RIKSDAGENS PROTOKOLL

ProtokollRiksdagens protokoll 1908:8

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1908. Första Kammaren. N:o 8.

Fredagen den 7 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 2,30 e. m.; och dess förhandlingar
leddes af herr vice talmannen.

Herr statsrådet grefve Hamilton aflämnade Kungl. Maj:ts
nådiga proposition till Riksdagen, angående ombildning af lärarnes
vid elementarläroverken änke- och pupillkassa.

Anmäldes och bordlädes lagutskottets utlåtanden:
n:o 3, i anledning af justitieombudsmannens framställningar
om ändringar af 22 kap. 14 § strafflagen och 23 kap. 4 § samma
lag; och

n:o 4, i anledning af justitieombudsmannens framställning om
ändring af vissa bestämmelser i 24 kap. strafflagen.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet nedan -nämnda den 5 innevarande februari bordlagda motioner:

n:o 41, af herr Wijh, Ivar, angående frihet från förhöjning
af skatt för socker från råsockerfabrikerna i Östergötland och
Västergötland samt den under anläggning varande råsockerfabriken
på Öland, och

n:o 42, af friherre Kling spor, angående nedsättning i tullen
å socker.

Föredrogs ånyo statsutskottets den 4 och 5 i denna månad Fråga, om en
bordlagda memorial, n:o 13, med anledning af remiss från *\u gtat8''
Första Kammaren af en utaf herr C. O. F. Trapp väckt SaÄS"
motion. ay annat

lili statsutskottet hade från Första Kammaren blifvit remit- utskott beFörsta
Kammarens Prof. 1908. N:o 8. 1 handla».

jf:o 2 Fredagen den 7 Februari.

Fråga, om en terad en af herr C. 0. F. Trapp väckt motion (n:o 37) angående
till stats- skrifvelse till Kungl Maj:t med begäran om utredning och för''vtiåd
motion slag i fråga om inrättande genom statens försorg af en låneanstalt
bär af annat för kommuner inom riket.

utskott be- Då denna motion anginge ett ärende, som syntes utskottet

handlas. jc]je tillhöra dess behandling, hade utskottet med stöd. af § 7 i
(Forte.) ,]e för Riksdagen gällande reglementariska föreskrifter i nu föredragna
memorial hemställt, att herr Trapps förenämnda motion,
n:o 37, måtte till Första Kammaren återlämnas.

Grefve Wachtmeister, Fredrik: Med anledning af detta
utskottets yttrande får jag anhålla, att kammaren behagade hänvisa
denna herr Trapps motion till ett tillfälligt utskotts behandling.

Herr Anderson, Albert: Statsutskottet har i det föredragna
memorialet, i anledning af herr Trapps motion angående skrifvelse
till Konungen med begäran om utredning och förslag i fråga om
inrättande genom statens försorg af en låneanstalt för kommuner
inom riket, uttalat den uppfattning, att motionen icke tillhör dess
behandling.

Motionen har dock en stor finansiell innebörd, och detta
gäller icke minst staten. Motionären har framlagt ett utkast till
stadgande för denna låneanstalt, och i § 2 har han föreslagit, att
till grundfond för anstalten skulle staten genom riksgäldskontoret
öfverlämna trettio miljoner kronor i af staten utgifna obligationer,
ouppsägbara från innehafvarens sida och löpande med 3''/a procents
ränta. Detta förslag är lika med hvad som gäller för
Sveriges allmänna hypoteksbank. Det är alldeles otvifvelaktigt,
att just denna fråga tillhör det statsutskottet att behandla. Visserligen
har icke detta förslag om en särskild grundfond inkommit
i själfva klämmen till motionen, men det finnes alldeles tillräckligt
tydligt uttaladt i det utkast till reglemente, som är i motionen
intaget. Hade motionären i motionens kläm tillika föreslagit, att
Riksdagen skulle anvisa ett eller annat tusental kronor för att
bekosta den begärda utredningen, då hade nog icke statsutskottet
sagt nej till behandlingen af motionen. Men hvilken fråga är
viktigast, antingen den om en grundfond på trettio miljoner eller
frågan om ett anslag å ett eller annat tusental kronor för utredningens
verkställande? Den frågan låter sig lätt besvara. Jag
ber att få erinra därom, att Kungl. Maj:t aflat proposition till
1890 års Riksdag om ny förordning angående Sveriges allmänna
hypoteksbank och förordning om de allmänna grunder, som skulle
tillämpas för hypoteksföreningar i riket. Denna proposition behandlades
af sammansatt stats- och bankoutskott; och jag kan
icke finna annat än att det vore grundlagsenligt att behandla
denna motion på samma sätt.

