämnda år bör under nyss angifna förutsättning beräknas.
Gifvetvis måste nämligen poströrelsens ständiga tillväxt föranleda såväl
en fortgående ökning af arbetskrafter med däraf följande stegring i
utgifterna å aflöningsstaten som ock höjning af utgifterna för posternas
befordran, tillverkning af frankotecken, postbetjäntes beklädnad, förbrukningsartiklar
m. in. För att kunna med tillräcklig noggrannhet bedöma
det föreliggande anslagsbehofvet bär statsutskottet, i enlighet med 46 §
riksdagsordningen, genom vederbörande ledamot af statsrådet utverkat
Eders Kungl. Maj:ts befallning till generalpoststyrelsen att tillhandahålla
utskottet vid ärendets behandling erforderliga upplysningar, och med
stöd af de upplysningar, som på grund däraf blifvit meddelade, har
Riksdagen ansett, att, vid bibehållande af nuvarande organisation och
allöningsförhållanden, postverkets anslagsbehof för år 1909 skulle på ett
nöjaktigt sätt tillgodoses med ett sammanlagdt belopp af förslagsvis

19,520,000 kronor, däri inräknadt såväl det särskilda anslag å postverkets
pensionsstat för nämnda år, som innefattas i Riksdagens här nedan under
punkt a) omförmälda beslut, som ock de af Eders Kungl. Maj:t i förevarande
proposition äskade anslag af högst 40,000 kronor till inköp
af tomt för ett posthus i Trelleborg och af ytterligare 25,000 kronor för
posthusbyggnaden i Storvik. Riksdagen har därför ansett sig böra, utan
att i vidare mån ingå på någon specialisering af postverkets anslag för
år 1909, bestämma detta anslag, förslagsvis beräknadt, till nyss angifna
belopp, 19,520,000 kronor. Vid detta förhållande bör postverkets behof
af ökade arbetskrafter för år 1909 tillgodoses genom uppförande å extra
stat af erforderligt antal befattningar.

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 220.

Då postmedlen för år 1909 beräknats till 21,000,000 kronor, skulle
sålunda postverkets inkomster komma att öfverstiga utgifterna med

1,480,000 kronor.

Hvad Eders Kungl. Maj:t hemställt därom, att postbetjänten Jöns
Olssons änka Carolina Olsson, född Widman, må å postverkets pensionsstat
tilldelas ett årligt understöd af 500 kronor, att till henne utbetalas
från och med 1908 års ingång, så länge hon lefver ogift, har Riksdagen
funnit sig böra bifalla.

Hvad angår det särskilda förslag, som i propositionen innehålles
därom, att poststationsföreståndare, som varit medelst personligt kontrakt
anställd, samt landtbrefbärare må vid afgång från befattningen kunna
under vissa förutsättningar komma i åtnjutande af årligt understöd, har
Riksdagen, då denna fråga äger en viss principiell innebörd och fördenskull
till äfventyra torde kunna leda till ganska vidtgående konsekvenser,
funnit sig icke böra för närvarande bifalla Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande förslag, utan anser Riksdagen, att med frågans afgörande
bör under nuvarande förhållanden tills vidare anstå.

Riksdagen har haft tillfälle taga kännedom om en skrifvelse, som
från generalpostdirektören aflåtits till ordföranden å statsutskottets vederbörande
afdelning. Denna skrifvelse är al följande lydelse:

»Då jag på grund af de muntliga förhandlingar, som förts mellan
Eder och mig i anledning af Kungl. Maj:ts åläggande för generalpoststyrelsen
att tillhandahålla statsutskottet vissa upplysningar, trott mig
kunna förutsätta möjligheten däraf, att den i Kungl. Maj:ts proposition
den 9 april 1908, angående godkännande af postverkets utgiftsstater
för år 1909 in. in., föreslagna omorganisation och lönereglering
för postverket icke kommer att af statsutskottet förordas till antagande
med 1909 års ingång, har jag ansett mig böra framhålla, att ett uppskof
med löneregleringens genomförande cj kan annat än medföra allvarliga
olägenheter. Jag tillåter mig att i sådant afseende endast erinra,
hurusom med 1903 års början, då nu gällande aflöningssatser för distrikts-
och lokalförvaltningarnas tjänstemän började tillämpas, för en
betydande del af dessa tjänstemän, äfven i de lägsta graderna, inträdde
en inkomstminskning till följd däraf, att Riksdagen icke medgat det
dyrtid stillägg, som förutsatts af 1899 års post- och telegraf kommitté.
Denna inkomstminskning har blifvit så mycket mera kännbar, som lefnadskostnaderna
sedan dess i ovanligt hög grad stegrats. Från och med
innevarande år hafva härtill kommit dels helt och hållet nya af gifter
till staten för den egna pensioneringen, dels ock betydligt höjda afgifter
till civilstatens änke- och pupillkassa, och har "därigenom tjänste -

Riksdagens Skrifvelse N:o 230. 7

männens behållna årsinkomst minskats och deras ekonomiska ställning,
som redan förut var dålig, alltså ytterligare försämrats.

Därest sålunda den nu föreliggande löneregleringsfrågan icke kommer
att vid innevarande års riksdag afgöras, anser jag det på ofvan
anförda skäl vara min plikt att redan nu tillkännagifva, det jag under
sådana förhållanden har för afsikt att söka utverka, att för 1909 års
riksdag framlägges ett förslag i syfte att från sistnämnda års början
postverkets tjänstemän må, i all den utsträckning sådant kan ske, komma
i åtnjutande af erforderlig löneförbättring. Stockholm den 20 maj 1908.

Julius Juhlin.D

I anledning af denna generalpostdirektörens skrifvelse vill Riksdagen,
utan att närmare yttra sig angående en eventuell löneförbättring från
1909 års ingång för postverkets ifrågavarande personal, endast uttala
den öfvertygelsen, att därest en framställning i det af generalpostdirektören
angifna hänseende inkommer till nästinstundande Riksdag, denna
framställning kommer att med välvilja pröfvas.

På grund af det anförda får Riksdagen anmäla:

a) att Riksdagen, i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning, medgifvit, att postbetjänten Jöns Olssons änka Carolina
Olsson, född Widman, må å postverkets pensionsstat tilldelas ett årligt
understöd af 500 kronor, att till henne utbetalas från och med 1908 års
ingång, så länge hon lefver ogift; och

b) att Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition i öfrigt icke i
vidare mån af Riksdagen bifallits, än att Riksdagen i anledning af densamma
bestämt postverkets anslag, förslagsvis, till 19,520,000 kronor,
att utgå direkt af postmedlen.

Stockholm den 2 juni 1908.

Med undersåtlig vördnad.