Riksdagens Skrifvelse Ko 113

Riksdagsskrivelse 1897:113

Riksdagens Skrifvelse Ko 113.

N:o 113.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 maj 1897.
— — — — Andra Kammaren den 17 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående afskaffande af
lärareprof inför domkapitlen.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 13.1
(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n;o 1) utlåtande n:o 14.)

Till Konungen.

Uti eu inom Riksdagen väckt motion har förslag framstälts att söka
åstadkomma afskaffande af det i gällande stadga för rikets allmänna läroverk
föreskrifna undervisningsprof, som skall inför vederbörande domkapitel
afläggas af sökande till lärarebefattningar vid nämnda läroverk.

Redan år 1894 har Riksdagen vid behandling af en af Eders Kongl.
Maj:t aflåten proposition angående, bland annat, inrättande af en central
kommission, inför hvilken samtliga undervisningsprof för lärarebefattningar
vid de allmänna läroverken skulle afläggas, uttalat, att olägenheterna vid
den nuvarande anordningen för lärareprofs afläggande äro sådana, att man
allvarligen bör taga i öfvervägande, huru de må kunna undanrödjas eller
åtminstone förminskas. I anslutning till de i berörda skrifvelse gjorda uttalanden
finner Riksdagen, efter att hafva upptagit frågan om undervis -

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 113.

ningsprofven till förnyad pröfning, ytterligare bestyrkt, att meranämnda prof
måste anses medföra betydande olägenheter både för de allmänna läroverken,
för domkapitlen och för de sökande lärarne. .

För läroverken hafva undervisningsprofven visat sig menliga derigenom,
att de vid läroverken i stiftsstäderna, der prof för samtliga lediga
läraretjenster inom stiftet af sökande skola alläggas, vållat ständiga rubbningar
i läsningens jemna gång, enär såväl flertalet lektorer som lärjungarne
i 7:de och 5:te klasserna vid profven tagas i anspråk. För öfrigt
måste undervisningen komma att lida vid alla läroverk, der extra lärare i
större antal äro anstälda och desse för att vinna befordran allt emellanåt
måste företaga resor för profs afläggande.

För domkapitlen äro profven likaledes betungande. Särdeles i de
större stiften, der ett större antal högre och lägre läroverk finnas, tager
åhörandet och bedömandet af de talrika undervisningsprofven en betydlig
del af kapitelledamöternas jemväl af många andra göromål upptagna tid
och arbetskraft i anspråk.

För de sökande hafva profvens oupphörliga förnyande samt deras
giltighet endast inom ett visst stifts gränser och den stora vigt, som vid
utnämningar lägges på profbetygen, visat sig vara en ständig källa till oro,
som menligt inverkar på mången lärares arbetskraft. Derjemte orsaka de
ofta förekommande resorna för profs afläggande rätt känbara utgifter, hvilka
äro ganska betungande för de extra ordinarie lärarne.

Till allt detta kommer — och här möter nästan den vigtigaste omständigheten
— att lärareprofven med sin nuvarande organisation icke kunna
sägas vara någon särdeles tillförlitlig mätare på eu läi''ares undervisningsskicklighet,
enär det lätt kan hända, att en god lärare aflägger ett dåligt
prof, och tvärtom. Det bör äfven erinras, att flera af en lärares vigtigaste
egenskaper, såsom hans disciplinära förmåga, hans tålamod, ordningssinne,
nit i kallet och icke minst hans personliga förhållande till ungdomen, hvarpå
så stor vigt ligger, alldeles icke eller endast i högst obetydlig grad komma
i dagen vid ett undervisningsprof, sådant det för närvarande är inrättadt.

Om det alltså måste medgifvas, att lärareprofven i deras nuvarande
form äro olämpliga och derför böra i möjligaste mån inskränkas eller helst
afskaffas, kunna deremot meningarna vara delade, då fråga uppstår om hvad
som bör sättas i profvens ställe. Vid afgörandet af den frågan måste naturligen
läroverkens intresse att erhålla dugliga lärare framför allt tillgodoses.
Men att uppställa de bästa möjliga garantierna för uppnående af detta i hög
grad eftersträfvansvärda mål, är ingalunda lätt. Frågan berör på det närmaste
läroverkens framtida utveckling och krafvel'' onekligen, för att lyckligt
lösas, en omsorgsfull utredning.

Rih. till Riksd. Vrål. 181)7. lo Sand. / Afl. I Rand. 28 Höft. (N:is lön—list.) 2

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 113.

Riksdagen får för den skull anhålla, det täcktes Eders Kongl. Maj:t,
efter verkstäld utredning, taga under öfvervägande, om och under hvilka
förutsättningar, de nu stadgade undervisningsprofven för lärarebefattningar
vid de allmänna läroverken må kunna afskaffas eller åtminstone i väsentlig
mån inskränkas.

Stockholm den 17 maj 1897.

Med undersåtlig vördnad.

/

STOCKHOLM, IDUNS TRYCKKRI AKTIKDOLAG 1897.