Herr vice talman, jag yrkar afslag å utskottets förslag.;

Frodapen den 7 Foliruari.

N:o 8.

Grefve Wachtmeister, Fredrik: Den ärade föregående Fråga, om en
talaren har stödt sitt yrkande, att kammaren skulle afstå stats- ^
utskottets förslag, därpå att den fråga, som herr Trapp i sin ”visåd motion
motion behandlat, är af stor finansiell innebörd. Det är sant bär af annat
att sa är, men det finnes icke något skäl, hvarför icke en fråga utskott bcaf
stor finansiell innebörd likaväl kan behandlas af ett af kärn- bandias.
marens tillfälliga utskott som af statsutskottet. Så är ganska ofta (Forts.)
förhållandet.

Vidare har han stödt sin framställning därpå, att uti ett af
herr Trapp framlagdt förslag, som icke förekommer i klämmen,
men i motiveringen, talar herr Trapp om, att staten skulle anvisa
trettio miljoner kronor, som skulle ligga såsom en sorts reserv
för att skaffa den föreslagna kassan kredit i förhållande till
utlandet. Detta är nog sant, men det är icke fråga om en direkt
utgift för statsverket. Herr Trapp förklarar alldeles bestämdt i
sin motion, att det icke är fråga om att förorsaka statsverket
någon utgift, utan blott att skaffa denna kassa kredit.

Vidare stöder herr Anderson sin framställning därpå, att
ifall motionären begärt några tusen kronor för eu utredning af
detta ärende, hade nog statsutskottet behållit motionen. Ja, det
är ofta förhållandet, att motionärer, som önska, att deras förslag
skola behandlas af statsutskottet, begära ett sådant anslag. Det
kan jag icke neka till. Det är nog ett faktum, att statsutskottet
mer än en gång på så sätt blifvit tvunget att behandla motioner,
som annars rätteligen enligt grundlagens anda skulle behandlats
af tillfälligt utskott. Men när det nu icke är förhållandet, att
herr Trapp begärt ett anslag, behöfver man väl icke taga fram
detta som ett skäl.

Ett mycket viktigt skäl, hvarför statsutskottet beslutit sig
för att förklara, att det anser sig icke böra hafva något med
denna motion att skaffa, är, att konsekvensen fordrar, att man
behandlar ett sådant ärende lika år efter år i Riksdagen och lika
i båda kamrarna. Föregående år väckte herr Axel Rune i Andra
Kammaren en motion, i hvars kläm herr Rune föreslog Riksdagen
»att i skrifvelse hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes
låta utreda, huruvida och på hvilket sätt eu allmän lånekassa för
Sveriges kommuner kan inrättas, och, såvida utredningen därtill
gifver anledning, vidtaga de åtgärder, som för kassans bringande
till stånd kunna erfordras.»

Såsom herrarna höra af klämmen och såsom herrarna ändå
mera skulle finna, om herrarna läst motiveringen till herr Runes
motion, äro dessa båda motioner alldeles ofantligt nära släkt, och
denna herr Runes motion behandlades i fjol utaf Andra Kammarens
tillfälliga utskott n:o 5.

Jag har ett skäl till för att säga, att konsekvensen fordrar,
att eu dylik motion behandlas af tillfälligt utskott. Det är, att

N:o 8. 4

Fredagen den 7 Februari.

