Riksdagens Skrifvelse N:o 138

Riksdagsskrivelse 1899:138

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

1

N:o 138.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 maj 1899.
— — — — Andra Kammaren den — — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets
inkomster.

(Statsutskottets utlåtande n:o 94, bevillningsutskottets betänkande n:o 29 och bankoutskottets
memorial n:o 8).

Till Konungen.

Vid behandling af Eders Kongl. Majits den 1G januari innevarande år
till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof
har i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid,
nästa statsreglering omfattar, eller år 1900 och intill dess ny statsreglering
vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar, funnit de ordinarie
inkomsterna böra beräknas till 22,541,000 kronor och de extra ordinarie
inkomsterna, eller bevillningarna, till 93,450,000 kronor.

Grundskatt. Enligt den utredning, som meddelats i de vid Eders
Kongl. Majits till 1892 års urtima Riksdag aflåtna propositioner angående
afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter med flera dermed sammanhang
egande ämnen bifogade utdrag af protokollet öfver iinansärenden
den 14 oktober samma år, skulle den grundskatt, hvarå afskrifning kunde
Bill. till Riksd. Prat. 1S99. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 34 luft. (N:o 138). 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

ega rum, utgöra 4,604,819 kronor 29 öre. Tio procent derå motsvara
460,481 kronor 92 öre, eller i rundt tal 461,000 kronor. I riksstaten för
ar 1899 är grundskatten upptagen med 1,444,000 kronor, hvilken summa,
minskad med förenämnda 461,000 kronor, elley sedermera återstående

983.000 kronor, enligt hvad statskontoret i skrifvelse den 10 december 1898
angående statsverkets inkomster hemstält, borde uppföras i riksstaten för
år 1900.

Mot denna beräkning har Riksdagen icke haft något att erinra.

Kyrkotionden. Sedan Eders Kongl. Maj:t genom kongl. förordning den
14 oktober 1898, i enlighet med nästlidet års Riksdags derom fattade
beslut, förordnat angående afskrifning af den från viss jord i Skåne med
flere provinser utgående kyrkofonden, kommer denna icke vidare att
bland statsverkets inkomster upptagas.

Jernvägstrajikmedel. Enligt jernvägsstyrelsens beräkning och i öfverensstämmelse
med hvad statskontoret föreslagit bar denna inkomst af
Eders Kongl. Maj:t för år 1900 upptagits till 10,000,000 kronor. Visserligen
hafva, pa sätt af den vid statsutskottets under innevarande riksdag
afgifna utlåtande n:o 6 angående regleringen af utgifterna under femte
hufvudtiteln fogade promemoria framgår, jernvägstrafikmedlen för år 1898
i rundt tal uppgått till 11,000,000 kronor, men Riksdagen anser sig dock
ej böra frångå Eders Kongl. Maj:ts beräkning af denna inkomsttitel.

Skogsmedel. Enligt hvad i statskontorets förenämnda skrifvelse meddelas,
har denna inkomsttitel, som upptages uti 1898 års riksstat med

3.500.000 kronor, beräknats för år 1 899 till 4,000,000 kronor och utgjort:

år 1895 .............................................................................. kronor 4,209,306: —

* 1896 ................................................................................ » 4,242,128: --

» 18_97 ............................................................................. » 5,426,312: —

eller i medeltal för dessa tre år..................................... » 4,625,915: _

I enlighet med hvad statskontoret föreslagit, har Eders Kongl. Maj:t
beräknat skogsmedlen i riksstaten för år 1900 med ett förhöjdt, medelinkomsten
för åren 1895—1897 ungefärligen motsvarande belopp af

4.600.000 kronor.

I förberörda, statsutskottets utlåtande n:o 6 bilagda promemoria uppgifves,
att ^skogsmedlen för år 1898 uppgått i rundt tal till 7,726,000
kronor. Då emellertid, på sätt i statskontorets omförmälda skrifvelse anförts,
denna statsinkomst är beroende af förhållanden, som ej på förhand

3.