Fråga, om en år 1885 väckte herr von der Lancken motion i en precis likadan
till stats- fråga, och den frågan behandlades då af tillfälligt utskott.

™dsad motion Herr talman! På anförda skäl anhåller jag att få yrka bifall
bör af annat till statsutskottets förslag.
utskott behandlas.
Herr Törnebladh: Jag har uti statsutskottet deltagit i

(Forts.) behandlingen af denna fråga och icke anmält någon reservation
mot utskottets beslut, särskilt af det skäl, att jag trott, att det
vore nyttigt, att frågan blefve diskuterad i kammaren. Men jag
vill icke dölja för kammaren, att jag varit och är mycket tveksam
om, hvart denna motion rätteligen skall hänföras.

Hvad nu det anförda skälet beträffar, att, om eu begäran
om anslag varit vidfogad motionen, denna skulle hafva gått till
statsutskottet, får jag saga, att jag delar den föregående talarens
uppfattning, att detta icke kan anses fullt riktigt. Det är att
önska, att ett dylikt vidhängande af anslag vid motioner icke
måtte ske, och det har ju icke skett i fråga om denna motion.
Låtom oss därför pröfva denna motion, sådan den är!

Att frågor om remiss af motioner böra behandlas, om möjligt,
lika i båda kamrarna, vill jag gärna erkänna, och jag vill också
gärna erkänna, att det kan finnas skäl för, att Riksdagen är
konsekvent vid dylika frågors behandling och ställer sig på en
bestämd ståndpunkt, när det gäller att afgöra, huruvida skrifvelseförslag
skola gå till behandling af tillfälligt eller ständigt utskott.
Men eu sådan konsekveris har Riksdagen icke iakttagit och kommer
tyvärr förmodligen icke att iakttaga för framtiden, ty förhållandena
ställa sig ofta olika.

Jag vill vidare erinra om, att det är en betydlig skillnad
mellan hvad som skedde år 1885 och hvad som sker år 1908,
ty det ligger tjugutre år af en sällspord utveckling mellan dessa
båda riksdagar.

För min del har jag ursprungligen stått på den ståndpunkten,
på hvilken Första Kammaren vanligen ställt sig, nämligen att
motioner, som afse skrivelser till Kungl. Maj:t, böra behandlas
af tillfälligt utskott. Men Riksdagen har, i synnerhet på senare
tider, ställt sig på eu helt annan ståndpunkt, och då vågar jag
icke sätta min enskilda åsikt i motsättning mot Riksdagens. Det
är visserligen sant, att så icke skett alldeles konsekvent, men i
det hela har utvecklingen gått i den riktningen och i vissa fall
icke alldeles utan skäl.

Hvad vidare jämförelsen mellan herr Runes motion i fjor i
Andra Kammaren och den nu föreliggande, af herr Trapp väckta
motionen beträffar, vill jag anmärka, att i herr Trapps motion
förekommer såsom ett genomgående grunddrag en begäran om,
att staten skulle garantera eu viss fond. Det är visserligen icke
fråga om en utgift för tillfället, men det kan blifva fråga om eu
utgift, ty en garanti innebär alltid möjlighet till en utgift, Det

5 Nio 8.

Fredagen den 7 Februari.

förhållandet torde vi vara tämligen ense om, och om vi icke vore Fråga, om m
ense därom, upplysa dessa dagars händelser oss tillräckligt om, statsatt
det är nödvändigt att vidhålla den uppfattningen. tsåd Luon