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

med någon säkerhet kunna beräknas, anser sig Riksdagen icke böra föreslå
densammas upptagande till högre belopp än det af Eders Kongl. Maj:t
beräknade.

Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år beräknades
till 41,000,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:

år 1895 ....................................

> 1896........................................

» 1897............................................

eller i medeltal för dessa tre år
samt år 1898 ..................................

kronor 39,348,796
» 42,201,218

» 43,537,911

» 41,695,975

» 52,211,885.

I förenämnda skrifvelse den 10 sistlidne december har statskontoret,
efter erinran derom, att ifrågavarande statsinkomst under de senare åren
alltjemt varit i stigande, yttrat, att en förhöjning i den senast antagna
beräkningen borde ega rum, men har statskontoret ansett tullmedlen icke
böra för år 1900 i riksstaten uppföras med högre än ett medelinkomsten
för åren 1895—1897 motsvarande, dock till 42,000,000 kronor afjemnadt.
belopp.

Med detta belopp hafva tullmedlen jemväl blifvit uppförda i Eders
Kongl. Maj:ts förslag till statsreglering för år 1900.

Riksdagen har emellertid beräknat denna inkomsttitel för år 1900
till 45,200,000 kronor.

Postmedlen. Vid nästlidet års riksdag beräknades postmedlen för
innevarande år till 9,925,000 kronor.

Ifrågavarande medel utgjorde:

år 1895
» 1896
» 1897

eller i medeltal för dessa tre år
samt belöpte sig år 1898 till .....

kronor 8,548,268

» 9,035,371

» 9,704,637

» 9,096,092

» 10,310,473.

Postmedlen äro, enligt hvad statskontoret i sin ofvan omförmälda
skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t uppgifvit, för år 1900 af genera,lpoststyrelsen
beräknade till 10,800,000 kronor och jemväl af statskontoret
med samma belopp upptagna. I denna beräkning har Eders Kongl. Maj:t
icke vidtagit någon förändring.

Riksdagen har jemväl beräknat postmedlen för år 1900 till 10,800,000
kronor.

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner.
gjort:

ar 1895......................................................................

» 1896..........................................................................

» 1897 ...................................................................

eller i medeltal för dessa tre år ......................

samt år 1898 ........................................................... ..

Dessa afgifter hafva ut -

kronor

928,955

934,722

990,409

951,362

1,066,073.

I sin ofvan omförmälda skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t har statskontoret
— efter erinran om den förändring, som med 1898 års början
trädt i kraft beträffande skyldigheten för utländsk handelsresande att vid
handel med utländska varor här i riket erlägga bevillning — vidare omförmält,
hurusom sistlidet års Riksdag, med fästadt afseende å den minskning
i bankbolags sedelutgifning, som under år 1899 till äfventyrs kunde
ega rum i följd af stadgandet i § 41 i lagen för Sveriges riksbank den
12 maj 1898, beräknat bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och
rättigheter till ett nedsatt belopp af 750,000 kronor; och anför statskontoret
vidare:

»Nyss omförmälda lagrum innehåller, bland annat, att enskilda banker
ega att intill utgången af år 1903 utgifva egna sedlar, samt att från
början af år 1899 till utgången af år 1903 enskild bank, som, efter minst
tre månader förut hos chefen för finansdepartementet derom gjord anmälan,
afstått från sin rätt att utgifva egna sedlar samt icke indragit något
af sina den 1 januari 1896 befintliga afdelningskontor, eger åtnjuta hos
riksbanken vissa förmåner.

Enligt hvad statskontoret inheintat, lärer någon sådan anmälan ännu
icke blifvit gjord hos chefen för finansdepartementet, men deremot skall
till nämnda departement ingått anmälan från eu enskild, sedelutgifvande
bank, att den med innevarande års utgång upphör med sin rörelse, som
då öfvertages af ett nybildadt bankaktiebolag.»

På grund af hvad sålunda anförts har statskontoret hemstält, att
ifrågavarande statsinkomst måtte med oförändradt belopp, 750,000 kronor,
upptagas i riksstaten för år 1900; och hafva bevillningsafgifterna för särskilda
förmåner och rättigheter i Eders Kongl. Maj:ts förslag till statsreglering
för sagda år uppförts med nyssnämnda belopp.

Då Riksdagen icke haft något att häremot erinra, har Riksdagen beräknat
bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter för år
1900 till 750,000 kronor.

Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till 4,400,000 kronor,
hafva utgjort:

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

år 1895..........................................

» 1896.............................................

» 1897..............................................

eller i medeltal för dessa tre år
samt år 1898 ..................................

kronor 4,891,704
» 5,240,923

» 5,957,170

* 5,363,266

» 6,846,865.

Enligt uppgifter från finansdepartementet för åren 1895, 1896 och
1897 hafva de stämplar, som användts till nedannämnda handlingar, uppgått
till följande belopp:

Handlingar.	År 1895.	År 1896.		År 1897.	i
till lagfartsprotokollet..............	1,190,522 90	1,616,653	30	1,787,031	95
» inteckningsprotokollet .. . » äktenskapsförordsproto-	212,223 it	269,287	27	329,896	78
kollet ...................................	4,646 —	4,645		4,411
» bouppteckningsprotokollet	1,117,537 so	1,107,903	90	1,400,414	65
Summa kronor	2,524,929 81	2,998,489	47	3,521,754	38

Bevillningsafgiften för spelkort, som före den 1 juli 1896 utgått med
1 krona 50 öre och derefter med 50 öre för hvarje kortlek, har inbragt

år 1895.................................................................................... kronor 92,551

* 1896.................................................................................... » 83,661

» 1897........................................................................................... » 111,832.

För år 1898 likasom för år 1897 beräknades stämpelmedlen till

5,000,000 kronor. I anledning af Riksdagens beslut derom, att skyldigheten
att vid utställandet af inrikes vexel förse densamma med stämpel,
skulle vid innevarande års ingång upphöra, hvarigenom enligt Riksdagens
beräkning en minskning af 60(1,000 kronor i inkomsterna komme att
uppstå, blefvo emellertid i riksstaten för innevarende år stämpelmedlen
upptagna med ett till 4,400,000 kronor nedsatt belopp.

Då den väsentligaste delen af skattetiteln är af vexlande natur, samt
någon erfarenhet ännu ej kunnat vinnas om resultatet af beslutet om
upphörande af stämpelafgiften för vexlar, har statskontoret i sin ofvanberörda
skrifvelse ansett någon förändring i beräkningen häraf ej nu böra
ske, utan hemstält, att stämpelmedlen måtte i riksstaten för år 1900 upptagas
med oförändradt belopp af 4,400,000 kronor; och har Eders Kongl.

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

Maj:t i öfverensstämmelse härmed föreslagit beräkningen af ifrågavarande
statsinkomst till nämnda belopp.

Det af innevarande års Riksdag fattade beslutet, att vexel, stäld att
å utrikes ort betalas, eller utfärdas å utrikes ort, skall, der den är stäld
att vid uppvisandet betalas af medel, som hos bank eller bankir föras i
räkning för utställaren, vara från stämpel fri, torde ej medföra någon afsevärd
minskning i inkomsten af stämpelafgiften, och har ej heller eljest i
gällande stämpelförordning beslutits någon förändring, som kan för denna
beräkning vara af betydelse. Riksdagen har emellertid ansett något högre
inkomst kunna af denna skattetitel påräknas samt har alltså beräknat
stämpelmedlen för år 1900 till 4,700,000 kronor.