Det kan således föreligga en möjlighet till utgift, men detta bor af annat
anser jag icke vara afgörande, utan hvad som skulle vara af- utskott be
görande är att hela grunddraget och grundtanken i herr Trapps handlös.
motion är, att staten skall ställa sig bakom denna anstalt; det (Forts.)
är pröfningen, huruvida staten skall stå som garant eller icke,
som jag tror bättre åstadkommes genom statsutskottet eller genom
sammansatt banko- och statsutskott än genom tillfälligt utskott,
såvida icke detta sammansättes uteslutande för denna motions
skull. Jag nekar icke till att ett tillfälligt utskott ibland kommit
att behandla ärenden af mycket stor vikt. Men då fråga är om
ett förslag, som så kraftigt kan ingripa i statsförvaltningen och
i allt, hvad därmed har samband, såsom statens och kommunernas
kredit, en fråga, som i dessa dagar icke kan nog behjärtas, undrar
jag, om det icke vore klokare att låta motionen behandlas af
statsutskottet, möjligen med sammansättning af bankoutskottet,
än att låta den gå till ett tillfälligt utskott. Då jag uttalar eu
sådan mening, ser jag mera på motionens innehåll än på formen,
och — jag erkänner det — gentemot den mening, Första Kammaren
förut biträdt, men i likhet med den, som Riksdagen ofta
omfattat.

Som jag emellertid icke reserverat mig, vill jag icke göra
något yrkande.

Grefve Wachtmeister, Fredrik: Då herr Törnebladh nyss
i sitt yttrande anförde, att det såsom en röd tråd genomgick herr
Trapps motion, att statens kredit skulle användas för att skaffa
denna lånekassa billiga penningar, men satte detta som motsats
till herr Runes motion, skall jag be att få för kammaren uppläsa
två satser, hvilka äro hämtade från herr Runes motion. Det
är fråga om den motion, som afgafs i fjor, icke den, som afgafs
år 1885. Satserna lyda:

»Kändt är, att nödigt kapital till billigaste ränta tack vare
statens medverkan beredts vår jordbruksnäring genom inrättandet
af allmänna hypoteksbanken, och sannolikt är, att en på liknande
grunder fotad allmän lånekassa för Sveriges kommuner bäst skulle
bereda möjlighet till fördelaktigaste upplåning för kommunala
behof. För att en sådan kassa skulle kunna å den stora penningmarknaden
upplåna erforderliga medel mot den lägsta möjliga
ränta och därigenom i sin ordning förmå tillhandahålla kommunerna
lån pa billigaste villkor, är dock nödigt, att lånekassan
understödjes af statens egen kredit.»

Efter härmed slutad öfverläggning yttrade herr vice talmannen,
att i afseende på förevarande memorial yrkats l:o) af

jj:o g, 6 Fredagen den 7 Februari.

grefve Wachtmdster, Fredrik, att kammaren skulle bifalla hvad
utskottet hemställt med förklarande att ifrågavarande motion vore
af beskaffenhet att höra till behandling af tillfälligt utskott, och
2:o) att utskottets hemställan skulle afslås.

Sedermera gjordes propositioner enligt dessa yrkanden och
förklarades propositionen på bifall till grefve Wachtmeisters yrkande
vara med öfvervägande ja besvarad.

Föredrogos, men bordlädes ånyo på flere ledamöters begäran
bevillningsutskottets den 5 innevarande månad bordlagda betänkande
n:o 1 äfvensom lagutskottets samma dag bordlagda utlåtande
n:o 2.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet den under sammanträdet
aflämnade kungl. propositionen.

Herr vice talmannen anförde, att han efter öfverenskommelse
med herr talmannen i Andra Kammaren finge hemställa,
det Första Kammaren ville besluta, att vid det sammanträde,
som komme att hållas onsdagen den 12 innevarande månad,
skulle företagas val af valmän jämte suppleanter för utseende af
Riksdagens justitieombudsman och hans efterträdare.

Denna hemställan bifölls.

Herr Bergendahl väckte eu motion, n:o 43, om ändring af
4 § 9 mom. tryckfrihetsförordningen.

Denna motion blef på begäran bordlagd.

Justerades tre protokollsutdrag för denna dag.

7 N:o 8.

Fredagen den 7 Februari.

På framställning af herr vice talmannen beslöts, att de under
(lagen första gången bordlagda ärendena skulle sättas främst
på föredragningslistan till morgondagens sammanträde.

Kammaren åtskildes kl. 3 e. in.

In fidem

A. v. Krusenstjerna.