Bränvinstillverkning sskatt en. Bränvinstillverkningen i riket har enligt
uppgift i statskontorets ofvanberörda skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t af
den 10 december 1898 utgjort:

år 1893 ...................................................... liter 31,721,077

9 1894 ...................................................................................... » 33,068,884

9 1895 ........................................................................... > 34,886,895

» 1896 .......................................................................................... » 32,804,168

;> 1897 ................................. » 36,295,172

utgörande medeltalet för femårsperioden............................ » 33,755,239.

Medeltalet för femårsperioden 1892—1896 utgjorde enligt uppgift i
samma skrifvelse 32,857,168 liter.

Enligt hvad Riksdagen inhemtat från finansdepartementets kontrolloch
justeringsbyrå har tillverkningen uppgått under år 1898 till 38,645,834
liter och under de tre första månaderna af innevarande år till 20,053,660 liter.

Under år 1898 belöpte sig skatten till 19,958,278 kronor, och utgick
under samma år restitution af tillverkningsafgift för denatureradt bränvin
med 977,504 kronor, i följd hvaraf statsverkets behållna inkomst af denna
skattetitel under år 1898 utgjort 18,980,774 kronor.

I sin omförmäld a skrifvelse har statskontoret anfört, att den fortgående
ökningen i denna statsinkomst, som för år 1899 beräknats till

15,500,000 kronor, torde böra föranleda en höjning i beräkningen, i hvilket
afseende statskontoret, med afseende derå, att inkomsten visserligen i
medeltal under åren 1895 — 1897 influtit med mera än 16,700,000 kronor,
men dock under ett af dessa år belöpt sig till endast något öfver 15,SOU,000
kronor, hemstält, att bränvinstillverkningsskatten måtte i riksstaten för år
1900 upptagas med ett till 16,000,000 kronor förhöjdt belopp.

Med detta belopp har ifrågavarande statsinkomst jemväl blifvit uppförd
i Eders Kongl. Maj:ts förslag till statsreglering för år 1900.

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

Riksdagen anser dock, med hänsyn till ofvan angifna förhållanden,
ytterligare 1,000,0(30 kronor kunna påräknas inflyta af denna inkomsttitel
samt har derför beräknat bränvinstillverkningsskatten för år 1900 till

17,000,000 kronor.

. Hvitbetssockertillverkningsafgiften. Inkomsten af denna skattetitel har
utgjort:

o i o rv c

Under nedannämnda tillverkningsar har vid samtliga fabriker inom
landet afverkats följande myckenhet hvitbetor:

Enligt kongl. förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen
i riket den 19 maj 1893 skall för all tillverkning af hvitbetssocker
erläggas tillverkningsskatt i förhållande till det utbyte i råsocker, som de
för tillverkningen använda hvitbetor enligt den i förordningen bestämda
grund antagas hafva lemnat; och skall denna skatt utgöra hälften af gällande
tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än n:o 18 af den i
verldshandel!) antagna holländska standard. Det beskattningspligtiga råsockret
beräknas efter de för tillverkningen använda betornas vigt sålunda,
att 100 kilogram raa (ej torkade) hvitbetor antagas lemna ett utbyte af
10,5 kilogram socker. Då tullen å socker, till färgen mörkare än ofvannämnda
standardnummer, är bestämd till 23,5 öre för kilogram, utgår
skatten sålunda med 12 kronor 33 öre för hvarje ton afverkade betor.
För åtskilliga fabriker har dock någon minskning i den sålunda stadgade
beräkningsgrunden varit för viss tid medgifven, i följd hvaraf tillverkningsskatten
vid °dessa utgått med lägre belopp; men denna förmån, som
för närvarande atnjutes af fabrikerna i Köpinge, Ivarpalund, Roma och
Karlshamn, upphör för de tre förstnämnda fabrikerna den 1 september
innevarande år och för fabriken i Karlshamn, der utbytet under åren
1898—1900 skall beräknas efter 9,5 procent, den 1 september 1900.

Ifrågavarande statsinkomst, som i 1898 års riksstat uppförts med

år 1895 ........

» 1896.......

» 1897 ........

» 1898........

kronor 7,139,148

7,726,386

11,008,906

6,317,671.

år 1894—1895..
, 1895—1896..

» 1896—1897 ..........

» 1897—1898...........

» 1898—1899...........

628,480 ton
538,709 »

890,240 *

716,141 »

480,932 ».

n,uuu,uuu Kronor, neraknades åt samma ars Riksdag för är 1899 till

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

9,000,000 kronor; och har statskontoret under förmälan, att minskningen
i inkomsten under år 1898 icke torde böra föranleda att härutinnan vidtaga
någon ändring, hemstält, att samma beräkning måtte få gälla äfven
för år 1900. I enlighet med denna statskontorets hemställan har Eders
Kong! Maj:t i förslaget till statsreglering för nästkommande år upptagit
ifrågavarande statsinkomst till 9,000,000 kronor.

I likhet med statskontoret anser Riksdagen, att minskningen i inkomsten
af ifrågavarande skattetitel under år 1898 icke bör föranleda
nedsättning i beräkningen deraf för år 1900. Orsaken till nyssberörda
minskning torde ligga i den synnerligen svaga skörden af hvitbetor nästlidet
år och är sålunda af tillfällig natur. Härtill kommer, att från och
med instundande tillverkningsårs början, den 1 september innevarande år,
endast en fabrik, nemligen den i Karlshamn, eger åtnjuta nedsättning. i
utbytesberäkningen och tillverkningsafgiften. Då betafverkningen hvarje
år till största delen afslutas före december månads utgång samt, såsom
ofvan nämnts, utbytet från och med den 1 september 1900 skall jemväl
vid denna fabrik beräknas enligt den i allmänhet gällande grund eller 10,5
procent, kan nämnda förmån icke synnerligen inverka på den under år
1900 från ifrågavarande fabrik inflytande skatten.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen upptagit hvitbetssockertillverkningsafgiften
för år 1900 i riksstaten med 9,000,000
kronor.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t i propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof föreslagit, att såsom tillgång till förevarande statsreglering
må beräknas och användas öfverskott å statsregleringarna för
föregående år, utgörande 21,316,000 kronor.

På sätt Riksdagen i skrifvelse angående statsregleringen för år 1900
anmäler, har Riksdagen såsom tillgång vid denna statsreglering beräknat
och användt berörda öfverskott 21,316,000 kronor.

I propositionen om statsverkets tillstånd och behof har Eders Kongl.
Maj:t föreslagit, att af riksbankens vinst för år 1898 — hvilken vinst uppgår
till kr. 3,886,374: 09 — ett belopp af 1,000,000 kronor måtte anvisas
för statsverket till utbetalning vid den tid under år 1900, som af Riksdagen
bestämdes.

Öfver detta förslag har Riksdagen genom bankoutskottet begärt yttrande
från bankofullmägtige, hvilka med anledning häraf i skrifvelse den
16 februari 1899 anfört:

»Med anledning af utskottets anmodan åligger det fullmägtige

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

att afgifva yttrande öfver Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen till
Riksdagen gjorda framställning derom, att af riksbankens vinstmedel
för år 1898 måtte för statsverkets behof till utbetalning vid den
tid under år 1900, som af Riksdagen bestämdes, anvisas en million
kronor.

»Under de senaste åren har riksbankens vinst fördelats mellan statsverket
och riksbanken på det sätt, att

af	vinst	för	1895	statsverket erhållit kr.	2,700,000	—
»	»	»	»	riksbanken »	»	326,425	69
»	»		1896	statsverket »	»	1,800,000	—
»	»	»	»	riksbanken »	»	1,318,211	54
»	7>	»	1897	statsverket »	»	2,000,000	—
»			»	riksbanken »	»	1,327,923	13.

Riksbankens andel har således under dessa tre år utgjort endast omkring
31,4 % af vinsten.

»Enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 skall, såsom
bekant är, riksbankens grundfond utgöra femtio millioner kronor samt
till reservfonden årligen afsättas minst 10 % af vinsten, tills reservfonden
uppgått till minst 25 % af grundfonden, då vidare afsättning kan upphöra.
Vid 1898 års slut utgjorde grundfonden femtio millioner kronor, reservfonden
fem millioner kronor och medel, afsätta till framtida disposition,
kr. 8,762,041: 33, deri inberäknad vinsten för 1898. Såsom häraf framgår,
utgör den sistnämnda en afsevärd andel af dispositionsmedlen. Dess bibehållande
åt riksbanken synes fullmägtige under närvarande förhållanden,
då flere nya afdelningskontor skola upprättas och af riksbankens medel
erhålla nödiga förlag, hvarförutom tomtinköp alltjemt förekomma samt
nybyggnader dels pågå och dels förestå, vara önskvärdt, hvarför fullmägtige
få såsom sin åsigt uttala, att vinstmedlen för 1898 må i sin
helhet blifva åt riksbanken behållna.»

Riksdagen har besluta, att afdelningskontor af riksbanken under åren
1900—1903 skola inrättas i Halmstad, Kristianstad, Venersborg, Nyköping,
Vesterås och Upsala eller sålunda under loppet af de närmaste fyra åren
ej mindre än sex nya riksbankskontor; och då för beredande åt dessa
kontor af erforderliga förlagsmedel samt för anskaffande åt så väl de
nyssnämnda kontoren som åt åtskilliga andra riksbankskontor af lämpliga
lokaler ej obetydliga belopp af riksbankens medel behöfva tagas i anspråk,
har Riksdagen allt skäl att instämma i bankofullmägtiges mening om
lämpligheten deraf, att riksbankens ifrågavarande vinstmedel må för bankens
egen*'' räkning bibehållas. Med afseende härpå och enär statsverkets ekono liih.

till Rilcsd. Prot. 18.99. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 34 Häft. 2

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

miska ställning synes vara så god, att detsamma utan olägenhet torde
kunna undvara den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna andelen af bankovinsten,
har Riksdagen, med afslag å Eders Kongl. Maj:ts framställning
om öfverlemnande till statsverket af 1,000,000 kronor af riksbankens vinst
för 1898, beslutat, att ifrågavarande vinst i sin helhet, kr. 3,886,374: 09,
skall för riksbankens egen räkning bibehållas.

Stockholm den 14 maj 1899.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

Statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster.

Grundskatt...................................................	kr. 983,000
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.........................	* 270,000
Afgift för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet ...	» 51,000
Trosspassevolansafgift ......................................................	» 19,000
Tillfälliga rotevakansafgifter ............................................	» 150,000
Soldatvakansafgift ...........................................................	» 28,000
Båtsmansvakansafgift ........................	» 150,000
Arrendemedel.....................................................................	» 2,200,000
Mantalspenningar ...........................................................	» 700,000
Bötesmedel ....................................................	» 250,000
Kontrollstämpelmedel.............................................................	» 30,000
Fyr- och båkmedel .........................................................	> 1,500,000
Telegrafmedel.............................................................	» 1,510,000
Jernvägstrafikmedel..............................................................	» 10,000,000
Skogsmedel .........................................................................	» 4,600,000
Extra uppbörd .................................................................. S:gr 22,541,000: —	» 100,000
Bevillningar.
Tullmedel...................................................................	kr. 45,200,000
Postmedel.......................................................................	» 10,800,000
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter	» 750,000
Stämpelmedel.................................................................	» 4,700,000
Bränvinstillverkningsskatt ...................................................	» 17,000,000
11 vitbetssockerti 11 verkningsafgiit .....................................	» 9,000,000
Bevillning af fast egendom samt af inkomst................. S:gr 93,450,000: —	» 6,000,000

11

Summa kr. 115,991,000: